EM-BLOGGEN: Nu måste vi ladda för allsvenskan

EKWALL & LÜHRS EM-BLOGG

GLASGOW. Spenderade natten åt att leta resa hem till Stockholm från Göteborg i dag. Det efter att landslaget en god bit efter midnatt meddelade att den sedvanliga dagen-efter-mästerskap-presskonferensen inte blir av på basecampen på Hisingen i dag, utan flyttas till Stockholm på torsdag.

Oklart varför, men gissar att förlusten mot Ukraina tog duktigt på Janne Andersson, hans spelare och övriga ledarstaben.

Ingen missade hur nära man var en kvartsfinal i Rom mot England.

En fortsättning på äventyret, på en slutspelshalva som såg mer än fin ut för det svenska EM-laget.

En möjlighet som kändes snudd på unik.

Och jag fattar verkligen de jobbiga känslorna, efter Emil Forsbergs ramträffar, Dejan Kulusevskis stora chanser, det oturliga (men solklara) röda kortet på Marcus Danielson – som ledde fram till det bittra avgörandet i slutsekunderna på Hampden Park.

Jag känner fortfarande dofterna av Rom.

Men sitter istället på en stol på flygplatsen i Glasgow, tillsammans med ett gäng rödögda blågula journalister, i väntan på planet till Landvetter. Några planerar för ett fortsatt EM, andra är på väg hem för gott.

Själv kommer jag givetvis följa mästerskapet från tv-soffan, men samtidigt är det nu hög tid att blicka framåt mot den allsvenska återstarten den här helgen.

Kommer AIK då få med sig Sebastian Larsson och Mikael Lustig när man möter Häcken borta på söndag? 

Återstår att se.

Hursomhelst, vi biter ihop!

/Lühr

GLASGOW. Skulle ljuga om jag sa att det kokade utanför klassiska Hampden Park knappt två timmar innan avspark  Sverige-Ukraina, åttondelsfinal i EM.

Man ser lite gula tröjor vandra mot stadion, både svenska och ukrainska, men den stora matchen hemma i Sverige är inget som rör upp den här skotska staden.

Taxin tog sig enkelt till medientren, och inne i pressrummet var vi på nolltid.

Bra tur från hotellet till arenan var det också, då man alltid får en story av Hasse Backe när man ses. Denna handlade om VM 1990, men vi låter detaljerna förbli opublicerade ett tag till.

På tv:n i pressrummet gick England-Tyskland och det är ju inget som skakade om direkt. Tar Sverige bara Ukraina i kväll, så är inget omöjligt mot Harry Kane & co i en kvartsfinal i Rom.

Men det är ju det, att ta Ukraina.

Känslan är att det på förhand är en slantsingling, även om magen är ganska lugn. Min mage i alla fall.

Tippar 2-1 (vill egentligen säga 2-0, men drar lite i handbromsen), och att Alexander Isak gör minst en av baljorna.

Så, nu ska jag leta upp min plats på pressläktaren!

/Lühr

GLASGOW. Om förberedelserna inför resan var omfattande och tidskrävande så var passagen in i Skottland hur smidig som helst.

Det kollades lite snabbt på pass och PCR-test och så var jag inne. Jag hade nog förberett mig på något mer, men är nöjd över utfallet.

Vad gäller vistelsen i Skottland så blir det att hänga på rummet och jobba. Covid-restriktionerna hänger tunga över landet. Man ska (får) inte äta ute, inte ens i hotellrestaurangen. Och taxi mellan hotell och arena, så det blir till en liten bubbla för oss tillresta journalister också.

Återigen inkvarterad på hotell med det generösa och sköna folket från TV4/Fotbollskanalen, och om ett par timmar ska vi iväg till Hampden Park för en kortare insyn på svensk träning och presskonferens med Janne Andersson och lagkapten, som jag förutsätter är Sebastian Larsson igen.

Ska bli intressant när den svenska elvan läcker ut (för det gör den väl?) ikväll, och se hur förbundskaptenen formerar anfallet den här gången mot Ukraina. Min gissning är att Robin Quaison spelade bort sina startchanser (är dock en tillgång som supersub) mot Polen, och att Janne Andersson väljer mellan Marcus Berg och Dejan Kulusevski som komplement bredvid Alexander Isak.

Och jag skulle inte blir förvånad om valet faller på Berg, och att Kulusevski får ett långt inhopp som senast. Jag skulle inte hålla med, men jag skulle inte bli förvånad.

Magkänslan är god för tillfället, och kanske har det lite med klimatet att göra också. 20 grader visar termometern på i centrala Glasgow, och samma temp ska det vara när bollen spelas igång i morgon kväll i EM-åttondelsfinalen.

Känns ju oerhört mycket mer svenskt är de tropiska omständigheter som präglade gruppmatcherna framför allt mot Spanien och Polen.

Så, nu lite roomservice (får som sagt ej göra annat) innan avresa mot Hampden Park.

/Lühr

GÖTEBORG. Blev ett fint litet midsommarbrejk med familj i 08-land, innan resan gick tillbaka till Göteborg i dag.

Och i morrn lyfter jornalistflyget klockan 08.00 från Landvetter med slutdestination Glasgow, Skottland. Som för övrigt får Ryssland att framstå som generöst och inresevänligt för oss (och andra, naturligtvis) som ska jobba med EM.

Jag tror man behöver ett stort antal högskolepoäng i dokumentifyllnad för att känna sig helt bekväm med allt som måste förberedas för en tvådagarstripp till Hampden Park och åttondelsfinalen mellan Sverige och Ukraina.

Egentligen är det märkligt att Skottland fick vara kvar som EM-värd med tanke på de stentuffa covidrestriktionerna som råder, där bland annat tillresande (utanför Storbritannien)  supportrar inte är välkomna, och att Uefa nobbade både Dublin och Bilbao värdskap på grund av att man inte släppte efter på publikrestriktioner.

Det finns säkert någon förklaring, som är logisk för Uefa.

Hursomhelst, nu är alla rese/covid-dokument ifyllda, och där tickade en bekräftelse på ackreditering (inte oviktigt) in och nu avvaktar jag bara ett förhoppningsvis negativt svar på mitt senaste PCR-test (kan omöjligt vänja mig vid grävandet i halsen och fascineras över hur långt den där pinnen går att sticka upp i näsan).

Det är märkligt mästerskap på många sätt.

Men också jävligt roligt.

Jag ser enormt mycket fram emot att rapportera från Glasgow från och med imorrn, och det känns ju verkligen som om Sverige har en bra möjlighet att ta sig till kvartsfinal, till Olympiastadion i Rom och ett möte på lördag med antingen Tyskland eller England.

Samtidigt känns Ukraina otäckt. 

Zintjenko, Jarmolenko, och Jaremtjuk, det är några fina lirare i ett lag som pressade Nederländerna i den första gruppmatchen och slog Nordmakedonien.

Men jag tror verkligen att Sverige gynnas av att slippa den extrema värme man kämpat emot i Sevilla och S:t Petersburg, och de 21 graderna som det ska bli i Skottland på tisdag känns betydligt mer “svenskt”.

Har också svårt att se Ukraina göra två mål på Robin Olsen (som den fantastiske Robert Lewandowski lyckades med), vilket då ger Alexander Isak, Dejan Kulusevski, Emil Forsberg & Co ett gyllene läge till avancemang.

Säger 60/40 i Sveriges favör.

Sen är matchen på förhand kanske inte den godbit för resten av fotbollsvärlden som den är för oss i Sverige, men där är jag helt med Mikael Lustig. Man skiter fullständigt i vad andra tycker om sättet Sverige spelar fotboll på, så länge det funkar så bra som det gör under Janne Andersson.

Däremot kan man snacka om individuella prestationer i lagarbetet som måste lyfta för att blågult ska kunna skrälla rejält i detta EM, och där är det ju mest tydligt med det centrala mittfältet. 

Om jag önskar en sak inför tisdagens rysare så är det (förutom avancemang såklart) att Albin Ekdal och Kristoffer Olsson får till ett par fullträffar.

Alternativt att Janne Andersson vågar ge en Jens Cajuste eller en fräschare Mattias Svanberg chansen att göra det bättre om det inte klickar nu heller.

/Lühr

S:T PETERSBURG. På flygplatsen på väg “hem” till Göteborg efter den heta ryska natten i går.

Inte så farligt trött trots få timmars sömn.

Segern mot Polen gav energi även till oss i presskåren.

Det var ett sanslöst avancemang som gruppetta, och sett till resultaten så här långt i EM måste man både buga och lyfta på hatten för Janne Anderssons landslag.

Det är sensationella grejer. Sensationella kämpainsatser.

Som banat väg för en helt okej åttondelsfinal mot ett Ukraina som nu kommer studeras under blågul lupp fram till på tisdag då det smäller i Hampden Park, Glasgow.

Men är allt fantastiskt?

Nej.

Det tycker inte vi och det tycker inte förbundskaptenen eller hans spelare.

Men det är känsligt att kritisera, speciellt när resultaten går Sveriges väg så här långt.

Hursomhelst så finns det förbättringspotential, och de tydligaste positionerna är ju det centrala mittfältet. Där har man förlorat varje kamp så här långt, mot spanjorer, slovaker och i går mot polacker.

Varken Albin Ekdal eller Kristoffer Olsson har nått upp i en nivå som skulle betygsättas som bra, och skulle vi endast betygsätta de offensiva bidragen i de tre gruppmatcherna så är betyget underkänt för duon.

Jag kan tycka det är lite märkligt att Janne Andersson inte ens testar en på träning formstark Jens Cajuste, trots att det var tydligt att Ekdal gick på knäna sista halvtimmen mot Polen. 

Se om det ändå inte går att uppgradera positionen, lite som han gjorde med Dejan Kulusevski på ett mycket lyckats sätt i går – även om den situationen är lite annorlunda.

För jag är övertygad om att ska Sverige skrälla sig vidare i den här turneringen så behöver man bli bättre centralt. Det kanske funkar mot Ukraina, men i ett möte med Tyskland eller England i kvarten (trots att ingen av stormakterna imponerat så här långt) – där behöver Sverige stå upp på ett bättre sätt.

***

På tal om Dejan Kulusevski.

Efter uppvisningen i går med två avgörande assist så ska han vara lika given som Alexander Isak på topp.

Efter 55 minuter av längre uppspel med förlorade närkamper och därmed bollar, så kom Juventus-stjärnan in och inte bara naglade fast bollen, han kunde vända upp och skapa andrum och offensiv på egen hand.

***

Robin Olsens släpper två mål, men är ändå väldigt bra mot Polen.

Att det är två skyttekungsmål av världens bäste målskytt, Robert Lewandowski, är kanske lite tröst.

Och jag vet inte om jag sett någon bättre keeper än Olsen i detta EM så här långt.

*** 

Hotell är bokat i Glasgow.

Ansökan om ackreditering för åttondelsfinalen är inne.

Ska också försöka fixa fram nödvändiga papper som ger oss EM-journalister friare tyglar under Skottlands stenhårda covid-restriktioner.

/Lühr

ST PETERSBURG. Det var bara några dagar sedan vi var här i Rysslands näst största stad senast, men åtminstone en sak har förändrats.

Eller, möjligen förvärrats.

Det är varmare.

Det är hett.

Det var som att kliva in i en ugn när vi i dag steg av flygplanet vid 18-tiden lokal tid. När matchen mot Polen rullar igång imorrn kväll så är prognosen att det ska vara sol och 32 grader varmt, och det är bara att tacka enorma Gazprom Arena för skuggorna som breder ut sig över gräset.

Det ger i alla fall lite skydd.

Men visst blir det en brutal utmaning, även om Robert Lewandowski & Co naturligtvis kommer att plågas lika mycket.

***

Här är klockan nu över 22 och vi har precis avslutat en digital presskonferens med Janne Andersson och Sebastian Larsson.

Förbundskaptenen gav ett som vanligt coolt intryck, och varken frågor om läckta startelvor eller beklämmande hbtq-fientlighet i Ungern kunde rubba honom. 

Startelvorna vet han kommer att läcka ut i media, och att Sportbladet ikväll avslöjat att Marcus Berg petas och Robin Quaison får chansen mot Polen tog han med en axelryckning.

Mer imponerande var det tuffa svaret kring Ungerns nya anti HBTQ-lag, där Janne Andersson inte kunde begripa att detta är ett ämne vi diskuterar 2021, att man inte ska få älska och leva med vem man vill.

(Jag kunde ändå inte låta bli att rysa lite vid tanken om den ängslige Erik Hamrén fått samma fråga för några år sedan…)

Sen kan man tycka att Andersson skulle våga kliva fram och sätta en knytnäve i solar plexus  på Uefa, som förbjudit Tyskland att lysa upp Allianz arena i regnbågens färger som en tryckare till Ungerns medeltida inställning till vad som är tillåtet i kärlek.

Jag säger som Gary Lineker: Skit i Uefa, lys upp ändå!

***

Blir vi sportsliga så känns ju matchen mot Polen som en 50/50-uppgörelse.

Polackerna var svaga mot Slovakien i premiären, men imponerade mot Spanien i 1-1-matchen senast i Sevilla.

Det var som om man släppte loss allt man hade fullständigt. Kastade respekten i papperskorgen.

Blåste på i 110 rakt igenom.

Det var en skrämmande upplevelse för den svensk som vill se Sverige flyta in på en första- eller andraplats i gruppen, och därmed få en lite trevligare uppgift i åttondelsfinalen.

Man kan ju hoppas att det även var en urladdning som kostade energi, och vi kommer ihåg att Polen har en vilodag mindre än Sverige denna gång.

***

Robin Quaison in och Marcus Berg ut.

Inga konstigheter sett till hur matcherna i EM sett ut.

Men om man tar in att det är första gången som Janne Andersson petar en spelare ur startelvan under ett mästerskap så är det ändå ett stort steg.

Upp till bevis nu, Quaison och Alexander Isak.

***

Själv är jag nöjd med att ha kapat sådär 15 minuter på min ryska passkontrollsprocess denna vända.

Från 20 svettiga minuter till fem friska.

/Lühr

Jag har så många härliga minnen med dansk fotboll, som det gudomliga VM 1986 eller EM-guldet 1992.

Eller alla resor över Sundet för sjungande, gungande landskamper i Parken eller hårdbevakning för TV4 av ett danskt VM-lag i Frankrike 1998.

Jag har inga som helst problem med att det finns en liten dansk i mig, hvergang.

Så därför blev det en ljuvlig TV-kväll med Re-Sepp-Ten (den heter faktiskt så, den där “vi er röde, vi er hvide”) rullandes över arenan när Danmark krossade Ryssland med 4-1.

Det fick mig att minnas när Danmark besegrade Sovjetunionen (4-2) för första gången i en historisk hemmamatch 1985, med Preben Elkjaer och Michael Laudrup som stora hjältar

Efter den fruktansvärda trauma-upplevelsen för Christian Eriksen får återupplivas på planen i första matchen har Danmark enats som fotbollsland som aldrig någonsin tidigare.

Det märktes när de kunde skaka Belgien och de var ännu tydligare den här kvällen.

Alla var röde och hvide, alla stod sammen, side om side.

Kasper Hjulmands lag är bra och det är känslor som svallar på en och samma gång, vilket har gett en extra dimension.

Vi ska inte glömma att Christian Eriksen är det här lagets stora stjärna, och poängkung, de har tappat spelaren som skulle leda landsholdet till framgång.

Nu har istället många andra, för de flesta svenskar relativt okända, lyft Danmark.

Som 20-årige Mikkel Damsgaard, denna härligt flyfotade supertalang som tryckte in första målet med ett “Emil Forsberg-dykskott” och som nu gjort tre mål på fem landskamper.

Jag lyfte honom i vårt inför-EM-program och nu vet hela Europa vem han är, Damsgaard är på så vis lite av Danmarks Alexander Isak.

Men det finns givetvis så mycket mer här, med Schmeichel i mål, Kjaer och Christensen, Braithwaite, Höjbjerg, Poulsen, Maehle, Delaney, you name them.

Danmark var en outsider redan från början och vi trodde nog att den där Finlandsmatchen (0-1) skulle förstöra allt.

Men nu är de vidare och då känns förstås Wales som rena drömlotten i  den åttondelsfinal som spelas i Amsterdam på lördag.

***

Det blev en gulddag även för Sverige.

Janne Anderssons mannar är nu garanterade en åttondelsfinal, även om det blir förlust mot Polen.

Nu tror jag såklart att Sverige bara vill vinna, för det ger en enklare resa (mot grupptrea) men garantin kommer absolut innebära att trycket lättar en aning.

Precis vad jag tror behövs för att det ska lossna ordentligt.

***

Om Sverige blir trea i gruppen KAN det bli Holland i en åttondel och det KAN då också bli Danmark i en kvartsfinal.

I Baku!

Vad sägs om den?

***

Det måste kännas helt bisarrt för lag som Ukraina och Finland att de nu ska ligga kvar på sin camp och invänta andra resultat för att se om de tar sig vidare till åttondel.

***

Vi ska heller inte glömma att Danmark spelat alla sina matcher i Köpenhamn inför fanatisk hemmapublik.

Det har gett dom en stor fördel.

***

Två åttondelsfinaler är helt klara just nu:

Italien-Österrike i London på lördag kl 21.

Wales-Danmark i Amsterdam samma kväll kl 18.

Klart är också att Belgien spelar i Sevilla och att Holland kör i Budapest på söndag, klockan 21 respektive 18.

***

Som den lille grimme ælling
Blir’ man rød og hvid på tæling
Selvom så man ligner en af de hvide svaner
På alverdens udebaner

/Ekwall

KAN CAJUSTE VARA ETT SENSATIONELLT VAL MOT POLEN?

Albin Ekdal lämnade dagens träning tidigt och kunde alltså inte köra fullt ut.

Det är förstås inte alls optimalt om han ska spela på onsdag, dessutom med en skadehistorik i landslaget som gör att Janne Andersson måste se honom som ett osäkert kort.

Och det mest intressanta såg vi direkt efter dagens pass när assisterande förbundskapten, Peter Wettergren, hade ett långt och relativt intensivt snack med Jans Cajuste.

Det är spännande av flera skäl, inte bara för att Ekdal är ett osäkert kort och för att Cajuste är central mittfältare.

För alla rapporter från träningar talar om Cajuste som den stora positiva överraskningen, han är i väldigt bra form och han tar för sig som få andra.

Därför går det förstås att läsa in något i Wettergrens pratstund med Cajuste efteråt för det är sällan du ser förbundskaptener koncentrera sig så enskilt på en spelare efter en träning.

Kanske handlade det om framtiden.

Kanske om Polen på onsdag.

Om vi ska tänka nu är nu, då är då.

Ser vill konkurrensen på innermittfältet är kanske Sebastian Larsson det givna alternativet istället för Ekdal. Åtminstone när Mattias Svanberg ännu inte är helt spelklar efter covidinsjuknandet.

Gustav Svensson finns givetvis med, men känns mer som en back up när Sverige vill stänga matcher.

Den troligaste lösningen är att Seb Larsson blir central mittfältare och att Viktor Claesson tar kantpositionen, åtminstone sett till hur Janne A tänker.

Men Cajuste kan alltså vara ett spännande (och sensationellt) alternativ.

/Ekwall

FÖRÄNDRINGARNA JAG VILL SE MOT POLEN

Robin Quaison var en av två spelare (Mikael Lustig den andre) som tog plats vid podiet under dagens presskonferens på St Jörgens Resort på Hisingen, där EM-laget har sin “base camp”.

Nu läser jag säkert in för mycket, och kanske är det för att jag v i l l se en sådan förändring – men det skulle kunna vara en signal för att Quaison kan vara på väg in i startelvan mot Polen.

I så fall istället för Marcus Berg, då Janne Andersson slagit fast att Alexander Isak numera är given.

Som om det behövde slås fast efter Real Sociedad-stjärnans inledning på EM.

Robin Quaisons inhopp mot Slovakien var briljant, och avgörande (fixade straff, remember?) – och sett till att Berg inte kunnat trampa igång formen under sina två starter så borde det också vara den naturliga förändringen.

En annan förändring jag vill se är ett skifte på det centrala mittfältet.

I morgon ska vi enligt plan få se en hel svensk träning igen (det känns som ett tag sedan nu), och då kan vi förhoppningsvis se med egna ögon vad som rapporterats inifrån blågult på sistone: att Jens Cajuste är i kanonslag och imponerar under varje pass.

Då tycker jag att han är värd en chans att ersätta Albin Ekdal – som liksom hela svenska laget hade det jobbigt mot Spanien och Ekdal lyckades inte heller komma upp i nivå mot Slovakien – för att se om det kan ge lite extra skjuts i det blågula mittfältsspelet.

Det är ingen vansinnigt tung gambling för Janne Andersson, och uppsidan kan bli väldigt fin.

Jag tycker inte Kristoffer Olsson varit fantastisk heller, det ska sägas – men jag kan se nödvändigheten i att få igång hans kreativa kvaliteter i detta EM.

En sista potentiell förändring som skulle vara intressant är ju att slussa in Dejan Kulusevski till höger, och låta Sebastian Larsson få ett brejk.

Det som talar emot en start på högerkanten för Kulusevski är dock att Janne Andersson sagt att han ser Juventus-stjärnan som ett forward i EM, att Kulusevski bara var redo för 10-15 minuters spel senast mot Slovakien efter sin covid-period – och att den vilt krigande lagkaptenen Sebastian Larsson sannerligen inte gjort bort sig så här långt.

***

Robin Quaison sa att han inte sett så mycket fotboll under EM, utan mer slipat på sin golfswing.

Jag har sett den swingen, och har ni sett filmen Happy Gilmore så har ni också gjort det.

***

Den förre Celtic-spelare Mikael Lustig garanterade blågult tryck på läktarna på Hampden Park om Sverige vinner gruppen, och får åttondelen i Glasgow.

Det är svårt för svenska fans att resa in i Storbritannien på grund av restriktioner, men Lustig hänvisade till kontakter i staden han spelade i 2012-2019 för att säkerställa en gul vägg.

Ska sägas att Lustigs hemmaplan då var Celtic Park.

/Lühr

DÄRFÖR ÄR SVERIGE REDAN VIDARE TILL ÅTTONDEL

Fyra treor går vidare från de sex grupperna och i det sammanhanget ser det ljust ut för Sverige.

Men inget är klart och en del handlar om vilken målskillnad Sverige slutar på OM vi skulle stanna på fyra pinnar.

Jag har tittat närmare på grupperna och rimligtvis lär inte fem treor hamna på fyra poäng (eller fler), även om det är möjligt.

Jag tror därför att Sverige redan är vidare, oavsett resultat mot Polen.

Det som gäller för att räkna ut bästa treor är:

1. Poäng

2. Målskillnad 

3. Gjorda mål

4. Högst fair play

5. Uefa-koefficent

Här har ni grupperna just nu, sista omgången och mina tankar

Grupp A

Italien 6

Wales 4

Schweiz 1

Turkiet 0

Sista omgången: Schweiz-Turkiet, Italien Wales

Mycket troligt att trean hamnar på fyra poäng. Turkiet är redan utslaget och Italien kommer såklart gå för att vinna gruppen, vilket innebär att Schweiz på minus 3 i målskillnad behöver gå hårt för målskillnad.Wales har plus 2.

Troligt: 3:a på 4 poäng

Grupp B

Belgien 6

Ryssland 3

Finland 3

Danmark 0

Sista omgången: Danmark-Ryssland, Finland-Belgien

Föga troligt att grupptrean får mer än 3 poäng. Finland lär få det svårt att ta poäng mot Belgien och Danmark måste gå för seger mot Ryssland.

Troligt: 3:a på 3 poäng

Grupp C

Holland 6

Ukraina 3

Österrike 3

Nordmakedonien 0

Sista omgången: Nordmakedonien-Holland, Ukraina-Österrike

Ukraina är vidare på oavgjort med fler gjorda mål, Österrike måste gå för det.

Troligt: 3.a på 3 poäng

Grupp D

Tjeckien 4

England 4

Kroatien 1

Skottland 1

Sista omgången: Kroatien-Skottland, Tjeckien-England

Vare sig kroater eller skottar har någon som helst anledning att kryssa. Då är bägge ute. Så bägge lagen måste gå för det till hundra procent. Tjeckien och England säkrar däremot avancemang för bägge med oavgjort, även om det innebär att tjeckerna vinner gruppen på målskillnad.

Troligt; 3:a på 4 poäng

Grupp E

Sverige 4

Slovakien 3

Spanien 2

Polen 1

Sista omgången: Slovakien-Spanien, Sverige-Polen

Svårt att tro annat än att Spanien gör annat än vinner mot Slovakien i Sevilla. Då måste Polen besegra Sverige och det blir en rysare.

Troligt: Omöjligt att förutse

Grupp F

Frankrike 4

Tyskland 3

Portugal 3

Ungern 1

Sista omgången: Portugal-Frankrike, Tyskland-Ungern

Frankrike vill vinna den hör gruppen för att slippa möta (sannolikt) England i åttondel. Ungern imponerade mot Frankrike, men är nu på bortaplan mot Tyskland, vilket lär spela stor roll för ungrarna.

Troligt: 3:a på 3 poäng

/Ekwall

HÄRLIGT ATT VARA TILLBAKA BLAND HUGG OCH SLAG

Tillbaka i Göteborg, tillbaka på EM-campen och rätt in i elden med hjärtliga hugg och slag från kollegor.

Det är lätt att sakna den jargong som formats genom alla åren, på resor hit och dit.

I det sammanhanget är vi som fotbollslandslaget, en grupp som håller ihop trots konkurrens.

Och även om jag inte alls varit med i samma utsträckning som tidigare, så vågar jag påstå att stämningen aldrig har varit bättre.

Den lite giftiga stämning som förr fanns, framförallt mellan kvällstidningsrepresentanterna, känns inte lika påtaglig längre.

Tillgången till spelare är sämre än någonsin och där är nu Sverige på samma nivå som “stängda” fotbollsländer som England och Tyskland…dit trodde jag nog aldrig vi skulle komma.

Vad det beror på – coronakortet dras lätt – och hur det blivit så är svårt att förklara, men i grunden handlar det om att spelarna inte gärna vill och då finns det ingen som tydligt påpekar att det är en del av deras landslagsuppdrag.

Däremot är det en fröjd att ha med Janne Andersson att göra. Han håller nog sällan med om allt vi tycker, skriver och rapporterar men han är inte långsint och kan ta ett snack om vad som helst som en helt vanlig människa.

Kollega Lühr skriver mer om vårt spontanmöte med Janne idag, ett bra exempel på vad jag menar.

Back in business, alltså. 

Det kräver sin logistiska lösning i en helt ny verklighet för mig och Tindra, 7 år. 

Men det hjälper att jobba, känns bra att vara här och kollegorna blir lite som balsam för själen.

/Ekwall

SVERIGE BEHÖVER BLI BÄTTRE CENTRALT PÅ MITTFÄLTET

Det blev en fin liten avslutning på det första EM-äventyret i Ryssland denna gång.

Tillsammans med gänget från TV4/Fotbollskanalen åt vi sen middag uppe på ett “roof top”, kollade in en galen solnedgång och bytte som vanligt några garv.

Stämningen i kåren är fortsatt god, liksom den ser ut att vara i landslaget.

Efter en tidig avfärd från S:t Petersburg i morse landade journalistplanet på Landvetter vid 13-tiden, och strax därpå var vi åter vid den blågula basen på Hisingen.

En presskonferens med assisterande förbundskapten Peter Wettergren, samt mittbackarna Victor Lindelöf och Marcus Danielson avhandlade massor av försvarsspel (inte konstigt, då duon har en historia från Västerås ihop och Sverige hållit nollan i sex av sju matcher under 2021), starka känslor (en tagen Lindelöf orkade/kunde inte svara på frågan om hur mycket hans saknar sin familj) – och annat smått och gott.

Som till exempel min fråga hur Wettergren ser på det svenska centrala mittfältet så här långt in i turneringen.

För mig är det en tydlig position (eller två) som kan förbättras, och lär behövas förbättras om Sverige ska kunna drömma om att gå längre än till en åttondelsfinal i detta mästerskap.

 Kristoffer Olsson har unika kvaliteter i den svenska truppen och behöver vara mer delaktig i det svenska offensiva spelet, det är nog den viktigaste biten. Mot Slovakien kunde man dock uppskatta inställningen, där Krasnodar-stjärnan klippte tre motståndare på de första 25 minuterna och belönades med ett tarjeta amarillo (gult kort på spanska).

Albin Ekdal gjorde en rätt slät figur för andra matchen i rad, och även om han alltid gör sitt defensiva jobb så borde man kunna önska och begära mer kreativitet av Sampdoria-mittfältaren mot ett motstånd som Slovakien.

Peter Wettergren svarade långt på min fråga, men det jag tar med mig var att han ansåg att både Olsson och Ekdal varit lojala i sitt arbete både mot Spanien och Slovakien.

Det var ingen superhyllning, heller ingen sågning – men ett svar där man kan läsa in att förbundskaptenerna kanske tänker lite i samma banor, i alla fall.

Om det ger utrymme för att bolla in Jens Cajuste, som enligt uppgifter är fantastisk på de stängda träningarna, centralt i banan mot Polen – det återstår att se.

***

Efter presskonferensen så kom Janne Andersson släntrande förbi mediatältet där bland andra Ekwall och jag stod och väntade in en Uber tillbaka in mot stan.

Glimten i ögat, ingen långsinthet efter kritiken mot spelet efter Spanien-matchen – utan istället surr om antalet lag i turneringen där Ekwall gav en historielektion från VM-1974 i Västtyskland.

– Du är ju äldre än jag, Patrick. Eller i alla fall äldre i sinnet, konstaterade förbundskaptenen med ett leende innan promenaden i den fuktiga sommarvärmen fortsatte.

För oss som var med på Erik Hamréns tid som förbundskapten, så kan vi konstatera att relationen med de blågula medierna nu är på en helt annan nivå.

En betydligt mer personlig och trevlig sådan.

/Lühr

PRECIS SOM I VM 2006 – MEN OCKSÅ PRECIS TVÄRTOM

En svettig, lång och dramatisk fredag är på väg att ta slut.

Vi är några som sitter kvar på pressläktaren och följer presskonferenser och mixade zoner på en tom Gazprom Arena.

Konstaterar en rättvis blågul seger.

Och ännu ett steg i ett enormt genombrott för Alexander Isak, som hyllas av bland andra Gary Lineker efter uppvisningen mot Slovakien.

Känslan är också att det finns mer att ta av i detta lag.

Polen nästa, sedan åttondelsfinal.

Ser man till resultat så har det är EM-slutspelet börjat exakt likadant som VM 2006 i Tyskland. Men det finns några avgörande skillnader.

0-0 i premiären kom inte mot Spanien den gången, utan Trinidad & Tobago.

1-0 segern var mot Paraguay 2006 i en klassiker på Olympiastadion i Berlin. Fredrik Ljungberg avgjorde på nick i slutminuterna. Nu var det Slovakien som besegrades med att ganska sent straffmål av Emil Forsberg.

I gruppspelet för 15 år sedan var det England (1-1) i sista matchen, och nu är det Polen. Klart enklare, om du frågar mig.

Men den stora skillnaden är ju det som gör det här laget intressant och farligt i EM-slutspelet. 

Stämningen i den svenska truppen verkar fantastisk. Och jobbet för varandra har tagit laget igenom en holmgång i Sevilla, och slagit Slovakien i St Petersburg – efter en uppväxling i andra halvlek som imponerar.

I Tyskland 2006 var truppen uppdelad i grupper där spelare verkligen inte tyckte om varandra. Relationen med det svenska medierna nådde någon slags all time low i och med Sportbladets kampanj för Kim Källström – och därmed mot Anders Svensson – och de ständigt läckta startelvorna plågade Lars Lagerbäck & co.

Dagens förbundskapten Janne Andersson kunde inte strunta mer i läckta elvor.

Där finns inget “negativt energiläckage” som, Lagerbäck skulle sagt. Det finns en respektfull och ofta road ton gentemot medierna, vilket också  – som jag skrev tidigare – hjälper för att hålla humöret upp i en journalisttrupp som aldrig haft mindre tillgång till de blågula spelarna.

Jag tror inget lag i detta EM ser fram emot att möta detta Sverige, och jag tror inte Sverige är chanslöst mot något lag i EM.

Man kommer aldrig vara favoriter mot lag som Frankrike, Italien eller Belgien, Sverige kommer då givetvis att vara enorma “underdogs”.

Möjligheterna till skrällar förmodligen försvinnande små.

Men chanslösa?

Nej, det går jag inte med på.

/Lühr

FOTBOLLDIREKT PÅ PLATS I ST PETERSBURG

En smidig resa.

Trögare passkontroll.

Och så en sönderhackad presskonferens där Uefa (enligt SvFF) inte fick tekniken att fungera.

Välkomna till St Petersburg.

Välkomna till Ryssland!

Efter 15 minuters väntan, där kvinnan i passkontrollen knapprade galet på sin dator, och hela tiden skakade uppgivet på huvudet men samtidigt pratade oavbrutet med sin kollega bakom ryggen, på andra sidan en tunn vägg, frågade jag till slut:

– Is there a problem?

Kvinnan log besvärat, och sa:

– No. Just a very small problem.

Med hjälp av två kollegor och ytterligare några minuter så löste det sig till slut, och jag rusade igenom flygplatsen i St Petersburg för att få ännu en generös skjuts av TV4/Fotbollskanalen till hotellet.

Inför resan hade det rekommenderats både munskydd och handskar som komplement till PCR-testet, men personalen på Pulkovos internationella flygplats var inte särskilt intresserade av något av detta.

Däremot fick vi göra någon slags test (covid eller DNA, jag fattade verkligen inte) omedelbart efter avstigning av planet.

Inne, var vi i alla fall.

Och nu på kvällen skulle det vara en presskonferens med Janne Andersson och Sebastian Larsson, men det blev si och så med det. Enligt SvFF var det Uefa som hade tekniska problem, och frågorna blev inte så många.

Trist för EM-bevakningen som förtjänar att vara bättre än så här.

Där kan även landslaget bjuda till mer.

Hade inte Janne Andersson varit den han är, som person och med sina blågula framgångar, så hade klimatet mellan media och landslag varit illa ute ännu en gång. Det tror jag verkligen.

Nu börjar det ändå muttras i journalistleden, och det är inte svårt att förstå då tillgången till spelare – och därmed information till läsare och tittare – är mer begränsad än någonsin tidigare.

Vi vill ju skriva och sända ännu mer.

Och inte rapportera samma saker över hela linjen.

Den möjligheten existerar inte just nu.

***

Hursomhelst, Janne Andersson såg ikväll precis lika nöjd och bekväm som han brukar göra (och när han inte får frågor om det svenska spelet mot Spanien).

Och det ser väl ut att bli samma startelva som i måndags, då Andersson konstaterade att Dejan Kulusevski – som jobbar sig tillbaka efter sin covid-smitta – inte är aktuell för start mot Slovakien.

Spelarna får laget i kväll, och det kan säkert bli så att startelvan dyker upp i medierna lite senare.

/Lühr

OM ENGLAND KAN STYRA LUTAR DET ÅT SVERIGE?

Jag tittade närmare på slutspelsträdet för att reda ut vad som kanske väntar Sverige om allt går som vi tror (och hoppas).

En andraplats är ju knappast helt orealistiskt 

I sådana fall spelar Sverige en åttondelsfinal i Köpenhamn (bara en sån sak) och ställs då mot 2:an i Englands grupp, som även innehåller Kroatien, Skottland och Tjeckien.

Men hur tänker England här? 

Säg att de besegrar Skottland och sitter i ett superläge inför avslutande matchen mot Tjeckien.

Det är bara den lilla detaljen att 2:an i Englands grupp möter 2:an i gruppen som heter F.

Och i den gruppen finns Frankrike, Portugal och Tyskland (samt Ungern).

Vad tror ni Gareth Southgate helst väljer? Sverige om vi nu blir tvåa – eller något av de tre ovan nämna lagen?

Nu spelar förvisso England den tredje omgången innan Sverige, men den svenska gruppen kan mycket väl ha utkristalliserats redan efter andra omgången.

Det som talar för att England vill vinna sin grupp är att de då får stanna kvar på Wembley i England.

Men det kan alltså bli mot Frankrike, Portugal eller Tyskland redan i åttondelen.

Vinnaren i Sveriges grupp spelar på Hampden Park i Glasgow mot en grupptrea (avgörs vilken när tredje omgången är spelad). Om 3:an i Sveriges grupp tar sig vidare blir det mach i Sevilla eller Budapest.

Men vi är inte riktigt där än.

/Ekwall

SVERIGES INSTÄLLNING OSAR HARMONI OCH HUNGER

 Solen skiner i Göteborg, och humöret i det svenska EM-lägret på Hisingen är gott efter den viktiga pinnen i Sevilla.

Jag hann knappt stiga ur min Uber vid dagens presskonferen vid St Jörgens Park (Sveriges bas under EM) innan jag hörde en tuta och någon som ropade:

– Du kan inte stå mitt i vägen!

En smajlande Janne Gustavsson (säkerhetschef i blågult) blåste i nästa sekund förbi i golfbil där han hade anfallaren Robin Quaison “på flaket”.

På podiet satt några minuter senare Albin Ekdal och Kristoffer Olsson och fick både svara på frågor om den svenska insatsen mot Spanien och blicka fram emot mötet med Marek Hamsik och Slovakien i St Petersburg på fredag.

Kritiken har från vissa läger varit tuff mot den svenska insatsen, då Spanien hade i stort sett all boll under 90 minuter och vilt kämpande svenskar försvarade sig till 0-0.

Ekdal svarade att spelarna inte heller var särskilt nöjda med det egna spelet, men att det inte gick att fundera för mycket på det idag – inte minst på grund av att en poäng borta mot storfavoriten Spanien numera finns i EM-bagaget.

Men ärlig var Ekdal om det havererade blågula passningsspelet.

– Det var som det blev kortslutning i hettan när man fick bollen, och man fick tre man på sig direkt.

Ekdal log lite senare, och sa att det mest hade blivit löpträning på Estadio La Cartuja.

Och det är ju den inställningen, den coola “vi-tar-vad-vi-kommer -över-och-skiter-hur-det-går-till”-attityden som man imponeras av. 

Min känsla är också att snacket kommer vara ett helt annat efter mötet med slovakerna på fredag.

Jag tror på tre blågula poäng och spekulerande om vilka motståndare Janne Andersson & Co kan få i en åttondelsfinal.

Men vi tar det då.

***

Det blev givetvis snack om ex-Blåvittspelaren Marek Hamsik, där både Ekdal och Olsson ödmjukt och respektfullt berömde den skicklige mittfältaren. Även om Ekdal på en direkt fråga kunde konstatera att Hamsik kanske inte är lika bra idag som i glansdagarna i Napoli och serie A.

Jag kan säga att jag är betydligt mindre orolig för Hamsik än jag var i förrgår i Sevilla.

Det är inte ens nära.

Jag är i stort sett inte orolig alls, sett till det kompakta och uppoffrande svenska defensiva jobbet, och en Robin Olsen som ser ut att vara i nån slags rymdform.

Bara hoppas att mitt avfärdande av slovaken inte kommer tillbaka och biter mig i röven på fredag kväll.

***

Imorgon torsdag lyfter journalistplanet med co captain Jonas Wallerstedt mot St Petersburg.

Innan dess har vi fått se en öppen sista svensk träning inför mötet med Slovakien, och bara det signalerar ju trygghet och självförtroende.

Att inte stänga träningen inför match (även om det är en dag emellan) är ovanligt, och det hade inte hänt under Erik Hamrén, om vi säger så.

***

Antigen-test i näsan inför Spanien.

PCR-test i svalget i dag för Ryssland.

Hårfint vilket test som är äckligast. 

***

Reglerna på flygplatsen i Ryssland säger munskydd OCH handskar på. Det blir nytt, i alla fall för mig.

Handskarna, alltså.

Tror för övrigt inte vi uppskattar friheten nog att i stort sett helt slippa munskydd i vardagen i Sverige.

/Lühr

Bagarväckning i Sevilla.

Journalistplan till Göteborg för två nätter.

PCR-test i morrn och St Petersburg på torsdag.

Temperaturen på detta EM steg rejält igår när Sverige fixade 0-0 i den första gruppmatchen, och nu ligger vägen öppen för avancemang från gruppen.

Fascinerande att lyssna till rätt många besvikna röster kring det svenska spelet, men det stora efterspelet blev ju tyvärr (men tyvärr inte oväntat) Marcus Bergs sociala medier.

Där har vi sagt vad vi tycker – både Ekwall och jag – och för att understryka detta ytterligare så tar vi upp ämnet i vår EM-rapport som snart ska vara ute på FotbollDirekt.

God stämning på planet var det i alla fall och kul med trevliga nytillskottet och den klassiska Spanien-dödaren Johan Elmander, som ju är expert på Radiosporten. Inte första gången vi delar plan, men senast (tror det var 2006) det begav sig var en kvalresa till Reykjavik och där mina drömmar om business class (tillsammans med landslaget och ledare) krossades bryskt minuterna innan start.

Då flyttade flygvärdinnorna helt fräckt businesskynket en rad framåt och jag blev kvar att stirra in i ett draperi och höra klirret från den dignande serveringsvagnen inne hos Elmander, Chippen & Co.

Landslaget är nu på väg hem från Spanien, och tränar i morgon ute på Häckens anläggning på Hisingen bakom stängda dörrar.

Slovakien är ju en helt annan match än Spanien, och jag frågade på presskonferensen sent igår kväll om Janne Andersson funderat på om detta även påverkar laguttagningen – men fick väl inget avslöjande till svar.

Det hade jag heller inte räknat med.

Tror inte på några stora förändringar, om det nu inte kommit skador in i bilden sen igår. Möjligen att Robin Quaison kan ersätta Marcus Berg längst fram bredvid Alexander Isak, men det är tvek på den.

Möjligen också att en mot spanjorerna vilt kämpande Sebastian Larsson kan få vila och Viktor Claesson starta till höger. Men det hjärtat som pumpar i Seb Larsson lär Janne Andersson vilja ha på planen även mot farliga slovaker.

Det centrala mittfältet hade det svårt, Albin Ekdal framför allt, mot skickliga spanska stjärnor – men både Ekdal och Kristoffer Olsson lär få nya chanser och dessutom mer tid att jobba med nu på fredag.

Där är vi, tror jag.

Nu laddar vi inför lite Die Mannschaft mot Frankrike ikväll.

Lite Thomas Müller.

DET är min kille.

/Lühr

Hur bra var det här spanska landslaget?

Ja, spansk media är inte direkt överväldigade efter 0-0-matchen i Sevilla.

Framförallt är det Alvaro Morata som sågas hårt.

“Morata var oss bristfällig och oprecis”, skriver tex Marca, som anser att Luis Enrique satsade fel när han gav Juventusspelaren förtroendet.

Sen får planen skit också.

Och gräsmattan såg verkligen inte bra ut på TV-bilderna, den var torr och tycktes lite ojämn.

“Vi gav inte de bästa möjligheterna att spela tillräckligt snabb fotboll och det gynnade motståndarna”, menade Enrique.

Men frågan är om inte planen missgynnade Sverige mest till slut? För den elaka studs som bollen tog när Marcus Berg fick sitt friläge var nog en bidragande orsak till den missen.

För övrigt: jag är tyvärr inte ett dugg överraskad över det faktum att det finns dårar som skriver massa dynga på Marcus Bergs sociala medier.

För den världen är sjuk och har varit det länge, vilket ju bland annat Dejan Kulusevski påpekade på en presskonferens i Båstad.

Jag har själv varit utsatt för den i omgångar, så jag vågar påstå att jag har (tyvärr) koll på hur utbredd idiotin.

Vad det går att göra åt?

Inte särskilt mycket är jag rädd. Sociala medier är är bra på många sätt, men också som gjord för dårskap att härja fritt.

/Ekwall

SKIT I PUCKONA, MARCUS BERG!

Det blev en kamp in i det sista.

På planen fixade Sverige ett drömresultat (0-0) mot Spanien, trots 90 minuters massiv spansk press mot en Sven Dufva-liknande Robin Olsen i det blågula målet.

Och efteråt så tvingades vi hoppa över ett högt staket för att ta oss ut från Estadio La Cartuja och in i en taxi till hotellet.

Nästan lika imponerande som den svenska inställningen på planen var min och Olof Lundhs målmedvetenhet när vi forcerade det i stort sett omöjliga stängslet, medan friska ungdomarna Martin Petersson och Andreas Sundberg hade stora problem med att kopiera vår spänst.

Ett roligt avslut på en dramatisk kväll.

Mindre roligt är det ju att det blivit någon slags grej för puckon att svina ner landslagsspelares sociala medier om de gör ett misstag under en stor mästerskapsmatch.

I VM 2018 var det som alla vet Jimmy Durmaz.

Nu var det Marcus Berg som brände ett öppet mål (efter sanslöst förspel av Alexander Isak) och får utstå skiten.

Seriöst, var finns finessen?

Vad är grejen?

Det är attacker som inte ens är attacker. 

Det är feglir.

Det är klart att det ska uppmärksammas som i kväll/natt och i bästa fall kan puckopersoner hängas ut om de går över gränser, men känslan var att lagkompisar som till exempel Robin Olsen menade att man skulle skita i det hela och det är ju helt rätt inställning. 

Skit. I. Det.

För puckona kommer aldrig att sluta vara puckade, det är något vi lärt oss i dessa tider.

***

Nu blir det ett par timmars sömn innan det är dags att flyga “hem” till Göteborg ett par dagar.

Uppstigning 05.30.

Hoppas få se en träning med en frisk Dejan Kulusevski på onsdag och på torsdag går sedan journalistflyget till St Petersburg och nästa stopp på den här EM-resan: match mot Slovakien.

/Lühr

NU SMÄLLER DET SNART

Taxichaffisen släppte av mig i fel gathörn och det blev en lång promenad runt Estadio La Cartuja på väg in på matcharenan.

Det är hett, svettigt, men det har ni redan greppat.

Talade med en volontär i mediacentret som dock inte alls var så imponerad av värmen:

- Det brukar vara värre än så här, sa han avmätt innan han styrde ner en bygghiss som transporterade oss högre upp (nåja) än jag någonsin varit på en fotbollsarena.

Det är ju si och så med förberedelserna i Sevilla efter att man sent tvingades agera reservstad för Bilbao och Dublin.

Men skit i värmen.

Skit i bygghissar.

Det är EM-premiär, och utanför arenan så började det röra på sig. Flest spanjorer såklart, men även några tusen blågula supportrar som tagit sig hit (Ekwall hävdar att alla är från Marbella).

Man köar för bärs, sjunger lite och verkar trivas.

Det är lugnt, med mästerskapsmått mätt.

Även på arenan börjar det samla in fans nu, en timme innan avspark.

Nerverna börjar infinna sig.

Sverige har allt att vinna, och just nu känns det som om allt är möjligt.

/Lühr

SVERIGE BEHÖVER INGESSON-INSTÄLLNING IKVÄLL

En lång söndag med strul kring ackrediteringar och svettiga trappsessioner på Estadio La Cartuja avslutades med sen middag och lite takterrasshäng med TV4 och SVT-gängen.

Underbart att kunna sitta i den ljumma spanska natten och garva åt nya - men främst gamla - historier.

Det ska bli upp emot 36 grader varmt i Sevilla i dag när Sverige spelar EM-premiär mot hemmanationen.

Något svalare (31 grader) kl 21 när avsparken på Estadio La Cartuja sker.

Det kommer bli en blågul prövning på alla sätt, en trotsa-oddsen-utmaning, och det passar då bra att ha en längre Peter Wettergren-intervju idag på FotbollDirekt om vad kompisen Klas Ingesson lärde honom.

Ingenting är omöjligt.

Storyn om när Ingesson, då i Bologna, skulle upp mot Juventus och Zinedine Zidane är ju både skön och pricksäker.

Så här berättade Wettergren när vi sågs för en EM-intervju:

" Klas kunde möta världens bästa spelare, men i hans ögon så var han klart bättre när de gick ut på planen. Och jag gillar ju det här…., jag vet en gång när Bologna skulle möta Zinedine Zidane i Juventus, när Zidane var rankad som en av världens bästa fotbollsspelare. Klas sa bara till mig: "Zidane är kass. Han är kass! Intalar jag mig det så är jag bättre än han."

Det är en sådan inställning Sebastian Larsson & Co behöver ikväll.

Man behöver träffa rätt i defensiven, släppa in max ett mål och sen vara opportunistiska när omställningslägen och fasta situationer dyker upp.

Fakta säger att blågult har enormt svårt mot Spanien på bortaplan, men en perfekt match och Sverige har en poäng med sig hem på planet till basen på Hisingen.

Det tror jag verkligen.

/Lühr

Senaste nytt från Danmark: Bubblan spräckt, TikTok och läkarens ord  

Jag har ägnat en del tid åt dansk medierapportering dagen efter Eriksen-dramat på Parken.

PRESSKONFERENS PÅ MITT HEMMAKONTOR I BROMMA - 13 juni

Det är nya tider, ingen har missat det och när Sverige idag håller inför-matchen-presskonferens i Sevilla är jag på plats.

Trots att jag inte är det.

Av privata skäl har jag valt att stanna hemma istället för att haka på övriga mediagänget till Sevilla och St Petersburg.

Jag hade älskat att vara med, men jag behövs i mycket större utsträckning här hemma med min dotter Tindra, 7 år.

Vi kommer till Göteborg när Sverige är där och det kan bli så att jag åker till någon Sverige-match framöver.

Men om det är något mästerskap du ska följa på hemmaplan så är det det här.

All mediaverksamhet, som intervjuer och presskonferenser, sker digitalt. Så när jag sitter hemma i Bromma och ställer frågor till Janne Andersson och Sebastian Larsson på dagens presskonferens så jobbar jag exakt likadant som kollegorna i Sevilla.

De är på plats men tvingas också köra digitalt.

Det du missar är förstås miljön; ljuden, lukterna, ljuset, snacket...allt sådant. Jag ska inte säga att jag hade önskat att jag var på plats under de fruktansvärda minuterna på Parken igår, men jag hade hellre tagit stämningen på plats än rapporterat från en TV-apparat.

Men nu kör vi.

Seb Larsson på podiet, vilket alltså innebär att han spelar imorgon och är lagkapten.

/Ekwall

NYHETEN CHOCKADE OSS PÅ PLANET TILL SEVILLA - 13 juni 

Det är dagen före dagen för det svenska EM-landslaget som landade i ett hett Sevilla under lördagen.

Det gjorde även det plan med svenska journalister som chartrats för att göra gången enklare i detta märkligt utspridda pandemimästerskap. Det var också under den flighten som den chockerande nyheten om Christian Eriksen nådde oss. En kort pushnotis vis TV4/Fotbollskanalens Olof Lundhs mobil var det vi hade med oss när vi landade vid 22-tiden och ljumma spanska vindar slog emot oss när vi klev ur BRA-planet.

Sen fylldes det på.

Och det starka obehaget växte.

Patrick Ekwall sms:ade att jag skulle ringa direkt. Fler sms och andra meddelanden på sociala medier - även från personer jag inte trodde var intresserade av fotboll - rasade in i mobilen.

När vi nu på söndagen sitter här i Sevilla, på väg att hämta ut våra ackrediteringar, se 15 minuters blågul träning på matcharenan och delta i en digital presskonferens med Janne Andersson och den svenska lagkaptenen - så har ju något förändrats. 

Till och med förstärkts.

Ett mästerskap som inför präglats och plågats av covid 19:s alla turer och bakslag, angreps nu från ett annat håll.

Christian Eriksson klarade det med hjälp av lagkamrater och fantastisk läkarvård. Och fotbollen stod pall. Den är enad och står till och med starkare i dag än igår.

Vi har tankarna hos Christian Eriksen, hos hans familj, hans lagkamrater och hela Danmark när vi nu försöker rikta lite fokus mot Sveriges premiärmatch mot Spanien på måndagskvällen. 

Den här bloggen kommer att leva under EM, och den kommer definitivt bli mer än bara Sverige. Patrick Ekwall och jag kör en klassisk stafett, där vi ska bjuda på så mycket närvaro under resorna som möjligt. 

Tyckande, analyser eller bara någon tanke som dyker upp i huvudet.

Häng med!

/Mathias Lühr, chefredaktör FotbollDirekt