PÅ FD: Vann skytteligan två år i rad – öppnar idag för allsvensk comeback

Han vann skytteligan i den norska andradivisionen både 2015 och 2016. Men trots att den fysiska formen är på topp har speltiden uteblivit sedan flytten till Strömsgodset. Nu öppnar den förre AIK-anfallaren Pontus Engblom, 25, för att komma hem till allsvenskan igen. 
– Det är klart att jag är i en ålder där jag behöver spela, säger han till FotbollDirekt.se. 

Begränsat med speltid under åren i AIK och begränsat med speltid för norska Haugesund, där han drogs med skador.

Men när skadeproblemen försvann kunde Pontus Engblom hitta glädjen igen i Sandnes Ulf.  På två säsonger, i den norska motsvarigheten till superettan, vräkte han in mål. 2015 blev han delad skytteligavinnare på 17 mål och förra säsongen gjorde han hela 26 mål på 31 spelade seriematcher. När säsongen var över satt IFK Sundsvall-produkten i en guldsits.

– Nästan alla klubbar i högstaligan hörde av sig, säger han till FotbollDirekt.se.

Valet föll på Strömsgodset som satsade mot att utmana Rosenborg i toppen av tabellen. Men säsongen har varken blivit lyckad för klubben eller för Engblom själv. Med åtta omgångar kvar har Engblom bara fått starta en enda match och gjort elva inhopp. Anfallaren medger att det varit en tung period.

– Det har såklart inte blivit vad jag tänkt och hoppades på. Så ärlig måste jag ju vara. Framförallt våren var tuff både för min egen del och för lagets del.

Att han fått så lite speltid ska inte bero på något personligt med tränaren Tor Ole Skullerud.

– Nej, nej, det är inget sånt. Jag startade hela försäsongen och allt kändes bra. Sen skadade jag mig precis innan premiären, en annan anfallare tog chansen och sedan bytte vi spelsystem efter en serie dåliga resultat.

– Vi skulle spela 4-4-2 men fick inte med oss resultaten och la om taktiken till att spela med en forward i stället. I det läget hade vi fyra meriterade anfallare i truppen där jag var yngst. Det blev ett överflöd som påverkade träningsvardagen också eftersom man inte alltid fick träna på sin rätta position.

Efter sommaren har situationen ljusnat något. Två av anfallarna skeppades iväg och nu konkurrerar han “bara” med norrmannen Marcus Pedersen, som stått för fem mål på 19 matcher.

– Nu är jag första inhoppare som anfallare så man känner att man är med i laget på ett annat sätt. Nu får jag träna på min rätta position och det blir lättare att hålla sig i form.

Från att ha varit stjärna i Sandnes och skyttekung två år i rad till en roll som inhoppare. Hur hanterar du det mentalt? 

– Som jag sa tidigare, det har inte blivit som jag tänkt mig. Jag valde inte Strömsgodset för att spela andrafiol. Samtidigt bestämmer tränaren och man får köpa att det är högre konkurrens på en högre nivå.

– Det var framförallt tufft på våren. Fysiskt är jag i bättre skick och form än någonsin, hållit mig i princip skadefri och jag har knappt missat en träning. Man får köra på och ta chansen när den kommer.

Du har kontrakt över nästa år också. Hur ser du på framtiden? 

– Det är klart att jag är i en ålder där jag behöver spela. Jag får sätta mig ned efter säsongen och utvärdera det tillsammans med klubben.

Hur mycket följer du allsvenskan? 

– Ganska mycket. Jag har ju spelat både i Sundsvall och AIK. Sen har jag många vänner som spelar i andra klubbar också.

Kan du tänka dig att flytta hem till allsvenskan inom snar framtid? 

– Det blir en hypotetisk fråga… Någon gång ska man ju hem, det beror helt på situationen och den fysiska formen. Men jag stänger inga dörrar för någonting. Allsvenskan känns hetare än på länge och det är ett helt annat publikdrag än i Norge.