KRÖNIKA: ”I AIK räcker det inte att göra saker väldigt bra – därför får Alm gå”

Det är inte länge sedan jag “gav” Andreas Alm två matcher att rädda sitt jobb. Det har gått en utav dessa och den vann AIK (3-2 mot BK Häcken) på Bravida Arena efter ett sent mål av Carlos Strandberg. AIK har ändå valt att sparka Andreas Alm och in kommer Rikard Norling. Det var ingen överraskning. 

”Bilan” har hängt runt Andreas Alm ett bra tag, efter den förra säsongen blev han ”rejält utvärderad” av styrelsen. Strax innan säsongen blev målsättningen mer ett krav från styrelsen. Inledningen tydde på en skakig situation. Men han blev kvar. I åtta omgångar.

AIK ”brukar” inte starta speciellt lysande för att sedan växla upp och oftast vara väldigt bra under den andra halvan av året. 2016 har startat likadant. Upp och ner, inga riktiga linjer och prestationer som varierat rejält, kanske lite mer än vanligt.

Att Rikard Norling en dag skulle göra comeback i AIK tror jag att alla mer eller mindre har vetat, den statusen har han. Nu är han tillbaka och han får ju en rätt rivig start i och med att det som väntar härnäst är ett derby mot Djurgården på Friends Arena. Ur askan i elden.

****
Andreas Alm har gjort ett bra jobb i AIK, något annat kan jag inte summera ner det till. Det som saknas är ett SM-guld, såklart. Jag är ganska säker på att den som är allra mest besviken över det är Andreas Alm själv. Likaväl är det ett lysande arbete han har gjort.

– Med ideliga spelarförsäljningar av nyckelspelare har han hela tiden fått “bygga om” sin trupp, ganska ofta mitt under brinnande säsong. Men han har ändå fått fart på laget under hösten. Hans “transfernetto” (sålda spelare – värvade spelare) måste vara fantastiskt bra över dessa år.

– AIK har inte vunnit men alltid funnits med i täten, mer eller mindre nära att verkligen utmana om guldet.

– Han har gett många unga spelare stort förtroende och utvecklat spelare som därefter sålts med väldigt stor förtjänst för klubben. Det ska inte glömmas bort.

***

I allt det här med försäljningar finns ju fler parter och att sportchefen Björn Wesström är en stor del i detta vet ju alla. Hur stor den delen är vet jag inte, men allt AIK gör är ju någonstans grundade beslut av styrelsen som ska verkställas. Det gäller såväl försäljningar, rekryteringar och förlängningar av befintliga avtal. Och uppsägningar av kontrakt.

Sportchefen Björn Wesström har haft många roller i AIK:s organisation (sportchef, tränare, scout och sportchef igen) och han har ju ett lika bra transfernetto som Alm, inte oviktigt i det uppdraget. Att sparka en tränare är ingen merit men ingår i arbetet och är inte en mans beslut. Min känsla är att Alm och Wesström har arbetat väldigt nära ihop och man har gjort många delar väldigt bra. I AIK räcker inte det, man måste göra det bättre än alla andra.

***

Rikard Norling och AIK är återförenade och jag blir förvånad om inte Rikard myntar orden AIK och kärlek i samma mening inom en mycket snar framtid. För ett lyckosamt förhållande krävs det att parterna känner samma respekt och kärlek till varandra. den frågan tror jag redan, så att säga, är besvarad i detta fall.

***

Vad betyder det här för AIK då?

Kraven på förbättrade resultat förändras inte även om Rikard lär få en liten “smekmånad” då han ärver en trupp mitt under brinnande säsong. Hur lång eller kort den smekmånaden blir avgörs på måndag, en vinst i derbyt skulle utan tvivel gynna Rikard Norling något oerhört.

Det är spelarna som spelar och vad jag tror att gemene AIK:are kräver, förutom segrar, är två saker:

1. En tydlig spelidé.

2. Ett lag som sliter, krigar och kämpar i varenda moment.

***
Kortsiktigt tänds alla lampor hos spelarna som vill vara med på detta och bara det ger extra kraft och lust. Att det vankas derby inom några dagar gör det bara än mer intressant. Det är också därför jag tror att man väljer att genomföra förändringen nu.