PÅ FD: Bolltryggare än på många år – FD:s krönikör hyllar Bajens strategi

Ett bollskickligare Hammarby än på många år – det anser FD:s krönikör Magnus Österberg, som ser tydliga linjer i vad Jesper Jansson och Jakob Michelsen vill med Bajen:
– Nanne Bergstrand snackade om tempostark fotboll, men hade aldrig material att spela så. Men med det här laget finns potential att genomföra just det. Det är ju lite ironiskt att det blivit så, säger Österberg. 

Hammarby var nära en trepoängare mot Östersund på Tele2 Arena, men fick nöja sig med 2-2 efter en sen kvittering på straff av ÖFK. Ett fall framåt för Bajen mot just Östersund, som man haft rejält tufft mot de senaste åren – många minns höstmatchen i fjol, där de grönvita visserligen bara förlorade med 2-0 men där bollinnehavet var 71-29 (!) i jämtlänningarnas favör.

Två transferfönster har passerat sedan den matchen, och Bajen har skiftat ett stort antal spelare. I går visade sig tre nyförvärv (Rebin Asaad, Sander Svendsen och Muamer Tankovic) upp sig för första gången – lovande debutinsatser och FD:s krönikör Magnus Österberg tycker att det är uppenbart vart Hammarby vill spelmässigt:

– Av de matcher jag sett med dem är den här en av de bättre spelmässigt. Tidigare har det varit mycket långt på Björn Paulsen när han spelat, inte så konstruktivt. Med de spelare som startade på mitten i går (Junior, Asaad och Andersen) och med inhopparna Svendsen och Tankovic… det är spelare som ska ha bollen på fötterna och inte på huvudet. Man kan säga såhär: Man behöver inte direkt gissa sig till vilka spelartyper Michelsen velat ha in, säger Österberg.

– Nanne Bergstrand snackade om tempostark fotboll, men hade aldrig material att spela så. Men med det här laget; med lite tid tillsammans, så finns det potential att genomföra just det. Det är ju lite ironiskt att det blivit så. Å andra sidan, på den tiden kanske det inte gick att värva så. Jag är nästan 100 på att det inte gått att värva de här spelartyperna utan Aidoo-affären.

De första tecknen såg vi redan i våras, anser FD:s krönikör:

– Egentligen började det med att man fick in Junior på defensiv mitt, där blir det en jättestor skillnad med en sån spelartyp där, jämfört med de som var innan. Johan Persson betydde på många sätt otroligt mycket för Hammarby med det sätt han spelade. Vad han  har gjort för dem ska inte underskattas. Men jämför du Persson och Philip Haglund med till exempel Junior, eller Hamad som vi alla vet vilken spelare han är…  det är så klart en stor skillnad.

– Sedan blev det ännu tydligare när Fenger kom in tidigare i sommar. Man kan säga mycket om Magyar och Boo Wiklander, men de var främst defensivt skickliga mittbackar. Nu har man fötter längst bak, med Fenger och Degerlund, fortsätter FD:s krönikör, som dock ser poänger med att hålla kvar vid andra spelartyper parallellt med de mer bolltrygga som nu kommit in:

– Det finns ju kvar spelare som är av den lite mer grovhuggna sorten, som Paulsen och Smarason. Solheim är ju lite en sådan spelare också. Och jag tror det är bra. Man har hittat en bättre balans nu på spelartyper. Man behöver flera sorter än bara en, men nu har man också alternativen där man på ett tydligt sätt kan föra matcher.

Även åldersmässigt är strukturen på truppen nu en annan än tidigare – snittåldern är på 27,1 år, men den höjs upp rejält av att målvaktsduon Johan Wiland och Benny Lekström (bägge 36 år) kommit in. De övriga nyförvärven i sommar är mellan 18 (Oscar Krusnell) och  26 (Mads Fenger).

– Man kan skönja andra linjer också i deras sätt att värva i det här fönstret. Truppen var otroligt skev, både åldersmässigt, vad gäller kontraktslängd och vad gäller egenskaper. Och det har varit skevt i ganska många år. Först i superettan, och det fortsatte i samma stil med Jingblad i allsvenskan.

– Man har förlitat sig väldigt mycket på Bosmanfall när man värvat. Och det är inget fel i sig. Men en kontraktslös spelare är kontraktslös av en anledning. Och de spelarna hittar man inte på översta hyllan, långt därifrån. Det finns ju anledningar till att man gör så, man kanske inte har något val. Men en sak är säker: Att bygga ett lag med Bosman, det vinner du inget SM-guld på. Nu har de hittat spelartyper de saknat litegrann. De har hittat yngre spelare som redan har ett CV men som också potential att öka värde, och inte bara ställa in sina sista säsonger i Hammarby.

Joseph Aidoo till Genk tidigare i sommar var Hammarbys största försäljning sedan 2010, då Linus Hallenius såldes till Genoa. Nu finns en möjlighet till fler större försäljningar tror FD:s krönikör.

– Där hamnar alla allsvenska klubbar till slut, att man någonstans tvingas göra pengarna på spelarförsäljningar. Jag menar, att sälja för 30 miljoner, det går väldigt mycket snabbare att dra in de pengarna än på till exempel biljettförsäljning. Europaspel är ett annat sätt, men då ska du in i ett gruppspel, och det har vi sett de sista åren – det är fan inte många som klarar det.

– Kalmar säljer till England, Halmstad till England, AIK till Tyskland, Norrköping har sålt många spelare, till England och Tyskland. De klubbarna bygger en ekonomi på det. Då kan man återinvestera pengarna. De klubbarna ligger i framkant, och där har Hammarby legat allt annat än i framkant. Nu finns åtminstone potential för det. Sedan måste de få ihop det här laget vinna matcher i höst också. Men det var ett bra fönster för Hammarbys framtid, potentiellt sett.