SPECIAL – Här är 2000-talets alla cupvinnare

2000: Örgryte. Svenska cupens sista final i dubbelmöte-formatet vann Öis med det totala segerresultatet 2-1 mot AIK. Marcus Allbäck gjorde två mål på Råsunda och att AIK sedan vann med 1-0 på Gamla Ullevi gjorde inte Öis något, utan de firade sin första titel sedan 1985 ändå.

2001: Elfsborg. Det här året var finalen gulsvart och spelades på Stadsparksvallen i Jönköping av alla ställen man kan spela finaler i fotboll på. 1-1 slutade den och fick avgöras på straffar. Den dramatiska straffläggningen gick lagen runt och slutade 10-9 till Elfsborg efter en stolpträff av AIK:s Sharbel Touma. Se så glada de blev då, Anders och gänget!

2002: Djurgården. Jodå, det blev en tredje finalförlust i rad för AIK. På den här tiden, små barn, fanns det ett märkligt förlängningsmoment som man kallade för “Golden Goal”. Det var så cupfinalen 2002 avgjordes, tack vare Lollo Chankos 1-0-mål i 99:e minuten. Mål – och så var det över. Någon andra chans fick de inte, AIK. Publiksiffran – 33 727 – var den högsta i en cupfinal sedan 1944. Känner ni igen någon av grabbarna på bilden?

2003: Elfsborg. Med två strutar blev Lasse Nilsson Elfsborgs hjälte när Assyriska besegrades med 2-0 i en final som lockade 10 280 personer till Råsunda.

2004: Djurgården. Två mål av Daniel Sjölund hamnade i skuggan av domaren Leif Sundell som visade ut IFK Göteborg-backen Karl Svensson under kontroversiella omständigheter. Kalle, stackarn, visste inte ens om att han hade en varning när han fick sin andra. Dif vann med 3-1.

2005: Djurgården. De här åren dominerade Dif svensk fotboll och 2005 blev det en dubbel. I cupfinalen slog Dif undan fötterna på skrällmotståndet Åtvidaberg – då medelmåttigt mittengäng i Superettan – och vann med 2-0 efter mål av Toni Kuivasto och Tobias Hysén, som tycker om champagne.

2006: Helsingborg. Detta var Råsundas sista år som given finalarena och nu var det publikfest, ska ni veta. 3 379 åskådare hade hasat sig till Råsunda för att se HIF besegra Gefle med två mål mot noll. Henke firade sin första – och enda – svenska titel i badkaret.

2007: Kalmar. Från och med nu spelades cupfinalen på en av finallagens hemmaarenor. Lotten föll på Fredrikskans i Kalmar och IFK Göteborg gick miste om en dubbel. Två mål av Cesar Santin och ett av Patrik Ingelsten säkrade Kalmar-krossen.

2008: IFK Göteborg. Återigen spelades finalen på Fredrikskans mellan Kalmar och Göteborg, och nu fick Blåvitt revansch. Men det dröjde till straffläggning innan det blev mål och där satte Pontus Wernbloom den avgörande 5-4-straffen.

2009: AIK. För tredje året i rad var IFK Göteborg i final och för tredje gången i ordningen spelade de den på bortaplan. Matchen var också den andra mellan AIK och Göteborg på en vecka, för sex dagar tidigare hade AIK vunnit SM-guld på Gamla Ullevi. 2-0-resultatet i finalen innebar AIK:s första dubbel genom tiderna.

2010: Helsingborg. En knapp vecka innan cupfinalen mot Hammarby hade Helsingborg gått miste om SM-guldet till förmån för rivalen Malmö FF. Nu såg Rasmus Jönsson till att ge HIF en tröstpokal genom att raka in en målvaktsretur tio minuter från slutet.

2011: Helsingborg. Jo, detta blev ett hyfsat år för HIF. Först supercupguld på våren, sedan SM- och cupguld på hösten. En historisk trippel som fullbordades med cupsegern mot Kalmar och firades med samtliga tre pokaler och tröjorna “Mästarnas mästare”.