Senaste nytt
Matchrapporter
Fotbollen ger mig den kraften; jag visualiserar en allsvensk start i sommar, värme, glädje, arbetstillfällen och en tro på framtiden igen.
Och fotbollen spelar en viktig roll för att skapa hopp och förmedla lugn just nu - därför har jag svårt att förstå varför Serie A vill tysta sina stjärnor.
Det är tungt nu, världens trygghetssystem monteras ned rakt framför oss och vi står där, mitt i surrealismen och tittar på, utan att ha någon större möjlighet att stoppa fördärvet.
Det är en otäck, chockerande känsla av att vara fullt funktionsduglig mentalt och fysiskt.
Men ändå fullständigt paralyserad.
I ett sådant sammanhang spelar fotboll, resultat och vilka som är mer eller mindre förtjänta av att gå upp eller ned i en serie inte så stor roll.
Vi har annat att prioritera nu. Livet. Samhället. Verkligheten.
Jag är sannerligen ingen av Sveriges sju miljoner nyutexaminerade smittskyddsexperter...idag tillochmed en större yrkesgrupp än de som är förbundskaptener i fotboll...men jag förstår så pass mycket som att vi måste lyssna på de råd och förmaningar som de riktiga experterna ger oss i sin kamp om att navigera Sverige på rätt spår för att så effektivt som möjligt strypa pandemin.
För vi har inga andra val i en situation där den gemensamma nämnaren är att tillsammans reda ut krisen. Oavsett metod.
Det är inget som Twittermarodörer, morgontidningschefredaktörer, politiker på poängjakt eller ens ett sånt där makalöst tyngdtäcke hade löst bättre.
Jag utgår från att det är något vi alla ändå är överens om i slutändan. Om vi nu hade kunnat välja.
Däremot så spelar fotbollen ibland en helande roll, som inte ska underskattas.
Runt hela världen följer miljarder fotbollsentusiaster sina idoler/hjältar/favoriter på sociala medier, nu när nästan all ligafotboll är on hold.
De får glada tillrop och hälsningar, bilder på hemmaträning och filmer på spelare i karantän som tar del av utmaningen #stayathomechallenge, där de ska trixa med en boll i 20 sekunder samtidigt som de tvagar sina händer i tvål och vatten.
Att ta del av det blir som ljusterapi.
Bara för att slippa tänka på mörker och elände för ett ögonblick, slippa snudda vid upprördhet över människor som drivs av att skapa panik.
Jag har tvingat mig själv att drastiskt dra ned på intag av corona-nyhetsflödet för att slippa föda monstret i mig själv. Jag njuter en aning av att jobba hemifrån med chefredaktör Lühr hemma vid mitt köksbord i min enkla lilla boning i Bromma. Som att fly för en stund.
Jag hinner tänka på hur upplyftande det är att se den svenska fotbollsfamiljen gå ihop som en, för att med gemensamma mål rädda vad som räddas kan. För allas bästa.
Jag mår bra av att byta några ord med människor som Svante Samuelsson, Per Karlsson och Stefan Andreasson i vår nya podcast "Vad händer nu?" eftersom de gör allt de förmår att för att jobba gentemot ljusare tider, trots att de inte har en aning om när virusfanskapet är borta.
Och när Albin Ekdal via sitt Instagramkonto väldigt klokt och klarsynt gav oss närhet genom att berätta om sitt sjukdomstillstånd, men också uppmanade alla att lyssna till myndigheterna.
Det lugnade mig i någon mån, jag tror att det hade den effekten på väldigt många andra i varierande grad.
Fotbollens stjärnor fyller en funktion här och nu. Alla har inte lyxhotell att öppna, ej heller pengar nog för att lönefinansiera ett helt sjukhus. Men oftast kan det räcka med en röst.
Inte minst från de som är värst drabbade.
Därför tycker jag det är trist att Serie A och dess klubbar begärt att alla spelare ska tiga. Silenzio stampa i karantän.
En och annan har inte lytt order och det har varit intressant, inte minst när de som infekterats förklarat hur de upplevt sjukdomsbilden.
Det är svårt att förstå anledningen till att de ska vara tysta?
Vad är så hemligt? Farligt? Kontroversiellt?
Spelarna har inte lösningen på pandemin och de behöver inte ens prata om den. Eller om fotboll.
Det räcker med en röst som säger "hej" eller en som bara sprider lugn för ett ögonblick.
Vi behöver det mer än någonsin just nu, fotbollens kraft i en livsviktig match.
