REPORTAGE: 13 år sedan Bajens gyllene generation – nu är 98:orna redo att ta över

MASPALOMAS/STOCKHOLM. År 2004 spelade hela sex supertalanger i Hammarby födda 1984-1985 samtidigt. Sedan dess har Södermalmsgänget törstat efter spelare från egna leden. Med 98:orna Dusan Jajic, Isac Lidberg, Leo Bengtsson och Marcus Degerlund i A-laget kan nu Bajen-fansen se fram emot en ny gyllene generation. FD har träffat de fyra grabbarna som är etablerade i P98-landslaget och som hoppas på rikligt med speltid under nya tränaren Jakob Michelsen.

Erkan Zengin och Fredrik Stoor har båda representerat Sverige under varsitt EM-slutspel med det svenska A-landslaget. Petter Andersson har många säsonger utomlands i ryggen och är omåttligt populär bland Hammarbys supportrar. Björn Runström var supertalangen som 16-åring lämnade Bajen för att testa lyckan i Italien där han under tre år tillhörde Bologna, Chievo och Fiorentina.

Tillsammans med Nadir Benchenaa, tidigare ungdomsproffs i franska Rennes, och bolltrollaren Haris Laitinen var Runström, Petter Andersson, Erkan Zengin och Fredrik Stoor Hammarbys stora framtidshopp 2004, då de alla sex spelade i Hammarbys A-lag. Benchenaa, Laitinen, Stoor och Runström är alla födda 1984 medan Zengin och Andersson är ett år yngre.

Två av spelarna nådde till sist A-landslaget medan Andersson alltså nöjt kan konstatera en lyckad utlandskarriär i bagaget. För Benchenaa, Runström och Laitinen blev lyftet inte lika stort. Runström gjorde visserligen en bra säsong i tyska Kaiserslautern 2007/2008 då han var på lån från Fulham, men i övrigt hade han nog hoppats på en bättre karriär.

Haris Laitinen lämnade Hammarby 2009 och har sedan dess representerat Assyriska, Enskede, AFC United och Nacka. Mest tyst har det dock varit om Nadir Benchenaa. Som blott 16-åring såldes han från moderklubben Hammarby till Rennes för 2,8 miljoner kronor sommaren 2000. Tre år senare återvände han till Bajen. Efter två år av bänknötande lämnade den tekniska yttern Hammarby och han försvann då också från rampljuset. Senaste klubben som Benchenaa representerade var Arameiska-Syrianska 2014. Han har tidigare varit en sväng i Algeriet.

På bilden nedan som knäpptes 2004 på ett träningsläger i Los Angeles syns även reservmålvakten Jon Rytterbro, som dock är född 1982.

13 år har gått sedan den mytomspunna bilden togs på de sex talangerna (eller ja sju, om Rytterbro ska räknas med). Hammarby har sedan dess haft svårt att få fram flera skickliga talanger från egna leden som sedan växt ut till viktiga spelare. Nu hoppas klubben att nästa gyllene generation är redo att överta tronen.

***

Dusan Jajic, Isac Lidberg, Leo Bengtsson och Marcus Degerlund är alla födda 1998. De är etablerade i P98-landslaget och har alla kontrakt med Hammarbys A-lag. Medan Jajic och Lidberg fick A-lagskontrakt redan 2015 dröjde det fram till september 2016 innan Bengtsson flyttades upp och tidigare i januari blev det även klart att mittbacken Degerlund nu ska spela permanent med Jakob Michelsens mannar.

De fyra spelarna har alla olika bakgrunder. Isac Lidberg är son till den kända brottaren Martin Lidberg och har spelat i Hammarby sedan 2011. Dusan Jajic är förortskillen från Jordbro som debuterade för Haninge/Brandbergens A-lag i division 3 redan som 15-åring och som värvades till Bajens A-lag inför 2015 års säsong.

Leo Bengtsson är den vindsnabbe yttern från Ingarö som varit i Bajen längst av de fyra spelarna och så har vi Marcus Degerlund från Västerås, som först lämnade hemstaden för Hammarbys U19-lag inför fjolårssäsongen.

Nu är alla i Hammarby med ett mål: Att ta en plats i laget.

FD träffade de fyra 98:orna under lägret på Gran Canaria och för att koppla samman dem med den tidigare gyllene generationen från 2004 fick de se bilden när de sju spelarna är samlade, men det var inte många av de gamla guldgossarna som de kände igen. Gemensam nämnare är att de alla kände igen Erkan Zengin och Petter Andersson, men annars hade de unga 18-åringarna svårt att placera spelarna.

Dusan: Jag känner igen Petter, Erkan och Haris.

Du känner alltså inte igen Fredrik Stoor som startade mot Spanien i EM 2008?

– Nej, det är dåligt av mig, den får jag ta på mig faktiskt.

Ingen av er verkar heller känna igen Björn Runström. Det är ju svagt att bomma honom.

Leo: Haha ja, det är riktigt svagt!

Hur många satte du Leo?

– Två stycken. Petter och Erkan.

Du då Marcus?

– Petter och Erkan.

Hur många kände du igen Isac?

– Samma tre som Dulle (Dusan Jajic).

Med andra ord nämnde ingen Jon Rytterbro vilket inte är särskilt oväntat, men ingen droppade heller Nadir Benchenaas namn. När jag säger att han uppe till vänster heter Benchenaa utbrister Leo förvånat:

– Benzema?!

Minns ni något från de unga talangerna från 2004?

Dusan: Alltså det var ju jävligt mycket surr om dem, det var det ju. Men fan, man var ju liten då haha.

Isac: Man kollade ju på matcherna, men man hade ju inte någon iPhone och gick in och läste artiklar och så, men i efterhand vet man ju vilka de är.

Nu är det ju ni som är Hammarbys nya framtidshopp. Känner ni att ni är en gyllene generation?

Leo: Ja, det känner vi (alla skrattar).

Dusan: Det är svårt att säga, men vi är fyra 98:or och alla spelar i landslaget och alla är med i A-laget så det måste ju ligga något i det där.

Är ni lika eller är ni helt olika som personer?

Marcus: Jag tycker att vi är olika, eller jag känner mig mest olik, jag är väl lugnast av oss fyra.

Vem är stökigast?

Isac: Leo!

Marcus: Det är Leo, han babblar på som fan.

Dusan: Haha vilken jävla mun alltså!

Är Leo mest Paradise Hotel-kompatibel?

Dusan: Oja, oja! Fast vi är hetsiga alla tre, säger Jajic och syftar på sig själv, Leo och Isac.

Isac känns ju som lite lugnare än er andra två?

Dusan: Nej nej, kom inte med det där haha.

Leo: Isac är lugn här, men kommer han med fel personer, då…

Jag har funderat på vilka som är starkast i laget och jag tänker mig typ Aidoo, Paulsen och Isac, är det de tre som är starkast?

Marcus: Ja, det kan nog stämma.

Isac: Fast jag tror att Aidoo är rätt överlägsen, man ser ju hans muskler, det är overkligt.

Dusan: Men Isac är där uppe, det är han verkligen.

Leo: Du är inte så långt ifrån Aidoo Isac, det är bara att jobba på.

Är det bara Aidoo som är starkare än dig Isac?

Leo: Det skulle jag säga.

Dusan: Det skulle jag också säga.

Isac: Ja, kanske.

Leo: Men jag och Dusan behöver inte gå in i de där närkamperna, vi är så snabba så vi slinker bara förbi.

Marcus, du som kom till Hammarby från Västerås inför 2016 års säsong, hade du någon relation till Bajen överhuvudtaget innan du kom till klubben?

– När jag var mindre fanns det folk i mitt lag som hejade på Hammarby och man tänkte bara att Bajen var så stora utanför Stockholm, det är så mycket supportrar runtom i landet och i Norden som håller på Hammarby så det har man ju alltid vetat att de har mycket fans.

Med tanke på att både du och Victor Nilsson Lindelöf är från Västerås och att ni också spelar på samma position så utgår jag från att han är en stor förebild för dig?

– Ja det är klart. Vi har nästan gjort samma resa förutom att jag gick till Hammarby och han till Benfica.

Alla tre skrattar.

Medan Marcus Degerlund och Dusan Jajic kom till Bajen relativt sent (2016 respektive 2015) så är Isac Lidberg och Leo Bengtsson mer av två veteraner i Bajens ungdomsled. Lidberg kom till Hammarby 2011 och Bengtsson något år innan det. Men att Bengtsson och Lidberg då per automatik skulle vara mer tighta med varandra stämmer inte.

Isac: Vi tre känns tightast och vi kommer bra överens med Degen (Marcus Degerlund, kallas för Degen) också, men han gillar att vara lite för sig själv.

Tar ni för er lika mycket i landslaget?

Leo: När jag kom med i landslaget var ju Isac och Dulle i framkant och jag hängde ju bara på dem. Första resan höll jag mig kanske mer med Degen och var lite lugn, men sedan blev det mer och mer att det blev som det är i Hammarby nu.

Marcus, är du lika lugn i landslaget också?

– Ja, jag är alltid lugn.

Du hakar inte på de andra tre?

– Nej, då hamnar man bara i problem.

Dusan: Degen är vuxen, det är inte vi andra tre.

Leo: Han är lite mer mogen. Han är en stor kaffedrickare också.

Hänger ni med andra grabbar i landslaget också eller är det Bajen-gänget som gäller?

Isac: Nej vi hänger med alla och det är några som vi känner sedan länge, som vi spelat i Stadslaget med och som man är kompis med även utanför planen.

Medan deras jämngamla kompis Besard Sabovic, till vardags i Djurgården, redan tagit studenten (han hoppade upp en klass) har Leo Bengtsson, Isac Lidberg och Dusan Jajic alla tre hoppat av gymnasiet. Bara Marcus Degerlund kämpar för att ta en examen.

Leo: Jag var ju inte den smartaste i skolan. För att jag skulle lyckas hade jag behövt lägga ner mycket tid på det och det kunde jag ju inte när jag började köra med A-laget, så då kände jag att jag kan ta skolan senare om det behövs.

Du känner att du kommer bli proffs ändå eller?

– Nej det skulle jag inte säga, men skolan finns alltid kvar men det är inte så att man får ett A-lagskontrakt till höger och vänster.

Isac, hur kände du när du valde att hoppa av skolan?

– Nästan likadant som Leo, jag hade ganska svårt för skolan. Jag har aldrig tyckt att det varit roligt så det kändes som att jag bara satt och väntade på A-lagskontraktet och när jag väl fick det så var det tack och hej.

Dusan, du då?

– Jag kände att det blev för mycket, det var svårt att kombinera både skola och fotboll och man var tvungen att lägga ner mycket jobb i skolan och då valde jag att satsa på fotbollen. Behöver jag skolan sedan lär det lösa sig, men jag hoppas att jag inte behöver det, säger Dusan som hoppade av efter första året i gymnasiet.

Hur länge gick du i gymnasiet, Isac?

– Ett halvår kanske.

Leo: Nej du gick hela ettan, ryter Leo, som själv hoppade av efter andra året.

Isac: Nej.

Leo: Jo.

Jajic: Så du vet bättre än honom?

Leo: Ja, för när det var skolavslutning så gick vi och mötte dig i stan.

Isac: Ja juste, det är sant!

Och så har vi The Special One som fortsatt att plugga och som har ett halvår kvar innan studenten. Marcus, hur funkar det att vara borta på läger när ni har lektioner hemma? Sitter du och gör läxor på hotellet?

– Ja, jag måste göra det så att man hänger med.

Får du någon dispens när du nu tränar på dagarna med Hammarby?

– Vi ska ta ett snack med skolan så att jag kan plugga på distans och vara där när jag har ledigt. Jag tror att det kommer lösa sig ändå.

Är det viktigt för dig att ta studenten?

– Det är viktigt att ha en utbildning ifall man skadar sig känner jag.

När ni var yngre, var ni då stora stjärnor i laget och var lite kaxiga mot domare och så?

Leo: Nej, jag har legat jävligt lågt, jag har alltid varit liten och minst.

Isac: Jag känner inte att jag varit någon stor talang på det sättet, jag var nog aldrig bäst i laget och så, jag är mer en träningsprodukt.

Hur mycket har det hjälpt att din farsa (Martin Lidberg, känd svensk brottare) är en gammal elitidrottsman?

– Det har hjälpt väldigt mycket faktiskt, det viktigaste som jag fått av honom är kanske mest inställningen. Sedan har jag fått bra gener också.

Dusan: Ja, det kan man ju säga!

Dusan, var du den största stjärnan när du var yngre?

– Jag har inte direkt gått runt och skrutit och så, men mot domare har jag klagat hela mitt liv och det kommer jag fortsätta att göra. Jag har alltid klagat på domarna. Min farsa är domare så det kanske är därför.

Marko Nikolic farsa är också domare va?

Dusan: Exakt, alla juggar är domare haha (Jajic och Nikolic är båda från Haningetrakten och är goda vänner). Men som sagt, man går inte runt och skryter, det är inte nice.

Marcus, är du en ren träningsprodukt eller är du mer av en talang?

– Jag vet faktiskt inte. Jag har väl alltid tyckt att jag varit duktig på att spela fotboll, men jag är väl mer av en talang än en träningsprodukt skulle jag tro.

Tittar man på bilden med 84-85:orna så har ju flera av dem någon gång representerat A-landslaget. Tror ni att ni fyra kommer ses igen i A-landslaget om några år?

Dusan: Det får vi hoppas på. Det gäller bara att vi fortsätter kämpa så är det i alla fall en möjlighet.

Känner ni att ni har större möjligheter att lyckas nu med Jakob Michelsen som tränare än med Nanne Bergstrand?

Isac: Svårt att säga nu, men det har känts bra på träningarna och det kan ju inte bli sämre än vad det var innan.

Det kan inte bli sämre?

Isac: Vi fick ju inte spela någonting så om vi får spela lite nu så är det bättre.

Medan Dusan Jajic och Isac Lidberg debuterade i allsvenskan för Hammarby redan säsongen 2015 dröjde det lite längre tid innan Leo Bengtsson och Marcus Degerlund fick A-lagskontrakt. Bengtsson flyttades upp i september förra året och i början av januari bekräftade Hammarbys sportchef Mats Jingblad för FD att även Degerlund flyttas upp. Bengtsson och Degerlund anser att Jajic och Lidberg, som alltså är något mer etablerade i A-laget, varit ett bra stöd.

Leo: Ja, det tycker jag, men när man sett hur de har haft det under de här två åren så har det inte sett jättekul ut för dem. Man har inte velat hamna i samma sits som dem, men det är klart att de varit ett stöd sedan man kom upp.

Om ni får välja en spelare i laget som ni ser extra upp till, hur låter det då?

Isac: Jag tycker speciellt Petter Andersson var en sådan spelare (tvingades som bekant nyligen lägga skorna på hyllan på grund av skador). Man märkte verkligen att han inte hade något att bevisa. Han var jätteödmjuk och han tog hand om oss yngre, säger Lidberg som får medhåll från de andra.

I en längre intervju med Dusan Jajic som FD publicerade för en dryg vecka sedan förklarade 18-åringen att han vill etablera sig i allsvenskan innan han lämnar för utlandet och de andra tre är inne på samma linje.

Leo: Jag håller med Dulle, det är bättre att prestera i allsvenskan först och sedan ta det därifrån.

Marcus: Jag känner att allsvenskan är en ganska bra liga ändå som ung att få spela i. Jag tror att det är viktigt att etablera sig först.

Isac: Jag är ju hammarbyare så man har haft som dröm att slå igenom här, men om inte det går eller om det inte blir så då kan man inte skita i allt, men det är klart att jag vill slå igenom i Hammarby.

Vad talar för att ni ska bli lika framgångsrika som den tidigare gyllene generationen från 2004?

Dusan: Det är mentaliteten tror jag. Det handlar om att vi ska ge allt, att vi måste ge upp allt annat och bara köra all in, det är så det är.

Leo: Jag håller med och ta hjälp av Anders Friberg (Hammarbys mentala tränare) om det inte räcker.

Isac: Om vi tror på det och tränar på så har vi stora möjligheter.

Blir ni missnöjda om ni inte får spela något i år eller är ni nöjda bara genom att få se och lära?

Leo: Det är klart att jag blir missnöjd om jag inte får någon speltid, men blir det inte så är det bara att jobba på.

Marcus, du sa ju i en intervju med FD nyligen att du skulle vara nöjd med en minuts speltid i årets säsong?

– Ja. Bara att få debutera och få lite allsvenska minuter är bara en bonus med tanke på konkurrensen som är.

Ni två som redan spelat lite grann i allsvenskan, vad säger ni?

Isac: Jag vill ju spela så mycket som möjligt. Man vill få chansen på riktigt. Det är svårt att spela fem matcher och få två minuter per gång, då blir det svårt.

Dusan: Det är svårt att säga. Vi kan inte bara stå här och säga att vi vill spela, vi måste förtjäna det också.

MISSA INTE – MER OM HAMMARBY!

– Kennedys noggranna omhändertagande av Bajen-talangerna: “Mitt ansvar”
– Hyllar redan fansen: “Ser fram emot att träffa dem”  

FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!
– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM

ELITEFOOTBALL – Sveriges bästa statistik-databas för svensk fotboll