Historisk återblick – Allsvenskan firar 100 år

Idag firar vi en hundraåring vars varumärke och folkliga förankring är starkare än någonsin och allt började med en lång process vars slutgiltiga beslut klubbades igenom den 13 januari 1924.

 

Redan 1896 utsågs Örgryte IS till svenska mästare, vilket skedde i form av en utslagsturnering i cupformat, något som levde vidare under decennier samtidigt som det utvecklades flera olika tävlingsformer i serieformat, såsom exempelvis Svenska serien. Men i takt med att fotbollen blev alltmer populär och att klubbarna verkade föredra serieformatet istället för utslagningsturneringar, togs stegen allt snabbare emot en allsvenska.  

Vägen fram till en serie för hela Sverige arrangerad av Svenska fotbollsförbundet var därmed varken kort eller rak, men den 13 januari 1924 klubbades beslutet att starta en allsvenska. Ja, eller det var fortfarande inte en serie för alla svenska lag, utan bara klubbar från Gästrikland och nedåt, då det ansågs för dyrt med resor till och från Norrland. Det så kallade norrlandsfönstret skulle öppnas först säsongen 1953/54. 

I samband med avsparken hösten 1924 hade tolv klubbar anmält sig och säsongen avslutades på våren 1925. En serie som vanns av GAIS. Makrillarna fick dock inte kora sig som svenska mästare, utan det avgjordes fortfarande i form av en utslagsserie. Först 1931 fick Allsvenskan SM-guldstatus och säsongen 1930/31 var det återigen GAIS som vann och nu fick de titulera sig som svenska mästare och lyfta von Rosens pokal. 

Sverige stod värd för VM i fotboll sommaren 1958, vilket ledde till att säsongen 1957/58 blev ett riktigt maraton med 33 matcher istället för 22. Den pågick mellan september 1957 fram till oktober 1958, då det dessutom fanns önskemål om att serien även skulle anpassas efter svenska väderförhållanden. Från och med 1959 blev Allsvenskan en serie som spelades från vår till höst. Det var också då publikrekordet slogs. Hela 13 369 i snitt över hela säsongen. På många sätt en blomstringstid för Allsvenskan och svenska fotboll, vilket delvis var ett resultat av landslagets framgångar i och med OS-guldet 1948, VM-brons 1950 och silvret i hemma-VM 1958.  

Men det handlade också om en ny syn på fotbollen. Fotbollsspelaren hade under 1940-talet utvecklats till en förebild för ett samhälle där folkhem och arbetarideal stod högt i kurs. Den skötsamme, vältränade, nyktre och strävsamme fotbollsspelaren passade som handen i handsken för det svenska samhälle som växte fram efter andra världskriget och under 1950-talet.  

Allsvenskan utökades till tolv lag 1973, men den största förändringen i modern tid var nog när man under säsongerna 1982 – 1990 avgjorde SM genom slutspel, vilket innebar att de allsvenska seriesegrarna än en gång inte fick kalla sig för svenska mästare.  

I början på 1990-talet var Allsvenskan långt ifrån så populär och självklar som idag. 1992 noterades ett bottenrekord i publiksnitt på blott 4 194 åskådare per match. En nedgång som pågått under en längre period men blev allt värre under 1970- och 80-talen. I början på 1990-talet gjordes flera olika försöka att utveckla serien för att skapa ett större intresse, såsom att införa trepoängsystemet för att stimulera till en mer offensiv fotboll. Antalet lag minskades 1991 till 10 lag där de sex främsta gick till Mästerskapsserien för att spela om SM-guldet, medan de resterande fyra fick spela Kvalsvenskan där de mötte de fyra seriesegrarna från division 1. En spelform som knappast blev en succé och därmed inte långvarig, utan existerande endast i två säsonger. Redan 1993 återgick man till en rak serie. 

1992 gjorde det svenska landslaget mycket bra ifrån sig i hemma-EM och 1994 grävde man guld i USA och kammade hem ett VM-brons. Intresset för svensk fotboll var därmed på väg upp igen, vilket inte minst märktes på ökande publiksiffror i slutet av 1990-talet.  

Under 2000-talets första decennium fram till idag har allsvenskans popularitet ökat och en oerhört stark supporterkultur etablerats, mycket efter inspiration av tifo-kulturen på kontinenten samt den brittiska supportertraditionen. Förra säsongens publiksnitt på över 10 000 åskådare per match imponerar. Inte minst för att det sedan 2007 är hela 16 lag i Allsvenskan. 

Total sett har 67 klubbar spelat en säsong eller mer i Allsvenskan. Flest säsonger har AIK (95), följt av IFK Göteborg (91), Malmö FF (88), IFK Norrköping (83) samt Elfsborg (80). Men mest poäng genom tiderna har Malmö FF (3806), följt av FK Göteborg (3632), AIK (3603), IFK Norrköping (3130) och Elfsborg (2922). 

Malmö FF är seriens historiska gigant med hela 26 allsvenska seriesegrar, dock endast 23 SM-guld, då fem seriesegrar på 1980-talet endast resulterade i två SM-guld efter färdigspelat slutspel. Därefter följer IFK Göteborg med 15 segrar i Allsvenskan, IFK Norrköping (13) samt Djurgården (8).  

Intresset för Allsvenskan har nog aldrig varit större än vad det är idag. Inte ens under storhetstiden på 1950-talet kan man mäta sig med hur starkt förankrad supporterkulturen är hos en serie där nog fansen är strået vassare än spelarna. I tider när det går sämre för det svenska landslaget står sig därmed Allsvenskan starkare än någonsin.  

Per Malmqvist Stolt

TV:
 


 

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: