Vi kan få se det sämsta guldlaget på tio år

Förra året kunde bara Malmö FF vinna allsvenskan.

I år är det många som vill, men inte riktigt kan.

Och vi står inför en allsvensk slutstrid där vi ser ut att få den “sämsta” vinnaren på snart tio år.

Malmö FF-AIK ikväll i ett möte med så mycket höstadrenalin som du överhuvudtaget kan få i allsvenskan.

Alla kan räkna ut vad den matchen innebär i det tabelläge som lagen befinner sig i just nu.

Och ser vi det ur ett historiskt perspektiv innebär en förlust för något av lagen att de egentligen inte borde ha speciellt stor chans att gå hela vägen.

Hur då?

Idag har fyra lag en realistisk möjlighet att vinna guld.

Djurgården, AIK och Malmö har alla förlorat fem matcher.

Elfsborg har förlorat sju.

Ser vi på poängskörden för vinnande lag de senaste tio åren är totalt fyra eller fem förluster där gränsen dras.

Med AIK:s 2018 som undantag, då de bara förlorade en enda match.

Årets allsvenska går mot en vinnare som är den sämsta sen 2012, då Elfsborg segrade med 59 poäng och totalt sju förluster.

Å ena sidan.

Å den andra: statistik, statistik och förbannad lögn.

Elfsborg kom tvåa förra året – långt efter vinnande Malmö FF – efter att bara ha förlorat tre matcher, nu är de i allra högsta grad med i guldstriden med sju förluster.

Och det är sex omgångar kvar.

Du behöver inte vara raketforskare för att inse att avgörandet i slutändan kommer att handla om att inte gå bort sig för ofta i avslutningen.

För jag tror ingen är bra nog att gå rent, den här allsvenskan är uppenbarligen för jämn för det och vill vi vara elaka så den en aning för dålig,

Det brukar vara så när vi har lite för många lag i en strid om guldet.

Årets allsvenska är också ett tecken på att pengar inte alltid är allt.

Jag vet att AIK:s Alexander Milosevic raljerar och vill sätta press på Malmö, men han har ju en poäng.

För det är klart att Malmö, sett till resurser, rimligtvis borde jogga hem allsvenskan.

Ja, de har har haft ett skadefyllt år men de har också köpt in en hel del starka pjäser; Colak, Moisander, Pena, Birmancevic och Martin Olsson för att ta några exempel.

Men så “enkelt” är det alltså aldrig.

Och är det något som borde oroa Malmös supportrar så är det lagets form.

Det är tre segrar sen 28 augusti, varav två är mot Örebro och Östersund. 

Jag menar att det vi sett mot övermäktigt motstånd i Champions League också har handlat om att MFF tappat extremt mycket i matchform sen succén i CL-kvalet.

Ska de vända på den trenden måste de göra det mot AIK.

Gnaget, å andra sidan, behöver bryta en annan trend. Den på bortaplan. Där har det inte fungerat att destruktivt försvara sig till framgång på senare tid och ingen vet väl egentligen vem eller vilka i AIK som ska stå för en offensivare våg.

Allt det och lite till gör förstås MFF-AIK till den mest intressanta allsvenska matchen hittills den här säsongen.

Mitt-i-veckan, sen höstkväll, elljus, tät ånga från varenda andetag, fullt på läktarna, adrenalin, kamp och kanske en helt avgörande kamp om fortsatt guldjakt i den “sämsta” allsvenskan på många år.

Där det minst dåliga till slut kommer att vinna.

Som jag ser fram emot den avslutningen.