PÅ FD: “Nisse” om äldst i allsvenskan, oron för Sundgren och en tränarkarriär

Nils-Eric Johansson förlängde nyligen kontraktet ytterligare en säsong med AIK. Det gör att den blivande 38-åringen förmodligen kommer vara allsvenskans äldste startspelare nästa säsong. “Nisse” kommer köra på tills kroppen – eller familjesituationen – sätter stopp och öppnar för en tränarroll i framtiden. 
– Det är jätteintressant såklart, säger han till FotbollDirekt.se från semestern i Thailand. 

I början på januari drar AIK igång träningen inför säsongen 2018.

För AIK-kaptenen Nils-Eric Johansson blir det den elfte säsongen sedan han kom hem från Blackburn. Och även om det fanns vissa tvivel, så blev beslutet att förlänga med AIK till slut ganska enkelt.

– Ibland är det hur lätt som helst. Ibland är det svårare. Nu har jag tre barn där hemma och ju äldre man blir desto mer kommer familjen in i bilden. Min fru får göra väldigt mycket jobb med barnen, framförallt på helgerna, och hade hon inte varit så fantastisk hade det inte varit lika lätt att skriva på, säger han till FotbollDirekt.se.

FD når “Nisse” i Thailand där han tillbringar sin familjesemester. Sommaren 2013 låg han och solade på Ibiza när Erik Hamrén behövde en reserv till ett landslagsläger. Iklädd militärshorts och flipflops satte han sig på första bästa plan. När Janne Andersson tog ut sin januaritrupp räknade Nisse dock inte med att bli kallad.

– Det gäller att vara på tå när landslaget ringer, det är sedan gammalt… Nej, jag vet inte hur kriterierna riktigt är för januariturnén. Det är väl en blandning av uppskott och yngre spelare. Jag är ju lite äldre… fyller 38 år snart, så jag är nog inte så intressant. Men det var kul att Rasmus (Lindkvist) och “Koffe” (Kristoffer Olsson) kom med. Speciellt för Rasmus som kanske hamnat i skuggan där borta i Norge en tid och nu fått visa sin höga nivå.

Borde några fler i AIK fått en plats? 

– Vi har många spelare som är tillräckligt bra. Men det är annat som sätter stopp. Per Karlsson har varit en av allsvenskans bästa försvarare i många år och rent sportsligt är Stefan Ishizaki, Johan Blomberg och Henok Goitom på minst lika hög nivå som de som är uttagna. (Daniel) Sundgren hade säkert varit jätteintressant om han inte blivit sjuk.

Du är snart 38 år, men verkar varken lida av det vad gäller skador eller förlorad kvalitet. Vad är hemligheten? 

– Oj, jag vet inte. Jag spelade många sporter fram tills jag var 15 år. I dag är det en mycket tidigare specialisering, barn måste välja sport när de är 11-12 år. Det tror jag är en del, att jag inte var utsliten redan i ung ålder. Sedan känns det som man tränar i stort sett hela tiden nu när man är äldre. Jag är väl duktig på att känna min kropp.

– Men det är klart att man märker att man blivit äldre. Direkt efter säsongen, när vi slutat träna, åkte jag på en klassisk svensk förkylning. När man sedan börjar träna igen efter nån vecka är det tyngre än för några år sedan.

Du slappar inte bara på stranden där i Thailand alltså?

– Slappar gör jag väldigt sällan med tre barn… Det är aktiviteter hela tiden, men jag ser till att sticka ut och springa varje morgon.

Äldste spelare i allsvenskan genom tiderna är målvakten Rolf Nilsson som 46 år gammal fick hoppa in mellan stolparna för Landskrona i en match mot IFK Sundsvall 1979. Det är inget rekord som Johansson direkt siktar mot att slå…

– Det är inget jag strävar mot om vi säger så. Jag spelar inte för att slå rekord utan för att vinna matcher. Det är det som driver mig. Att säga när det är slut är svårt, jag kör ett år i taget. Samtidigt är det skönt att vara kvar så man slipper tänka på vad som händer efter karriären.

Nils-Eric Johansson har en tränarutbildning i bagaget och öppnar för att fortsätta inom sporten den dagen skorna läggs på hyllan.

– Det var två år sen jag gjorde den (advanced) och det är ett jätteintressant spår naturligtvis. Jag känner redan nu att jag fått nytta av utbildningen som spelare. Man ser tränarens arbete på ett annat sätt, kan förstå varför vi gör vissa övningar och kanske imponera lite extra på tränaren om man nu skulle vilja göra det.

Ni har tappat en rad stora namn som Simon Thern, Stefan Ishizaki och Johan Blomberg. Dessutom verkar Chinedu Obasi vara ett minne blott och det är oklart när Daniel Sundgren är tillbaka från sin sjukdom. Samtidigt har ni gjort klart på målvaktssidan och förstärkt mittfältet med Enoch Kofi Adu i ett tidigt skede. Hur ser du på truppen i dag och känner du någon oro?

– Som du säger är det kanske främst på mitten vi behöver stärka upp. Vi har fått in Adu redan som borde kunna kliva rakt in och leverera, vilket naturligtvis känns skönt. Sedan har vi “Koffe” som gjorde det jättebra förra säsongen och bara kommer bli bättre. Så det är väl en plats på mitten som behöver fyllas.

– Lite orolig är man såklart. Man tänker på Daniel Sundgren och hur man mår. Han hade ett superår där på kanten och hade säkert kommit med på januariturnén. Det är jäkligt trist för en sådan duktig spelare som betyder så mycket för oss och för AIK.