Ingen kan klandra Djurdjic – för alla hade gjort likadant
Ett kinesiskt byggföretag har ett fotbollslag i andraligan och vill gärna ha en bra spelare från Europa, helst för kaffepengar.
Då får det bli Årets Forward i allsvenskan.
Nikola Djurdjic till Chengdu Better City FC säger så väldigt mycket om var vår älskade lilla fotbollsliga befinner sig i näringskedjan.
Jag har full förståelse för att 33-årige Djurdjic vill hämta in fem miljoner netto på sitt lönekonto.
För ni kan säga vad ni vill, den dagen ni sitter där med en “miljonvinst” på bordet – hur många av er kommer att nobba det, även om det innebär ett år i en 14-miljonersstad mitt i Kina?
När det gäller cash och en hyggligt säkrad framtid är vi alla oss själv närmast.
Det är inget som bara gäller fotbollsspelare.
Och vem kan klandra Djurdjic? Det har inte gått någon nöd på honom, men han har heller inte dragit in löner som är i närheten av vad som kan erbjudas av ett kinesiskt byggkonsortium.
Kan vi komma på någon spelare med på hygglig allsvensk nivå som tackat nej till ett mångmiljonbud från Kina genom åren?
Även om de vet att ingen inte orkar leva i den miljön och att ingen är kvar i samma klubb i mer än max ett år. Finns det någon annan än Jens Fjellström som stannat i två hela säsonger?
Och det är lite där vi står i allsvenskan.
Nikola Djurdjic är inte en spelare som är som vem som helst. Han var en ledande gestalt i ett av allsvenskans bästa lag och han blev alltså vald till ligans bästa forward när han fick Allsvenskans Stora Pris.
Nikola Djurdjic kunde mycket väl ha fått bud från hyggliga lag i europeiska mellanligor, men där hade han aldrig nått upp i de lönenivåer vi pratar om nu.
Och då väger allsvenskan, Hammarby och spel inför fulla läktare på Tele2 relativt tungt i jämförelse.
Men när ett kinesiskt lag, som vi aldrig någonsin hört talas om, viftar med sedlarna, då står vi där som den fattiga kusinen från landet och har inget att komma med.
Spelaren ser sin stora chans och vill inte missa den.
Klubben blir inte jätteförtjust i ett bekymmersamt kontraktsläge som bara ger 4-5 millar i försäljningspeng, men hamnar i ett läge där det snart kan vara noll kronor och där en nyckelspelare kommer vara missnöjd och olycklig om man säger nej.
Det är som det är och blir som det blir, inse att du inte har en chans mot kinesens plånbok och du får ta vad du kan få.
I det här fallet heter vinnaren Chengdu Better City FC.
Det är ett lag som är nykomlingar i Kinas division 2.
Men egentligen är det mest ett företag som bäst beskrivs så här, med deras egna ord:
"Chengdu Xingcheng Investment Group Co., Ltd. operates in real estate businesses. The Company provides housing renovation, housing loans, real estate brokerage, and other services. Chengdu Xingcheng Investment Group also operates asset management, land development, project construction management, and other businesses".
Och just "other businesses" är bland annat ett fotbollslag.
För ett år sen hette laget Chengdu Qbaq Group FC, men när det företaget blev inblandat i en stor ekonomisk skandal så fick fotbollslaget en ny ägare.
Imorgon kan laget heta Chengdu Bullshit Development FC.
Det är så fotbollen fungerar i Kina - och på många andra ställen, är jag rädd - och vill man ha en kille som varit en av den svenska ligans allra bästa så är det inga problem.
Eftersom cashen styr i slutändan.
Går det bara att övertyga spelaren att det är värt att komma så är resten som att stoppa ned handen i byxfickan och dra upp lite småpengar.
Spelarna får du med dig bara genom att nämna lönen.
Då spelar kärleken till fotbollen, allsvenskan, Hammarby, fansen eller ett väldigt bra socialt liv i Sverige inte någon som helst roll - i ärlighetens namn är det inte värt ett skit den dagen det rätta budet ligger på bordet framför dig.
Och alla hade gjort samma val som Nikola Djurdjic.
Den här artikeln handlar om:
