Ingen har så stor betydelse för MFF

1-0 till MFF mot AFC.

Efter en dansk skalle i 82:a minuten.

När tiden hade börjat rinna iväg, när fiaskot flåsade Uwe Röslers lag i nacken, när det inte längre fanns mycket till återvändo.

Då räddade Anders Christiansen Malmö kvar i det dramatiska guldracet.

Det var hans åttonde mål för säsongen och det var fjärde gången i år som “AC” gjorde ett helt avgörande mål för Malmö FF i årets allsvenska.

Lägg till att två av Christiansens mål dessutom fixat poäng i oavgjorda matcher.

Jag har påpekat det förut och kan förstås göra det igen efter matchen på Tunavallen i den 26:e omgången: ingen är så viktig för detta Malmö FF som Anders Christiansen.

Markus Rosenberg är den stora stjärnan, det råder inga som helst tvivel om det, och Rosenberg är Malmös bästa målskytt (11 fullträffar).

Men ingen har gjort så många avgörande mål 2019 som dansken och ingen annan har så stor betydelse för Malmö FF:s spel som han.

Han kan bryta mönster, han har passningsfoten, hjärnan, vinnarviljan, skottet och – skallen.

Christiansen är i stort sett komplett och tveklöst är han fortsatt allsvenskans bästa mittfältare.

Han bevisade det återigen den här kvällen.

För när Malmö FF hade styrt alla sina anfall rakt in i AFC-bussens kaross så växlade Anders Christiansen upp, ökade tempot successivt, såg till att alltid vara i närheten av ett avslut och när det måttades ett långt inlägg från Eric Larsson så var det Christiansen som var först, snabbast och mest aggressiv mot bollen in i AFC:s straffområde.

Då hade Uwe Rösler redan spelat ut allt han hade i offensiv väg och klockan hade tickat så raskt att det var tydligt att den tyske tränaren kände av fiaskovibbarna som ett 0-0-resultat hade varit mot allsvenskans jumbo i det här läget.

Vi är ett läge där alla lag – i såväl toppen som botten – ställs inför matcher där den allsvenska ångesten ligger tät som en dimma över höstens elljusmörker.

Egentligen oavsett vilket lag man möter.

Vi såg det i Borås tidigare under söndagen.

Och vi fick ta del av det i Eskilstuna.

Från ett vibrerande Skånederby och med en supermatch mot FCK om ett par dagar, då kräver det en hel del mental hokus-pokus att tända till för en match på Tunavallen.

2000 pers på läktare som gapar tomma mellan hyreslägenheterna, nästan inga egna fans på plats då stora delar av MFF:s supporterskaror prioriterat att protestera mot AFC:s ledningsfilosofi istället för att vara på plats och stötta sitt eget lag.

Det blev en kuliss och en ljudnivå som påminde om en slentrianmatch på division 2-nivå.

Däremot hördes en speaker ständigt och jämnt då han mitt under allsvensk match valt att resultatrapportera matcher med Eskilstuna United och varenda jävla mål som föll i en käppakrigsmatch mellan Linden Hockey och Malung.

Om nu den allsvenska publiken är superintresserade av dessa resultat mitt under brinnande match…kan vi tro att även de som går på Tunavallen möjligen har resultatservice-appar i sina mobiler?

Eller att de som verkligen ville veta hur det gick mellan Linden och Malung sannolikt var på plats i hockeyhallen istället?

På stans fotbollsarena gjorde AFC en beundransvärd match mot Malmö FF.

Disciplinerat försvarsspel från varenda spelare, skön inställning och en straffmiss från domare Patrik Eriksson (handsen på Nielsen) från att chockera på riktigt.

Nu väntar en helt galen avslutning för Eskilstuna-laget, där det avgörs om det blir allsvenskt spel, kval eller superettan.

För vad sägs om det här slutprogrammet:

Kalmar FF (b), Sundsvall (h), Sirius (h) och Falkenberg (b).

För Malmö FF står FCK på programmet i ett uppiskat högintressant Öresundsderby under Europa League-paraplyet, följt av IFK Göteborg. Bägge på Stadion.

Det är full fart, det är inspirerande, det är fotbollsfester och det är fortsatt guldjakt för MFF.

Tacka Anders Christiansen för det.

Hvergang.