Torsk mot Sverige – då får han sparken
SASAS CORNER – Efter att Brasilien tappade den “givna” OS-guldmedaljen på Wembley i lördags, så blir plötsligt en vänskapsmatch mot Sverige på Råsunda livsviktig för förbundskaptenen Mano Menezes.
Vid första anblick är den här matchen allt vad den ser ut att vara, en enkel vänskapsmatch, en fest för publiken, en hyllning till ländernas gyllene 1958-generationer.
Men för Menezes var gårdagsnatten förmodligen inte alls så lugn och rofylld som den borde vara inför en sådan här typ av match. Brasilianska fotbollförbundets ordförande Jose Maria Marin sa inför OS i London att insatsen där till stor del skulle avgöra Menezes framtid som förbundskapten. Här faller Marin rätt in i en gammal sydamerikansk fotbollstradition – förlorar du så finns det bara en som har skuld – tränaren.
Menezes känner till det här. Han presenterades som “styrman för VM 2014-laget”, men han är högst medveten om att det inte på något sätt är skrivet i sten, och än mer så nu när man missade OS-guldet. Det är därför Sverigematchen blir så mycket viktigare än någon vänskapsmatch tidigare. Som arrangör av 2014-VM kommer inte Brasilien tävlingsspela på närmare två år, bortsett från Confederations Cup. Vänskapsmatcherna får därmed en helt annan tyngd för Menezes vidkommande.
Så vad har han att erbjuda i kväll mot Sverige? På hans två år som förbundskapten har han försökt ändra perspektiven på Brasiliens spelsätt. Han introducerade ett passningsspel, ett spel som framhöll laget istället för individerna, bollinnehav istället för att gå på snabba kontringar. Alltihop med en stor dos brasiliansk touch, förstås. En sak som varit konstant under hans två år, är den höga pressen som håller motståndarna från kontringar.
Han föredrar ett 4-2-3-1-system, men efter att OS-debaclet och comebacken för Ramires, så skulle det inte förvåna om han försöker säkra upp mittfältet och vara lite mer försiktig i sin approach.
Vi kan alltså vara säkra på att Menezes tar en vänskapsmatch mot Sverige på stort allvar – problemet är bara att hans spelare inte har samma motivation. Majoriteten av spelarna spenderade en månad på förberedelser inför OS, och så blev turningen som den blev; inget annan än en chockförlust i finalen och nu noll tid att återhämta sig. Förutsättningarna kunde ha varit bättre om man säger så.
Jag säger inte att de inte vill vinna, men jag blir inte direkt förvånad om de, precis innan ligastarterna, spelar med handbromsen halvt uppdragen. Vem blir det?
FotbollDirekts krönikör Sasa Ibrulj är en frilansade fotbollsreporter från Bosnien och Hercegovina som bor i Sverige. Han har arbetet för bland annat World Soccer och The Blizzard och syns även återkommande i Kroatiens FourFourTwo, Mozzart Sport i Serbien och högaktade brittiska fotbollssajten The Football Ramble.
Följ honom på Twitter @sasaibrulj
Den här artikeln handlar om: