Veckans PL-profil: The Great Dane

Ett EM-guld, en Champions League, fem ligatitlar i England, fyra mästerskap i Danmark och dessutom ett från den portugisiska ligan. Peter Schmeichel anses av många som världens bästa målvakt genom tiderna. Bakom framgången ligger hårt jobb och starka åsikter. De starka åsikterna fick honom nästan att lämna Manchester United året innan lagets mest framgångsrika säsong. 

Under flera år har den forna målvaktsgiganten varit ansiktet utåt för danska Viasat. Han sköter programlederiet och guidar publiken mellan matcherna likt svenskarnas motsvarighet, Ola Wenström. Skillnaden mellan de båda herrarna? Peter Schmeichel har varit där. Han har spelat på den högsta nivån och har dessutom fått lyfta pokalen med de stora öronen.

Slog igenom i blågult

Peter Boleslaw Schmeichel föddes den 18 november 1963, i Gladsaxe, strax norr om den danska huvudstaden Köpenhamn. Redan tidigt märkte han att målvaktstalangen fanns inom honom. Som 18-åring debuterade han i Division 3-klubben Gladsaxe-Hero. 1984 flyttade han till Hvidovre IF där han snabbt gjorde sig känd som en av de bästa målvakterna i den högsta danska serien. Efter tre år i Hvidovre tog Schmeichel klivet upp på den högsta nivån i hemlandet. Huvudstadens blågula stolthet, Brøndby IF, hörde av sig och för den nu 24-åriga Peter fanns ingenting att tveka på. Fyra ligatitlar på fem säsonger och dessutom en semifinalplats i UEFA-cupen 1990/1991 gjorde att de allra största europeiska klubbarna började jaga Schmeichels underskrift.

Tidernas kap bakom miraklet i Göteborg

När Alex Fergusons Manchester United hörde av sig och erbjöd Brøndby 500.000 pund fanns det ingenting för varken Schmeichel eller klubben att fundera på. Priset, som var ovanligt högt för en oprövad målvakt den här tiden, har senare beskrivits av Sir Alex Ferguson som ”Tidernas kap”.

Innan framgångssagan i Manchester skulle ta fart var Schmeichel, tillsammans med sina landsmän, med och skapade mirakel i Sverige under sommaren 1992. Trots att laget inte kvalat in till turneringen fick man chansen när Jugoslavien, på grund av pågående krig, tvingades avstå. Som tvåa i Jugoslaviens kvalgrupp fick danskarna helt enkelt ta över platsen. Tillsammans med Sverige, England och Frankrike bildade man grupp 1 och efter oavgjort mot England, förlust mot Sverige och seger mot Fransoserna gick Danmark vidare till semifinalspel tillsammans med grannlandet Sverige. Motståndare för de båda nordiska länderna blev, för Sveriges del, Tyskland och för Schmeichel och Co. väntade Holland.

En tidig dansk ledning vändes av mål från Dennis Bergkamp och Frank Rijkaard innan Henrik Larsen, med sitt andra mål för kvällen, i den sjuttioåttonde minuten kunde utjämna. 2-2 stod sig 90 minuter och också de efterföljande 30 förlängningsminuterna. Straffar väntade och nu skulle äntligen Peter Schmeichel få sin tid i rampljuset.

En räddning räckte för burväktaren då hans landsmän var tvärsäkra från straffpunkten. Fyra år efter att Marco Van Basten gjort vad som fortfarande räknas som ett av historiens vackraste fotbollsmål fick han känna på hur det är att vara den som misslyckas. Van Basten tog de holländarnas andra straff men Schmeichel vann matchen.

Danskarna tog sig vidare till final där Tyskland, som i sin semifinal besegrat Sverige med 3-2, väntade. Enligt experterna hade Danmark tagit sig igenom turneringen på ren tur och skulle vara helt chanslösa i finalen. Men som ni säkert vet så är experternas ord sällan något man ska lyssna på. Med ett målvaktsspel i världsklass och ett mål vardera från John ”Faxe” Jensen och Kim Vilfort vann man med 2-0 och kunde efter att domaren blåst av på Nya Ullevi i Göteborg titulera sig Europamästare för första och hittills enda gången.

Den gyllene eran

Efter guldet med landslaget flög Peter tillbaka till de brittiska öarna för en ny säsong i Premier League. Hos Manchester Uniteds fans blev han snabbt känd som en ledarfigur med sin högljudda framtoning och sin självsäkerhet. Men det var inte bara mentaliteten som karaktäriserade burväktaren. Hans långa och precisa utkast blev snabbt ett vapen att använda i omställningsspelet.

Tillsammans med spelare som Ryan Giggs, Eric Cantona och senare David Beckham och bröderna Neville var Schmeichel en stomme i omklädningsrummet på Old Trafford. Under sina år i klubben, från 1991 till 1999, var han med och vann fem ligatitlar, en Champions League-titel, tre FA-cuper, en Liga Cup och dessutom den Europeiska Supercupen. Det blev sammanlagt 292 matcher i United och från läktaren såg allt ut att vara frid och fröjd. Men, redan 1994 var dansken på väg att lämna klubben.

Efter en match mot ärkerivalen Liverpool, där man tappat en 3-0-ledning till 3-3 och Schmeichel stått för en del enkla misstag skälldes han ut efter noter i omklädningsrummet. I sin självbiografi ”The Great Peter” från 1999 beskriver han hur han efter matchen svarade på Fergies kritik med en del hårda ord. Dagen efter kallades han in till Bossens kontor och Sir Alex var inte nådig i sin kritik. Peter var tvungen att lämna klubben efter det han sagt till sin tränare. Dessbättre för både Peter själv, klubbens fans och antagligen också skotten Ferguson bad målvakten direkt om ursäkt för sitt beteende. Ursäkten godtogs och han kunde fortsätta sin karriär hos nittiotalets stora gigant inom engelsk fotboll.

Vändningen och hjulningen

Inför säsongen 1998/1999 hade Peter bestämt sig för att lägga de stora handskarna på hyllan. Han övertygades dock av sin tränare att köra på en säsong till och i efterhand är det nog ingenting han ångrar. I sin gröna tröja var han ledaren och stöttepelaren för det lag som lyckades ta hem ligan, FA-cupen och Champions League under samma säsong. En trippel som få spelare i världshistorien lyckats med.

I sina glädjeyttringar efter att Ole Gunnar Solskjær stött in segermålet i Champions League-finalen mot Bayern München presterade Schmeichel en stilren hjulning som, åtminstone för mig, etsat sig fast i minnet.

Nedvarvning och återkomst

Säsongen blev Peters sista i United. Inför nästkommande säsong beslutade han i samråd med familjen att varva ner i Sporting Lissabon. En säsong i den portugisiska huvudstaden och en ligatitel senare vände den då 37-årige dansken tillbaka till England. Aston Villa blev Peter Schmeichels fjärde klubb runt om i de europeiska högstaligorna. För första gången sedan han slog igenom med Brøndby 1987 misslyckades hans klubb att hamna bland de två översta när säsongen summerades. Det Aston Villas fans minns sin gamla målvakt för är inte hur han tog segrarna med sig till Birmingham. Snarare är det hans ledarskap, men kanske framförallt hans mål i matchen mot Everton.

Efter en säsong i Villa avrundade Peter sin karriär i samma engelska stad där han slog igenom för en bredare publik. Men det var inte Sir Alex som hämtade tillbaka ”tidernas kap” utan det var Uniteds ljusblå rivaler.

Det blev inte mer än en säsong i City innan han slutgiltigt bestämde sig för att placera målvaktsvantarna på hatthyllan 2003.

Livet på andra sidan

En oerhört framgångsrik karriär, med förutom alla titlar också bestod av tretton gjorda mål, var till ända men Peter höll sig kvar inom fotbollen. Han fostrade sonen Kasper till att bli målvakt och senast igår vaktade Schmeichel Jr kassen när Danmark tog emot Portugal i kvalet till EM 2016.

Dessutom fortsätter han att, storstilat, leda fotbollssändningar på dansk tv. Om chansen dyker upp, fyll skålen med chips och ägna en kväll åt dansk TV. Det är värt det!