Vilka klubbar är bäst affär för stenrik affärsman?

FOTBOLLDIREKT I SAMARBETE MED IDROTTENS AFFÄRER  

 Vilka klubbar är mest spännande investeringsobjekt – om 51-procentsregeln försvinner? Idrottens affärers krönikör Dan Persson ger här en överraskande bild.
 - Norrköping, Örebro, Kalmar och Elfsborg vore i nuläget bäst affärer för externa finansiärer. Nej, AIK och Djurgården är det inte i dag, säger krönikören till FotbollDirekt.se.

En Roman Abramovitj-typ i svensk fotboll?

En förmögen affärsman som går in och tar ägarmajoritet i en svensk elitklubb. Det har ännu inte hänt och kommer sannolikt inte att hända ännu på ett bra tag. I dag en omöjlighet med gällande 51-procentsregel som värnar om föreningslivets inflytande i svensk idrott.

Men Idrottens affärer Dan Persson vill att bland annat svensk fotboll bestämmer sig för kurs.
En avgörande ekonomisk utveckling och större steg närmare återkommande Champions League-deltagande – eller där mjukare värden och föreningsdemokrati fullt ut får fortsätta att ta störst utrymme?

– Svenska klubbar måste bestämma sig. Vill man lyckas med en avgörande ekonomisk utveckling eller är det nog som det ser ut i dag?, frågar sig krönikören och syftar till den tuffa ekonomiska verklighet som i dag oroar i stort sett alla våra elitklubbar.

– Extrerna finansiärer kan i vissa fall tillföra mervärden. Det behövs kapital men det är samtidigt ett ägande som jag inte tror passar i alla klubbar. Och Dan Perssons mest lukrativa objekt överraskar.

Han pekar i första hand inte utan någon av storklubbarna. Inte IFK Göteborg, inte AIK och inte Djurgården.Istället väljer han att luta åt allsvenskans ”medelklass”, på storleksviset.

Om affärsmän får möjlighet att på ett avgörande vis gå in med pengar och äga allsvenska klubbar så borde de hellre titta snäppet nedanför våra största.

– Norrköping, Örebro, Kalmar och Elfsborg vore i nuläget bäst affärer för externa finansiärer. Nej, AIK och Djurgården är det inte i dag. Så länge de inte har mer inflytande över sin egna arenor så är det ingen bra affär att äga vare sig AIK eller Djurgården, säger han och argumenterar:

– Både som exempelvis AIK och Djurgården borde kunna omsätta ytterligare 100 miljoner, säger han snabbt.

En sådan kalkyl skulle ta båda över 200 miljoner i omsättning.

Pengar som av allsvenskar endast MFF omsatt – en nivå som AIK och Dif bör nå för att ekonomiskt motsvara varumärken och storlek.

– Visst det är klassiska varumärken men som det är i dag finns en tydlig gräns för hur mycket pengar som går att tjäna.

Medelklubbar däremot bra affärer, enligt dig. Hur resonerar du?
– Det är lagom stora städer. De äger sina arenor och kan på så vis mycket lättare utveckla fastighetsdelar. Hellre en stor fisk i den lilla dammen än en liten fisk i den stora.

Dan Persson reflekterar vidare och tar AIK som exempel:
– AIK har alltså ökat sitt publiksnitt med 50 procent men har bara lyckats öka matchintäkter med 30. Man tjänar alltså mindre per åskådare på Friends än på Råsunda. Men det kan man ändra på i år – det är den enskilt viktigaste frågan.

Vilken klubb ser du annars som med störst ekonomisk potential inför framtiden – rätt av MFF att satsa på så mycket som 75 procent ägande så snabbt?
– Ja. Malmö har tagit viktigt steg med det stora ägandet av Swedbank stadion. Det är rätt även om det begränsar på kort sikt. Men det är rätt att satsa. MFF ligger före på det här viset. Man tänker långsiktigt genom att satsa på ett stort eget ägande av sin arena. Det kostar och kräver tålamod men är egentligen enda vägen att gå. Malmö är också relativt en storstad och relativt ensamma.

– Nu gäller det förstås att klara av att driva den lika bra som man lyckas sportsligt. Det återstår att se men Malmö gör rätt som har gått in i ett stort ägande.

Du är trots allt hoppfull inför framtiden om allsvenskans makthavare vågar ta beslut som historiskt ännu inte har tagits…?
– Det är helt klart att allsvenskans tio största klubbar borde kunna tjäna väsentligt större pengar. Men då är det viktigt att allsvenskan blir färre lag, att det spelas fler matcher, att 51 procent försvinner och att klubbarna får större inflytande över sin egna arenor.

– Man ska också ha klart för sig att underhållningsindustrin växer 3-4 gånger snabbare än BNP och det gäller även i Sverige.