PÅ FD: Skadade Dif-stjärnans mål – ska bygga upp superfysik: “Det man hoppas”
Han var Djurgårdens kanske allra bästa spelare under vårsäsongen, och den långa förlustfria sviten. Sedan tog det brutalt stopp. Efter den svåra korsbandsskadan så börjar nu Haris Radetinac den långa vägen tillbaka. Radetinac vill komma tillbaka som en fysiskt starkare spelare än någonsin:
– Det är det jag hoppas. Jag vet att det kan kännas så. Man känner sig starkare än någonsin när man kommer tillbaka från skador om man tränat ordentligt, säger Radetinac till FotbollDirekt.se.
Haris Radetinac var på väg mot en kanonsäsong med Djurgården – yttermittfältaren hade toppkänning i allsvenskans assistliga och hade legat bakom flera av succéanfallaren Nyasha Mushekwis mål under vårsäsongen med fina framspelningar. Djurgården var inne i en förlustfri svit och var överraskande med i allsvenskans absoluta toppstrid.
Men på en träning på Kaknäs den 16 juli så var det över. Efter magnetröntgen konstaterades en korsbandsskada. Säsongen över och det dröjde sedan nästan en månad innan han kunde operera knäet. Nu börjar den långa vägen tillbaka.
– Det är drygt tio dagar sedan operationen, 27 augusti var det vi gjorde den. Jag ska ta bort stygnen nu på torsdag. Jag har tränat ganska mycket här innan operationen. Man försöker bygga upp muskulaturen. Det blir träning varje dag framöver, säger Radetinac till FotbollDirekt.se.
– Tanken är att jag ska kunna börja springa i december och börja med egen bollträning i mitten av januari, det är vad de sagt i alla fall. Sedan får vi se hur det går.
Vad kan man sikta på, träning med laget i mars om allt går som det ska?
– Kanske, jag gillar inte att titta så långt fram egentligen, jag försöker titta på vad jag har framför mig nu. Men förhoppningsvis. Sedan kan det kan gå snabbare och det kan ta längre tid. Bara att få börja springa igen kommer göra mig glad, det kommer kännas fantastiskt bra.
Vad väntar fram till dess?
– Det är samma som just nu, koppla på musklerna och få i gång dem. Att jag kan böja knäet, försöka kunna böja knäet så mycket som möjligt, flytta fram vad man klarar av. Det blir mycket cykel och bassängträning. Det är ungefär det jag gjort fram till nu.
Hur har tiden efter skadan varit?
– Man var riktigt ledsen när det hände. Men sedan inser man att man inte kan göra så mycket mer, man måste på något sätt ändå blicka framåt. Det som varit jobbigt nu är mer att man gått och väntat på operationen, det tog sån tid och det var lite segt.
Hur kommer det sig att du fick vänta så länge på operation?
– Knäet var ganska uppsvullet, och det finns tydligen olika metoder där. Vissa vill operera direkt efter skadan, vissa vill att man bygger upp knäet innan, och här valde man det senare alternativet. Det gör att rehabtiden flyttas fram lite men det ska då förhoppningsvis bli starkare när man väl är tillbaka.
– Sedan det som verkligen är jobbigt nu, det att man inte kan vara med och påverka ute på planen, man går på matcherna och stöttar grabbarna men det är en jobbig känsla att man inte kan påverka hur det går.
Radetinac spelade i alla matcher utom en under vårsäsongen, och var med i de två första efter uppehållet. Då var Djurgården inne en förlustfri svit som stannade vid 15 matcher. Tre segrar, två oavgjorda och två förluster har det blivit sedan hans skada. Att sviten bröts utan honom på planen ser han inget som helst samband i.
– Folk ska alltid försöka hitta förklaringar och lösningar när laget förlorar. Det handlar inte om att jag inte var med, vi har spelat bra i de matcher vi förlorat. Det var inte bra mot Hammarby i första halvlek. Men vi har varit bra med i alla matcher här på slutet. Nu vann vi senast och förhoppningsvis är vi tillbaka på vinnarspåret.
Men känner du själv att den säsong du hade nu fram till skadan… en av dina bästa hittills i allsvenskan, kanske den bästa?
– Om man ska vara ärlig… jag vet inte om det är min bästa säsong. Det är nog min bästa i Djurgården. Men första säsongen med Åtvidaberg i allsvenskan (2010) och i Mjällby den säsongen när jag kom till Djurgården (sommaren 2013), det kanske var ännu bättre. I mindre klubbar som slåss därnere, då får man inte så mycket ut av det. I en större klubb som Djurgården, och när det dessutom går bra för laget som det gjort i år… man får mer uppmärksamhet också. Men visst, det här var en av mina bästa säsonger fram till skadan.
Kan du känna att det ändå var “bra” tajming med skadan att den kom när den kom? Att du lär kunna vara med tidigt in på nästa säsong?
– Skador vill man aldrig få, det finns liksom inget bra eller dåligt där. Men visst, säsongsmässigt fick jag den kanske i rätt del så att säga. Jag var med och bidrog och gjorde 14 matcher och det har gått bra för laget. Nu kanske man kan vara med ganska tidigt nästa år.
– Försäsongen är ju överhuvudtaget en viktig del. Man bygger upp allt; muskler och kondition individuellt, och för laget spelsystemet med allas roller och så. Då är det bättre att jag kan vara med tidigt där. Hellre det än att jag kommer tillbaka när säsongen är i full gång och de andra kört en hel försäsong tillsammans. Förmodligen kommer jag inte behöva skynda heller. Vi har inte de här viktiga matcherna som det skulle kunna vara i slutet av en säsong. Visst, jag kommer förmodligen missa några träningsmatcher, men det får man acceptera.
Det är mer än tre månader tills han kan vara tillbaka i löpträning, om rehabplanen följs. Ytterligare en månad till bollträning, och därefter lär det dröja ett tag innan det är dags med träning med laget.
Hur tror det kommer kännas när du väl är tillbaka?
– Det är svårt att säga nu, men det kommer kanske vara en lite äcklig känsla i början när man börjar träna med laget. Man kanske är lite avvaktande när man går in i dueller de första gångerna. Men jag tror att det där är något man får gå igenom och efter hand kommer sådana saker komma av sig självt.
– Men det här kommer vara bra för min konditionsträning och för musklerna. Jag kommer ha en väldigt väldigt lång försäsong nu, och då ska jag göra det bästa av det och bygga upp mig ordentligt.
Det är så du ser det, att man får en rekordlång försäsong?
– Ja, alltså man ska inte ha så här långa försäsonger som vi har i Sverige. Det är klart att man alltid vill spela boll, på försäsongen får man göra mycket annat också. Men nu får jag vänta med att spela oavsett, och då satsar jag på att träna upp allt annat istället.
Är det en morot, att komma tillbaka som en fysiskt starkare spelare än tidigare?
– Det är det jag hoppas. Jag vet att det kan kännas så. Man känner sig starkare än någonsin när man kommer tillbaka från skador om man tränat ordentligt. Jag hade en bristning tidigare, innan sommaruppehållet i fjol. Då var jag borta åtta veckor, sedan när jag kom tillbaka kände jag mig grymt stark.
– Sedan beror allt på hur det läker och så nu efter operationen. Klarar man att lägga grunden utan att det blir några komplikationer eller bakslag så kan jag komma tillbaka starkare.
Hur ser du på Djurgårdens avslutning nu i höst, kan ni klara en Europaplats?
– Jag kan bara hoppas. Jag tror på grabbarna, det kommer många tuffa matcher här framöver men vi är starka. Kan vi fortsätta bygga vidare på det spelet vi byggt upp nu med det här nya laget så kan det gå, sedan beror det förstås på hur alla lagen däruppe gör det.
Motiverande för dig i det som väntar, om ni klarar det?
– Det skulle göra att man tränar tre gånger om dagen istället för två (skratt). Skämt åsido, klart att det skulle vara extra kul att ha det att sikta på. Men jag kommer göra allt för att ta mig tillbaka ändå.
Den här artikeln handlar om: