Janne Andersson all in - spelar ett högt spel som aldrig någonsin

Allt eller inget, vinna eller försvinna, kniven på strupen; en enda match avgör ikväll om det blir Sverige eller Polen som tar sig till VM-slutspelet i Qatar.

Då går Janne Andersson all in och spelar ett högt spel - som aldrig någonsin förut.

Jag erkänner gärna att jag blev en aning överraskad när jag fick den svenska startelvan i morse.

Och den stora överraskningen är att förbundskaptenen trycker in Jesper Karlström från start i en sån här match. Under sin karriär på posten har Janne Andersson aldrig presenterat en sån sensationell uttagning, han har haft en linje och den stavas "usual suspects".

26-årige Karlström har en januarilandskamp för flera år sen och ett inhopp mot Tjeckien i torsdags som meriter i A-landslaget.

Frågan är om han ens hade blivit uttagen till den här truppen om Jens Cajuste och Oscar Lewicki inte hade brottats med skadebekymmer?

Men Andersson och Peter Wettergren har sett någonting, dels i Karlströms polska ligalag Lech Poznan och dels på träningarna under den här samlingen.

Det går att förstå att Sverige vill ha in en utpräglad defensiv mittfältare när Albin Ekdal är skadad och Janne A pumpar in en offensiv kvartett med Forsberg och Kulusevski på kanterna, Quaison och Isak längst fram.

Men förbundskaptenen har sällan - eller aldrig - chansat med helt färska spelare, med så blygsam erfarenhet av landslagsspel, i en sån här viktig match.

Därför trodde nog alla att Bolognas Mattias Svanberg stod på tur.

Men jag tror att han föll bort av två skäl:

Svanberg är inte lika påtagligt defensivt inriktad i sitt spel som Karlström och jag tror inte att Andersson/Wettergren varit hundraprocentigt nöjda med honom när han fått chansen från start.

Albin Ekdals frånvaro är ett dilemma. Han har förvisso inte gjort ett enda mål på 66 A-kamper, men han har haft en roll i laget som gett Sverige en balans. När han inte var med mot Grekland och Georgien borta i kvalet föll Sveriges struktur ihop helt, då har Ekdals rutin saknats och då har Kristoffer Olsson/Svanberg inte varit någon bra kombo på mitten över 90 minuter.

Det har förstås spelat roll den här gången.

Och tänk att Karlström nu får spela en huvudroll efter att ha försvunnit till Ekstraklasa. För även om Lech Poznan är ett skickligt lag (där Mikael Ishak är stor stjärna) så blir förstås medialjuset från den polska ligan ganska svagt.

Det är ju heller inte så att hans roll i klubblaget skapar rubriker; noll mål på 40 ligamatcher.

Han drog dit i en tid då han modigt berättat om spelmissbruk, känslan var att han behövde ett ekonomiskt uppsving och jag vet inte hur många det var som såg en framtida landslagskarriär för den aggressiva, hårt arbetande innermittfältaren.

Nu är han där och det är vackert på sitt sätt.

Sen blir förstås resultatet facit, som det alltid har varit.

Blir uttagningen ett misslyckande har Janne Andersson öppnat upp för en storm, därför spelar han väldigt högt här.

Jag tycker det finns mer än Jesper Karlström-uttagningen som tyder på ett helt annat mod än vanligt.

Det kan inte ha varit helt givet att ladda med Dejan Kulusevski på kanten, där jag inte tycker han varit lyckad i landslaget.

Och även om Robin Quaison avgjorde mot Tjeckien så har hans starter med Alexander Isak inte alls varit särskilt bra. Quaison har varit som mest lyckad när han kommit in som en supersub.

Janne Andersson går på offensiven, det är tydligt och jag vet inte riktigt om planen är att försöka föra matchen eller att ligga lite lägre och sen växla upp i full fart med Forsberg, Kulusevski, Quaison och Isak?

Polen borta inför fullsatta läktare är inte längre så bra som det varit under en period, men det är fortfarande ett lag med världens kanske bästa sniper (Robert Lewandovski, om du undrade) som tar sig an ett Sverige med uselt bortafacit.

Det är verkligen riktigt svårt att förutse hur det här kommer se ut. För det är dessutom en väldigt speciell match, där det gäller att inte bjuda på någonting. 

Därför är det väldigt spännande att Sverige spelar högt.

...och skulle det inte fungera sitter Janne Andersson på en bänk med Zlatan Ibrahimovic och Anthony Elanga.

Ett ess och en joker.

Nu hoppas vi bara att den nya knekten på mitten gör sitt jobb.