LÅNGLÄSNING: Ångrar inte flytten till Djurgården

Han valde bort pengarna för kärleken – och flyttade hem till allsvenskan och Djurgården i somras. Erik Berg är nu tillbaka från skada och ses som hela seriens bästa mittback. Den tidigare landslagsspelaren ångrar inte valet att lämna FC Köpenhamn för spel i den blårandiga dressen.
– Det här är mitt livs beslut, säger 30-åringen i en lång intervju med FotbollDirekt.se.

Kort efter att Djurgården i början av juni sålt Felix Beijmo till Werder Bremen för 30 miljoner kronor svarade Stockholmsklubben med en minst sagt profilstark värvning.

Erik Berg, tidigare Johansson, valde att lämna pengarna och livet i FC Köpenhamn för kärleken på hemmaplan i form av tv-profilen Carina Berg – och spel i Djurgården. Detta alltså ett namn så sent som 2016 spelade EM för Sverige och startade mot såväl Italien och Belgien.

Djurgården hade kort före Bergs ankomst vunnit Svenska cupen och överlag svarat för en stark vårsäsong, men stjärnmittbackens första halvår i klubben var ingen sportslig jättesuccé direkt.

Efter det snöpliga uttåget mot ukrainska Mariupol i Europa League-kvalet tappade Djurgården mark i allsvenskan. 0-5 borta mot Häcken i augusti med Berg i backlinjen ett rejält bottennapp och trots att Blåränderna vann de tre återstående matcherna blev det bara en sjundeplats i fjolårets allsvenska.

Om Erik Berg trodde att kvaliteten i Djurgården skulle ha varit bättre?

– Absolut inte. Djurgården förra året var ett bra lag som hade kvaliteter att spela en bra fotboll. Sedan kan det ha varit andra faktorer som spelade in med tränare och hur folk klickar med varandra på planen. Vissa passar bättre med varandra och andra funkar inte. Det gäller att bygga ett lag som klickar på planen, säger Berg till FotbollDirekt.se.

Var det inte så i fjol eller?

– Det kändes inte som det. Nej, jag tycker inte det. Det var många matcher där det snarare klickade åt andra hållet. Häcken borta ett tydligt exempel på det där vi inte fick ihop det. Det är både en ledarskapsfråga från coach och från oss ledargestalter i spelartruppen som borde tagit större ansvar. Jag känner väl att framförallt jag och några till borde ha tagit större ansvar i den matchen.

DEPPIGT. Erik Berg efter 0-5 i baken borta mot Häcken.

Tränaren Özcan Melkemichel lämnade Djurgården efter säsongen och in kom i stället Thomas Lagerlöf och Kim Bergstrand från Sirius. Erik Berg anser att duon blivit ett lyft.

– Det tycker jag absolut. De har en tydlig idé och är väldigt tydliga vad de vill göra. Jag gillar deras sätt att spela fotboll på och det är positivt att ha det i bakhuvudet, att vi strävar mot samma saker. Jag gillar att hålla backlinjen högt, vilket de också gör. I fjol ville man inte att jag skulle stå högt i backlinjen, något jag annars är van vid och som jag hade gjort de senaste åren. Men ah, när jag kom i somras fick jag instruktioner att vara lite längre ner i banan. Jag tappar då framförallt aggressivitet så det är kul nu att Kim och Tolle vill ha ett aggressivt försvarsspel där vi ska vinna boll högt upp i banan, säger Berg som förra året i Djurgården även användes som mittfältare.

– Det var ju Özcan som ville ha mig som det, men nu ska jag vara mittback.

Du stod dock för kanske hela allsvenskans bästa insats i fjol då du som mittfältare svarade för tre assist i derbysegern mot Hammarby?

– Ja, det var en fin match, verkligen – och en insats som jag sent kommer att glömma. Det var en härlig atmosfär och att få kliva in på det sättet, efter alla tunga år mot Hammarby (Djurgårdens senaste seger mot Bajen innan höstderbyt i fjol var 2007), var så klart grymt eftersom jag lyckades vara med och påverka så mycket som jag faktiskt gjorde i den matchen.

Spelaren som satte spiken i kistan i derbyt mot Hammarby med sitt 3-1-mål var Aliou Badji, som i vintras kunde blivit Djurgårdens dyraste försäljning genom tiderna då kinesiska Hebai China Fortune erbjöd 50 miljoner kronor för senegalesen. Anfallaren valde dock att tacka nej och i stället såldes han senare under vinterfönstret till österrikiska storklubben Rapid Wien för omkring 20 miljoner kronor. Erik Berg, som alltså själv tackat nej till stora pengar, har förståelse för Badjis beslut.

– Jag känner stor respekt för honom. Känns det inte rätt så känns det inte rätt och det är han som bestämmer i slutändan. Det var mycket pengar som han valde bort och det är starkt gjort. Han måste ha en fin tro på sig själv och det måste man ha respekt för. Förhoppningsvis gjorde han rätt val.

Två andra viktiga namn som inte är kvar i klubben sedan förra säsongen är Andreas Isaksson och Jonas Olsson. Känner du att din stjärnglans och rutin är extra viktig i laget nu?

– Rutinen är viktig i år, ja. Jag vet inte vad vi hade för medelålder i fjol, men det känns i alla fall som vi nu har ett hyfsat ungt lag. Jag är bland de äldre i truppen och det innebär ett extra stort ansvar att axla med tanke på att så starka ledartyper som Isak och Jonas försvann efter säsongen. Jag ser fram emot att utveckla mitt ledarskap ännu mer i år.

STJÄRNSPÄCKAT. Djurgården kunde i fjol ställa upp med två tidigare landslagsspelare som mittbackspar.

Ser du dig som Djurgårdens stora fanbärare?

– Alla i laget är lika stora fanbärare. Det är något som man måste bygga på, att alla ska känna sig lika stolta över att hjälpa den här klubben framåt. Det tror jag är sjukt viktigt.

Jonas Olsson berättade för mig att uttåget mot Mariupol var bland det tyngsta i hans karriär – och att nederlaget i Ukraina förstörde mycket av kvarvarande säsongen. Håller du med?

– Absolut, det var en jättetung förlust och jag kan tänka mig att det var otroligt tungt för spelarna som var med och vann cupen och som därmed spelade ut laget i Europa. Det var så himla snöpligt och jag tycker definitivt att vi borde gått vidare från det dubbelmötet. Jag håller också med om att det tunga uttåget färgade matcherna i allsvenskan efteråt, men en hel höst kan inte falla så pass mycket som det faktiskt gjorde tyvärr… Jag tycker också att derbysegern mot Hammarby borde gjort att det vänt för oss, men så blev det inte. Man glömmer lätt bort hur mycket hårt arbete som krävs för att vinna en allsvensk match. Det är inte bara att gå ut på planen med klubbskölden och tro att det sedan ska sköta sig självt. Man måste verkligen jobba stenhårt i alla matcher.

Vad kan man förvänta sig av Djurgården i år?

– Ambitionen är topp 3 och få spela i Europa nästa år, det måste en klubb som Djurgården sträva mot och jag tycker absolut att vi har möjlighet till det. Det finns spelare i laget som är intressanta och som kommer ta kliv, många som är i åldern 22-23 år som ska ta det där sista steget i år. Jag vill inte nämna några namn, men jag tror läsarna själva kan räkna ut vilka jag pratar om.

En spelare som nyss är just 23 år fyllda är Jonathan Augustinsson. Storebror Ludwig Augustinsson har Berg spelat med i såväl landslaget som i FC Köpenhamn. Om ”Jonis” kan bli lika bra som sin två år äldre brorsa? Ja, det tror Erik Berg.

– Man ser många likheter. De båda har ett enormt engagemang och vill verkligen bli bättre varje dag. Det är fantastiskt att se och vad gäller Ludde har han verkligen steppat upp ytterligare en nivå nu, han har visat att han håller världsklass på det han gör och det är imponerande verkligen. Jonis har alla möjligheter att gå samma väg som sin bror.

Har du kollat någon match som Ludwig Augustinsson spelat i Werder Bremen?

– Nej, det har jag faktiskt inte gjort, men jag såg lite av någon VM-match i somras…

IMPONERAD. Ludwig Augustinssons framfart har inte gått Berg obemärkt förbi. Här duon tillsammans i FC Köpenhamn 2017.

När FD intervjuade Erik Berg när han blev klar för Djurgården under brinnande VM-slutspelet i somras konstaterade mittbacken att han såg slutminuterna av Sverige-Sydkorea, men att han skippade att se matchen mot Tyskland.

– Då var jag ute med bonussonen och lärde honom åka skateboard, sa Berg 27 juni.

Snart ett år senare medger stjärnan att det är tröttsamt att höra frågorna om hans icke-existerande fotbollstittande.

– Jag är ganska trött på det, men det är vad det är. Vissa har svårt att förstå att jag väljer att inte kolla fotboll på min lediga tid.

Du har dock varit med om häftiga grejer inom fotbollen. Vilket är ditt mäktigaste fotbollsminne i karriären?

– Ouff… Jag har spelat en del roliga matcher, verkligen. Många i Champions League. Juventus borta med MFF 2014 var häftigt. Att som svensk klubb ta sig till gruppspelet och spela på de stora arenorna var en stor upplevelse. Jag minns också Atlético Madrid på bortaplan. Vi hade 0-0 i paus och tänkte att ”fan, det här kan gå”. Sedan steppade de upp och vann med 5-0, haha… Jag måste dock säga att EM-matcherna med Sverige ändå står högst i rang!

DREAM TEAM. Malmö FF hade minst sagt ett slagkraftigt lag 2014, här i Champions League-gruppspelet borta mot Juventus.

Du lämnade MFF för Gent sommaren 2015 – och kritade halvåret senare på för FC Köpenhamn efter en mindre lyckad sejour i Belgien. Varför tror du att så många allsvenska spelare misslyckats i belgiska ligan?

– Det är en annan typ av fotboll där och jag var inte beredd på att det skulle vara så inriktat på löpning. Det kändes som att man var med i en maratonklubb till en början… Jag blev tunn som fan och gick ner många kilo muskler, men jag kunde springa så in i helvete haha. Jag tror att jag gick upp 7-8 kilo när jag kom till Köpenhamn. Det är speciellt med Belgien, svårt att sätta fingret på vad det är. Däremot är det en bra liga och ett stepp upp jämfört med allsvenskan, men kvalitetsskillnaden har nog inte varit det enda problemet för de allsvenska spelarna där.

Med tanke på att du är rätt smal i grunden lär du varit jäkligt tunn i Belgien?!

– Haha, ja jag blev smal, det blev jag. Jag kände mig heller inte explosiv utan det blev snarare att jag kunde löpa väldigt länge.

När jag pratade med dig i somras efter att du blivit klar för Djurgården sa du att FC Köpenhamn är ett snäpp över alla andra skandinaviska klubbar. Är det fortfarande så?

– Ja absolut. FCK är ett bra europeiskt lag när de spelar på topp. Organisationsmässigt är det en mycket stor klubb vilket i dag inte går att jämföra med Sverige. Malmö håller på att bygga upp detta efter framgångarna i Europa och även om de nog inte vill erkänna det själva så är FCK en bra målbild att gå efter!

Men MFF är alltså inte på FCK:s nivå ännu?

– Nej, absolut inte.

Vad saknas?

– Mer kapital. MFF är som sagt på väg nu efter Europaspelen, men i slutändan handlar mycket om en klok scouting och FCK är riktigt duktiga där. De har ett stort team kring scoutingen och alla spelare som de plockade in under min tid passade verkligen in i systemet. FCK är ruggigt bra på den fronten!

Känner du dig färdig med utlandet?

– Min plan är att spela ut kontraktet med Djurgården (Berg skrev på för 4,5 år) och jag ska göra det så bra som möjligt här. Efter kontraktet får vi se.

Men du ångrar inte valet att flytta hem till Sverige och skriva på för Djurgården?

– Verkligen inte, det är mitt livs beslut.

NYTT KAPITEL. Trots sämre fotbollskvalitet och mindre pengar njuter Berg av sin nya tillvaro i Stockholm och Djurgården.

Det är ingen hemlighet att du valde kärleken framför fotbollen, för visst hade du kunnat spela i en bättre liga?

– Jag hade definitivt kunnat spela kvar i FCK. Sedan fanns det intresse ute i Europa också, men jag valde att gå denna vägen och jag tror att jag här kan kombinera toppfotboll med ett liv utanför. Jag brinner för att spela fotboll, jag älskar att spela fotboll. Kan man kombinera det med ett fantastiskt liv utanför, ja det är ju det optimala!

Det är inte ens tre år sedan du startade mot Italien och Belgien i EM. Känner du aldrig att det vore kul att vara på den bästa fotbollsscenen igen i stället för att möta Kalmar borta inför 6 000 åskådare?

– Haha, konstigt nog äskar jag att spela fotboll var jag än gör det någonstans. Det är grunden till allt. Men EM-matcherna kommer jag minnas livet ut. Att få kliva ut inför 80 000 människor på Stade France är något jag kommer berätta om när jag blir gammal. Samtidigt kände jag att det räckte med den tiden i landslaget. Jag fick uppleva det där och det är inte många som fått göra det. Jag är väldigt stolt över att ha fått spela för Sverige och på de största arenorna.