KRÖNIKA: Nu kan festen börja, Janne

GÖTEBORG: OK, grovjobbet är gjort, poängen inhöstade, åttondelsfinal i princip klar och den sedvanliga debatten om “rolig fotboll” börjar klinga av.

Det är nu festen kan börja.

I alla slutspel handlar det alltid om att hålla dig vid liv så länge som möjligt och se till att chansen alltid finns kvar i sista gruppspelsmatchen.

Det är tre matcher och du har väldig sällan råd att gå bort dig helt i någon match, framförallt inte de två första.

Någonstans skapar det en oro och när rädslan att misslyckas är större än viljan än att lyckas så blir som det blev i Sveriges första 45 minuter mot Slovakien; förutsägbart, långsamt, fegt.

Och sen såg hela världen vad som krävdes för att bryta inrutade mönster.

Det var ju som om Alexander Isak började köra lite som på gården, när killen som är bäst på fotboll bestämmer sig för att göra lite som han vill och springer loss från alla som kommer i närheten.

Zådant du aldrig kan rita på en taktiktavla, zådant som gör att du kan vinna låsta matcher.

1-0 på en straffjävel är 1-0 är tre poäng, likaväl som 0-0 utan att röra bollen är en=fyra.

Det har inte varit en dans på rosor, det har inte strilat ned rosafluffiga hjärtan från himlen och det har kanske inte varit "rolig fotboll" men det är lika många poäng (och gjorda mål) som stjärnspäckade England har tagit så här långt, oavsett vad BBC visat i sina highlights.

Och ibland krävs det inte mycket för att det ska vända till något nytt i ett slutspel och jag är övertygad om att den här segern löste upp en mental barriär.

Nu kommer det finnas utrymme att släppa loss, historien har visat att det aldrig är fel att överleva i början för att sen öka trycket.

Ett av Erik Hamréns stora taktiska slutspelsmisstag kom i Kiev 2012. Förlusten mot Ukraina i öppningsmatchen krävde minst en poäng mot England i den andra.

Och Sverige gjorde en riktigt bra match, ledde med 2-1 efter Olof Mellberg-nick en bit in i andra halvlek.

England kvitterade och det var full fart, hit och, upp och ned...ja, det svängde och det var nog sådant som betraktas som "rolig fotboll".

Hamréns Sverige beslutade då att gå fullt ut för tre poäng.

I potten låg att en förlust innebsar kiss and goodbye från EM, en poäng hade betytt att chansen fanns kvar.

England vann med 3-2.

Och i avslutande matchen besegrade Sverige Frankrike med 2-0.

Ett typexempel på hur viktigt det är att alltid skapa förutsättningar för gruppspelets sista match, för där brukar alltid mycket hända.

Det kan ibland vara viktigare än hur flamboyant fotbollen har varit.

Sen är det en annan sak att det förstås alltid vore bäst om vi lirade som Brasilien och vann allt, men riktigt där är ju Sverige inte, vi kan väl ändå vara överens om det?

Sverige inledde skakigt mot Kamerun (2-2) i VM 1994, det såg inte så sexigt ut mot Sydkorea (1-0 på straff) i VM 2018, för att inte tala om VM 1974 när Ralf Edström och Co började med två 0-0-matcher innan islossning i tredje (3-0 på Uruguay).

I alla de mästerskapen har det blivit minst kvartsfinal (även om VM -74 var uppbyggt lite annorlunda, Sverige blev 5:a).

Det här gruppspelets ångestmatch var Slovakien, matchen alla ansåg att vi skulle vinna utan problem.

Med den avklarad tror och hoppas jag att Janne Andersson nu skapat förutsättningar för att släppa sargen, spela ett spel med större mod och variation. 

Det kan tveklöst skapa något riktigt bra i det här mästerskapet.

***

Alla rapporter talar om Jens Cajuste som det stora utropstecknet på de svenska träningarna.

"Outstanding", sägs det bland annat.

Cajuste känns absolut som en framtidens man i det här landslaget, får han chansen redan nu?

***

Therese Strömberg har varit strålande i SvT:s EM-studio.

***

Glädjen i de skotska fansens ögon efter 0-0 på Wembley sa rätt mycket om vad den matchen betydde för skottarna.

***

En andraplats i gruppen innebär alltså åttondelsfinal i Parken.

Hoppas vi inte lite mer på det än en förstaplats och match i Glasgow?

***

Hur i hela fridens namn skulle Alexander Isak ha haft koll på Gary Lineker?

Jag gillar inte historielöshet och Lineker var ju en skön spelare på sin tid, men han har ju gjort sig mest känd som en utmärkt programledare i TV.

***

Robin Quaison i uppenbar kanonform och Dejan Kulusevski tillbaka i matchen, det kommer inte bli jättelätt för Janne Andersson att göra sitt forwardsval framöver.

En är förstås redan given, ska sägas.

***

Om spelare och förbundskapten tar en pilsner på planet hem efter matchen (vilket jag inte har några problem med), måste de då be om ursäkt för att de bryter mot alkoholpolicyn?

***

Finaste EM-ögonblicket hittills är allt vi fick uppleva i samband med Danmark-Belgien,

***

Då hoppas vi väl att Spanien släcker Polens hopp så vi får möta utslagna polacker i sista omgången?

Eller vill vi att spanjorerna måste ta poäng mot Slovakien?

***

På väg mot Göteborg igen.

Jag och Tindra, 7 år, har packat väskan för några dagars EM-camp.

Hon fick för övrigt en oväntad fotbollsgnista inför matchen mot Slovakien.

Ringde från fritidsverksamheten och ville hämta sin rosa fotbollströja, pratade engagerat om ansiktsmålning, bilar som tutade nör de stod med svenska flaggor och att Sverige skulle spela fotboll.

"Så. vad tyckte de om matchen då", undrade jag.

"Jag tittade aldrig", svarade hon.

Men alltid något.