LÜHR: Siffrorna talar – Hammarby är sämst i den här klassen

I en krönika ska man ju egentligen tycka något.

Men här talar ju siffrorna ett så tydligt språk att det inte behövs.

Hammarbys tunga allsvenska satsning är så här långt slag i luften – och man undrar hur länge det kan fortsätta så.

Nu ska vi ha en sak klar för oss och den är viktig.

Publikjätten Hammarby hade pandemi- och publiklösa året 2020 ett eget kapital på närmare 56 miljoner kronor, en fortsatt ökning av en summa som 2016 var 33 miljoner kronor.

Så det är bra.

Och tryggt.

Men det är klart att det är uppseendeväckande siffror som FotbollDirekts genomgång visar när det kommer till löner och allsvenska tabellplaceringar 2016-2020.

Nu är som sagt inte hela den redovisade lönesumman enbart för spelartrupp och ledarstab i allsvenskan, utan hela Hammarbys verksamhet. Men det ger en tydlig fingervisning om en dyr sportslig satsning som inte alls fått eftersökt effekt i det allsvenska spelet.

Tvärtom.

Bajen är sämst när det kommer till lönekostnader kontra tabellplaceringar år för år sedan 2016.

Klart sämst.

Och inte blev lönekostnaderna lägre när styrelsen och sportchefen Jesper Jansson i somras valde att sparka tränaren Stefan Billborn  - som ledde Bajen till klubbens andra titel i historien då man vann Svenska Cupen i år - och ersätta med Milos Milojevic.

Ett litet tecken på att Bajen betalar mer i löner än samtliga konkurrenter bortsett från Malmö FF, är hur man värvade den respekterade och landslagsmeriterade naprapaten Christian Andersson från konkurrenten Djurgården inför den här säsongen. Enligt mina uppgifter så fick Andersson ett vassare avtal i Bajen, sen kan andra aspekter också spelat in i flytten så klart.

Sedan Jesper Jansson klev in som sportchef i Hammarby den 1 juni 2017 så har lönekostnaderna för den totala verksamheten i klubben gått från 80 miljoner kronor till 105 miljoner, och framför allt under 2019 och 2020 så skenade lönerna uppåt.

Tabellplaceringarna har under fyraårsperioden varit nia, fyra, trea och åtta. I dagsläget efter nio spelade omgångar ligger man på en åttonde plats, åtta poäng efter Djurgården i topp.

Jämför förresten Bajen med  just Djurgården - och det är en relevant jämförelse då klubbarna bland annat delar arena  - så har lönekostnaderna där gått från 80 miljoner kronor till 87 miljoner under samma period, och placeringarna har varit trea, sjua, SM-guld och så fyra i fjol.

Samtidigt hade Djurgården efter tunga spelarförsäljningar och vidareförsäljningar i fjol matat upp ett eget kapital på 116 miljoner kronor. Dubbelt så mycket som Bajen.

Det är klart att det också måste vara så här sportchefer och övrig sportslig ledning bedöms i dagens fotboll - "bang for the buck", som det heter - och man behöver inte har en personlig åsikt för att skriva att Bosse Andersson har lyckats betydligt bättre än Jesper Jansson.

Med intäkter, tabellplaceringar och framgångar.

Trots betydligt mindre spenderade pengar på löner.

Men det finns andra vinnare och förlorare i denna genomgång.

Det har varit stök i IFK Norrköping i år, ordförande Peter Hunt har efter interna galenskaper jagats bort och stjärnan Sead Haksabanovic lämnat för rekordsumma (i alla fall fram tills vi får se de verkliga siffrorna på nästa årsredovisning). 

Men i vår tabell, den som gäller lönekostnader kontra tabellplaceringar 2016-2020, så toppar Peking.

Tyngre har det då inte oväntat varit för IFK Göteborg.

Nästjumbo i vår genomgång och även där har man nyligen sparkat en tränare (Roland Nilsson och tagit in en ny (Mikael Stahre).

***

AIK då?

Man kapade lönekostnader från 94 miljoner kronor 2019 till 80 miljoner i fjol.

Det sportsliga resultatet blev av olika anledningar svagt, en niondeplats.

***

Malmö FF ska ju sett till överlägsna lönekostnader och lika överlägset eget kapital vinna alla SM-guld som går under denna period, men så enkelt har det inte varit.

Och så enkelt kommer det inte att bli, i alla fall inte sett till de första nio omgångarna av allsvenskan 2021. 

Eller?