Var är du, Amanda Lind?
Det är hon som är “idrottsminister”, det är hon ska verka för svensk idrotts allra bästa när myndigheten för hälsa inte vill eller kan förstå skillnaden på att kasta frisbee i Rålambshovsparken och att professionella fotbollsklubbar står inför avgrunden.
Vems sida står du på, Amanda?
Nu står vi vid ett läge där situationen börjar bli akut för svensk fotboll och representanter från Sef och SvFF talar inte längre om hur viktigt det är med allas hälsa, utan om att alla är idioter som inte anser att man ska resa runt i Sverige och spela fotbollsmatcher igen.
Det går att känna av den paniken. Den är dessutom förståelig.
Är det inte FHM:s och Anders Tegnells fel, då skyller man lite populistiskt på RF:s ordförande Björn Eriksson för att han uttalat sig om ett möte som han inte varit på.
Som om det skulle ha med saken att göra.
Självkritik? Nä, du, det är inte svensk fotbolls allra starkaste gren.
För mig är det en gåta att Sef och SvFF inte insett för ett par månader sen att FHM är en myndighet som inte vill, kan eller en ska ta beslut som grundar sig på huruvida företag blöder i den här pandemin.
Det är många veckor sen som smitskydbssinstitutets VD, Johan Carlson, stod på en presskonferens och inte visste skillnaden på en fotbollsträning och att spela en träningsmatch, han trodde det var samma sak.
Och det var inte den enda påtagliga indikationen på att FHM inte hade en aning om vad fotbollsklubbar sysslar med eller har för betydelse i ett svenskt samhälle.
Nu satt fotbollens styrande på rätt höga hästar redan från början och tänkte att man nog kunde rida in med ett dokument så skulle Anders Tegnell nicka djupt och vördnadsfullt säga "jamen, det är klart ni ska få göra som ni vill".
Men FHM skiter ju i fotboll. I Håkan Sjöstrand och Lars Christer Olsson. De vet inte ens vem de är.
För FHM är allting "idrottsverksamhet", dvs en allsvensk toppmatch värd miljontals kronor i TV-pengar är detsamma som en ensam orienterare i skogen.
Det kan vi tycka vad vi vill om, men det är så det är och kanske så det ska vara hos myndigheter - det borde fotbollen läst in tidigt och kanske frontat problematiken med en gnutta ödmjukhet.
Kommunstyrelsens förre ordförande i Emmaboda och numera SvFF-ordföranden, Karl Erik Nilsson (s), borde tidigt ha börjat bearbeta ansvariga politiker i frågan.
För det är nog där hoppet kan finnas just nu för svensk fotboll.
Jag citerade idrottsminister i ingressen, eftersom Sverige inte har någon utsedd sådan utan ett ämbete som ska pyssla med så mycket annat.
Men nu kan det vara läge för Amanda Lind, om någon gång, att visa vad hon och regeringen står i frågan om idrottens välmående.
Är det värt att låta svenska fotbollsklubbar gå under för att det KANSKE samlas folk i en sportbar eller för att alla idrotter, från volleyboll i division 4 och SHL-ishockey, måste få ett besked samtidigt?
Hur agerar hon nu, Lind?
Jag har full respekt för FHM och deras arbete som bygger på att förhindra smittspridning av ett lömskt och förödande virus. Vi får liksom inte glömma deras viktigaste uppgift i samhället.
Det som gör fotbollens situation så fullständigt bisarr är ju det faktum att Sverige valt en öppnare modell än många andra och i den verkligheten har svenska fotbollsspelare tränat på för fullt.
I andra länder, med fullständig lockdown, har spelarna fått göra situps på balkongen i tre månader - men där är det snart ok att spela ligamatcher.
Whatabout-ism ska vi undvika i allra högsta grad, men det blir ju rätt udda när Sef lägger fram dokument som påvisar att matcher blir betydligt mera strikt genomförda rent medicinskt än de träningar man haft hela våren.
Jag förstår att spelare och klubbar inte riktigt förstår vad som är rätt och fel.
Ett skäl är att Folkhälsomyndigheten har en så vag insikt i hur en professionell idrottsverksamhet ser ut.
De har inga problem med att lagen tränar ("det är bra att folk motionerar") men tror att de springer tre meter från varandra och gör kullerbyttor. När alla lirar fotboll fullt ut.
Så många blev så uppröra över de där interna Hammarbymatcherna som TV-sändes, men så tränar varenda elitklubb sen lång tid tillbaka.
Rekommendationerna är nämligen luddiga. Jag talade med en elittränare i handboll som förklarade att de kör maxad handbollsträning och det är inte direkt två meters distans på den linjen, kan jag lova.
Men FHM har ingen sakkunskap om idrott på den nivån. Eller knappt ens överhuvudtaget.
På dagens presskonferens blev det återigen så tydligt när Anders Tegnell fick frågor från Sportbladets Robert Laul.
Frågan handlade om allsvenskan men Tegnell ville prata om "idrottsverksamhet" för att FHM likställer all idrott och bekymrar sig inte över att konkursen står och bankar på fotbollsklubbarnas dörr; de ser inte att allsvensk fotboll är något helt annat och mycket större i flera perspektiv än en division 6-match på Djursholms IP.
Sen var det smått skrämmande att Tegnell påtalade problematiken med publik och sportbarer.
När pratade någon om publik överhuvudtaget?
Och vem tror han sitter på sportbarer när Bundesliga drar igång i helgen? Fågelskådare?
Fotbollen och FHM har hamnat i någon sorts kulturkrock och skälen är alltså ganska många, jag tror inte att de kommer till någon lösning.
Fotbollen förstår inte FHM.
FHM bryr sig inte om fotboll.
På vems sida står "idrottsministern"?
Den här artikeln handlar om: