Santos tackar för sig: ”Fotbollen tar slut för alla – min tid har kommit”

Ricardo Santos karriär har nått sitt slut.
Efter närmare 300 matcher och över 100 mål så har han bestämt sig för att lägga skorna på hyllan.
Imorgon gör han sin sista fotbollsmatch i karriären – och för FotbollDirekt öppnar han upp om beslutet, karriären och vad som väntar.
– Jag är väldigt stolt över allt, fotbollen tar slut för alla en dag och min tid har kommit. Sen är jag jätteglad och tacksam för allt.

För oss här i Sverige är Ricardo Santos mest känd för sina år i Kalmar FF, Åtvidabergs FF, Jönköpings Södra och Djurgårdens IF.
Men den nu 38-årige brassen har varit borta från svensk fotboll i tio år nu och dessa tio år har spenderats i Asien.
Där har han skrivit historia i såväl Thailand som i Japan, men nu på söndag tar det slut.

FotbollDirekt kunde tidigare i veckan avslöja att Santos gör karriärens sista match denna helg.
Under morgondagen tar hans Uthai Thani emot Wamphun Warrior i den sista omgången av thailändska ligan och efter det är Santos klar.

För FotbollDirekt öppnar han nu upp om beslutet att lägga skorna på hyllan och tydligt är att han hade inte velat göra det i någon annan klubb.

– Det är väldigt svårt att förstå allt det här faktiskt. Jag har varit fotbollsspelare i mer än 20 år och jag har fortfarande inte riktigt förstått, men jag tror att det är dags. Sedan att få avsluta något som varit speciellt för mig hela livet, då måste det vara här, säger Santos och förklarar vidare om tiden i Thailand:
– Jag vet inte om ni vet om hela historien här, men när klubben var i tredjeligan startade man ett projekt. Jag själv var då i högstaligan, men jag ville ha något som kunde motivera mig och ge mig energi och deras projekt var att ta sig till högstaligan på två år, innan hade de aldrig varit i högstaligan, så det kändes jättebra. Jag skrev då på två år, accepterade att komma till tredjeligan för att försöka hjälpa laget uppåt.
– Vi vann sedan tredjeligan, jag vann skytteligan, sedan gick vi upp från andraligan, jag vann skytteligan igen och första året i högstaligan slutade vi sjua, jag var även då bästa målskytt i laget igen. Sen säsongen som varit nu har varit lite svår, vi har ändrat ganska mycket, 14 nya spelare och många unga. Jag har också haft en skada på knäet, jag vet inte hur man säger på svenska men min ”cartilage” är riktigt skadad. Så jag har tagit beslutet nu, även fast jag fortfarande kunnat spela de sista matcherna och jag har spelat, men jag tror det är bra att stoppa nu för att ett kvalitetsliv efter det här, så att jag kan vara frisk och så.
– Så jag har tagit mitt beslut och jag är ledsen för att avsluta, men samtidigt jätteglad då det kommer vara en jättefest, det kommer vara storslaget firande och de kallar mig ”Legend of Uthai Thani”, så som sagt om det är någon klubb jag måste avsluta i så är det den här.

Det är dock inte bara i Thailand i Asien som Santos är populär.
I samband med att FD publicerade artikeln om att han lägger visade flera supportrar till japanska Cerezo Osaka står uppskattning via FD:s X-sida.
Santos förklarar närmar varför han fortfarande är så stor i den japanska klubben som han lämnade för hela sju år sedan.

– De två stora projekt jag haft som fotbollsspelare var Cerezo och det är här. Cerezo var också ett projekt, för de var i andraligan, de ville tillbaka och de ville vinna någonting och vi gjorde det. Vi tog oss upp från andraligan och direkt, vårt första år i förstaligan så vann vi två pokaler. Cerezo hade aldrig innan varit mästare och jag är en del av historian där och det är många supportrar som kommer till Thailand för att se oss nu.

Alltså japanska supportrar?
– Ja, ja. De skickar meddelande till mig också och så. Sedan brukar Cerezo komma till Thailand för delar av sin försäsong och då är jag alltid där, på hotellet med dem och hälsar på alla som är där. Det var en bra tid, jag skapade historia och det är kul att de fortfarande kommer ihåg mig, det är säkert därför du sett att många har skrivit. Efter att vi vann så har de inte vunnit igen, de har varit i final två eller tre gånger och då har de bett mig göra någon hälsningsvideo till spelarna.
– Det var en jättebra tid i min karriär och det är ett lag som alltid kommer att vara i mitt hjärta, självklart kommer alla lag vara det, men det finns två projekt, jag fick vinna med dem och sedan här, att få avsluta på hög nivå, högstaligan när jag är 38 år, den här veckan har också varit väldigt speciell för mig. Alla supportrar försöker komma till våra träningar och de har försökt prata med mig om att jag inte ska sluta, laget lade också ut häromdagen ”The last dance of the king”, så jag är mycket tacksam och jag trodde inte att jag skulle vara så stor när jag skulle avsluta min karriär. Som jag sa innan så kan jag knappt förstå, min telefon har varit helt knäpp de senaste dagarna för att så många skriver, men jag är väldigt glad.

”Jag är mycket tacksam över att få ha varit och få vara i Sverige, för Sverige är mitt hem”

Samtidigt som han vuxit fram till en riktig storspelare borta i Asien så har han inte glömt bort vart allt började.
När Santos tid i Sverige kommer på tal är han tydlig med att vissa tacksamhet till alla sina ex-klubbar här, han är även noga med att lyfta en stor profil i svensk fotboll som vågade tro på honom när ingen annan gjorde det.

– De åren är speciella i mitt liv, det började med Kalmar och jag är mycket, mycket tacksam att Nanne Bergstrand öppnade dörren åt mig för att komma till Sverige, han visade tro på mig när ingen annan gjorde det och det kommer jag alltid att vara tacksam för. Vi hade även några år som var jättebra där, jag skaffade också många vänner, jag träffade min fru där. Sen i Åtvidaberg, första gången jag var där i superettan var jättebra, det var min första säsong som professionell och jag fick spela, jag fick göra mål så det var underbart. Sen Jönköping, det var kort tid men jag kan inte beskriva hur viktigt det var för mig, det är därför vi fortfarande bor där idag. Det var en jättebra tid och jag älskar staden. Sedan Djurgården också, det var bra för mig att få spela i ett storlag som Djurgården och det var otroligt att få känna hur det var att vara där, sen var det en svår tid också, min fru var gravid, allt var nytt för mig men jag gjorde allt med kärlek där också. Att sedan få återvända till Åtvidaberg och avsluta i allsvenskan som tvåa i skytteligan, det var en dröm det också.
– Jag är mycket tacksam över att få ha varit och få vara i Sverige, för Sverige är mitt hem. Det öppnade allt för mig och allt som jag har måste jag också tacka Sverige för. Familjen är där, jag har många vänner där så det är mycket som är speciellt där för mig. Nu efter min karriär så ska jag bo i Sverige.

Nu är det dock dags för karriären att ta slut.
13:00 svensk tid på lördag drar mötet mellan Uthai Thani och Wamphun Warrior igång.
Så som Santos tidigare varit inne på kommer det att bli en speciell tillställning och inför detta så har familjen nu rest till Thailand.

– Min fru, mina två barn och min bror kommer till Thailand så får jag gå in med mina två barn till sista matchen, berättar Santos glatt.

När söndagens match är slut är som sagt karriären över och då väntar nästa viktiga fråga till den 38-årige brassen.
Vad ska han ta sig till nu? Faktum är att han har lite olika alternativ, men samtidigt så kommer hans främsta prioritet för första gången på väldigt länge inte vara fotbollen.

– Jag har några alternativ faktiskt. Laget vill att jag fortsätter med någon roll inom klubben för att hjälpa dem bygga nya ansiktet åt Uthai Thani. De vill vara en av de största klubbarna i Thailand och redan nu så har de bland de bästa faciliteterna här, så presidenten verkligen satsar. De vill bygga en ny arena och de har en storframtid som de vill att jag ska vara en del av, säger han till FotbollDirekt och fortsätter:
– Sen får vi så, jag måste diskutera med familjen. De sista åren har vi varit långt ifrån varandra, då barnen gått i skolan i Sverige. Det finns också några andra alternativ i Sverige och nu får vi se vad som händer. Allt är nytt för mig och jag har inte sett mitt liv utan fotboll och min högsta prioritet nu kommer vara att vara nära familjen. Det har som sagt varit några år där det varit svårt att se barnen växa upp i och med all tid som jag lagt på fotbollen. Jag älskar den, men det är viktigt också att ta hand om familjen, så vi får se vad som händer härnäst. Jag har några saker som jag vill prova, men nu gäller det att göra den här sista matchen för att sedan ta tid med familjen där vi kan ha det lite lugnt och fundera på nästa steg, avslutar han.