Dif-succé på Tele2 – men publiksnitt för lågt?

Två matcher har Djurgården spelat på Tele2 arena och flytten från Stadion har gått bra mycket lättare än vad jag trodde.
Visst kan det vara nyhetens behag med ny arena som gjort att vi hittills har lyckats skapa bra stämning men på något sätt känns det redan som att vi har hittat våra platser på läktaren. Det märks också när man träffar folk före matcherna att alla vill göra något bra av den här flytten trots att den är känslomässigt tung för de flesta av oss. Det gläder mig att vi verkligen ser möjligheterna med ny arena i stället för att vara negativa och söka efter problem. Allt blir lättare och roligare då.

Efter två matcher kan jag konstatera att akustiken inne på arenan är lysande.
Vi har varit bra på Stadion i väldigt många år men vi har fått kämpa hårt med att få ut det. Med undantag för några säsonger efter millennieskiftet har vi sällan i media fått beröm för att vår sittplats med E, F och någon sektion i kurvan har jobbat på bra. Detta givetvis på grund av att de sektionerna knappt hörs om du sitter på pressläktaren. Att Stadion också var en av de sämsta fotbollsarenorna gjorde inte uppgiften enklare. På Tele2 arena har vi våra mest aktiva sittplatssektioner på läktaren mitt emot pressläktaren.

Sjunger vi så hörs det. Och det hörs högt eftersom vi till skillnad från tidigare får hjälp av arenan. Då kommer även texterna och kommentarerna om bra stämning i tidningarna och i TV.

Efter matchen mot Helsingborg, seger med 2-1, nämns publiken på flera ställen. Fotbollskväll, Aftonbladet, Helsingborgs Dagblad, Erton med flera lyfter fram publiken utan att ens ha fått en ledande fråga om stämningen. Bättre och billigare sätt att locka fler åskådare till matcherna finns inte. Stämningen blir en snackis som fler vill uppleva och vara en del av.

Nu har vi haft bra stämning i våra två första hemmamatcher. Det är en bra start men troligtvis kommer vi att ha ett gäng matcher där stämningen kommer att vara lite mindre mycket bra. Jag kan också känna att vi har så mycket mer i oss än vad vi har visat i de två första matcherna. Det är skönt att veta. Derbyt mot AIK kan komma att bli en match som når höjder på läktaren vi inte trodde var möjliga.

***
Matchen mot Helsingborg då? Jodå, Djurgården klarade av att spela utan sina ordinarie innermittfältare. Simon Tibbling gjorde en beundransvärd insats och Yussif Chibsah var godkänd trots att det var han som bjöd på baklängesmålet.

Jag blev något överraskad över att Vytas fick starta och jag blev även överraskad över hur bra han var.
Djurgården höll ihop lagdelarna bra och krigade över hela banan. En något, i banan, neddragen Erton gjorde sin bästa match för säsongen. Han såg ut att hitta mer tom yta att jobba på och skapade sig på så sätt fler och bättre lägen att servera sina lagkompisar bra passningar.

En annan faktor till att Djurgården kunde vinna matchen var att spelarna såg ut att behärska underlaget mycket bättre i den här matchen än i den mot IFK Norrköping. Fler långa passningar var rättadresserade vilket då helt logiskt gjorde att spelet flöt bättre.

Oerhört viktigt att få vinna en match tidigt på Tele2 arena. Oerhört viktigt att vi har fått en bra start publikmässigt. Givetvis hade man kunnat önska sig några tusen åskådare till men förutom ekonomiskt och visuellt kan kvalitet vara nog så mycket bättre än kvantitet. Vi får hoppas att kvalitet på läktaren på längre sikt genererar även kvantitet. Då kommer vi att bli ett svårslaget lag trots att vi sägs vara hemlösa, sakna identitet samt både spela på- och vara plast.

Thomas Segerbrant