PÅ FD – Från Bauhaus lagergolv till AIK-kontrakt – är inställd på bänken

DUBAI. I dag startar Jesper Nyholm för AIK mot IFK Göteborg. Men så sent som 2014 spelade han i division 2 – och jobbade på Bauhaus lagergolv.
– Jag tänkte vad fan har hänt? Åtta missade samtal på tio minuter. Jag förstod ingenting, säger han till FotbollDirekt.se.

23-årige Jesper Nyholm inledde sin fotbollskarriär i IK Sirius som junior och kom först upp i a-laget när klubben låg i division 1 2011. Men Sirius satsade hårt på uppflyttning och Nyholm bedömdes inte tillräckligt bra för att få speltid. Bara några år senare spelar han i AIK som är en av de största guldkandidaterna i allsvenskan just nu.

Du tog den långa vägen till allsvenskan och AIK. För bara några år sedan spelade du i division 2 efter att ha ratats av Sirius?
– Ja, Sirius bytte tränare till Kim Bergstrand, tog in massa nya spelare och jag kände ganska snabbt att här skulle jag få svårt att spela. Det blev hård konkurrens när de ville gå för uppflyttning till superettan, säger han till FotbollDirekt.se.

– Så jag gick ned till division 2 i Gamla Upsala och spelade där i två säsonger. Sedan träffade jag på ”Brännan” (Andreas Brännström, tränare i Dalkrud) som sa: ”Kom till Dalkurd och testa”. Det gick bra och så hamnade jag i Borlänge och i division 1. Jag vet inte ens om det var tänkt att jag skulle eller spela, jag trodde inte det, men jag lyckades ta den långa vägen och det fungerade för mig. Det går fort ibland.

Vad gjorde du på sidan av fotbollen innan du blev proffs?
– Jag hade ett jobb som merchandiser på byggvaruhuset Bauhaus. Man kan säga att jag tog hand om kunderna helt enkelt. Jag såg till att hålla det rent och snyggt och plockade varor. Sådana saker som representerade företaget på ett bra sätt. Jag tyckte faktiskt det var jätteskönt för jag kunde styra mina tider lite hur jag ville. Det blev ofta 35-40-timmars arbetsveckor, men tack vare det så kunde jag satsa på fotbollen också.

Var du en stor talang som ung?
– I distriktslaget (Uppland) var typ alla med… Men jag var ju aldrig med i pojklandslaget och kom inte ens med till Elitpojklägret i Halmstad. Där var jag reserv och precis innan uttagningen blev jag sjuk, samtidigt som jag hade problem med ljumskarna och slatter i knät. Jag hade hur mycket som helst att ta tag i.

Hur reagerade du när AIK hörde av sig första gången?
– Jag visste ju att ”Gnaget” är stort, det är ju skitstort. De hörde av sig första gången i augusti tror jag och i september skrev jag på. Det tog inte mer än tio minuter sedan var nyheten ute (skratt). Jag lyssnade både på Djurgården och IFK Göteborg, men det blev AIK.

Det kom ut uppgifter om att du var klar för IFK Göteborg. Vad hände där?
– Ja, det var ju någon som råkat skriva att jag var klar för Blåvitt och då ringde det som tusan. Jag hade inte tänkt på det alls och tänkte vad fan har hänt? Åtta missade samtal på tio minuter. Jag förstod ingenting.

– Jag hade inte riktigt gjort klart med något. Så jag insåg att någon måste ha skrivit något. Jag läser ju knappt media, jag har inte ens twitter, för jag försöker bara hålla mig borta och fokusera på fotbollen och jag vill inte titta ned för mycket i mobilen.

Varför valde du AIK före Djurgården och IFK Göteborg?
– Jag tyckte självklart att Djurgårdens och Blåvitts upplägg var bra som de pitchade för mig. Men det kändes lite extra med (Rikard) Norling och deras idé. Hur de hade tänkt med spelidén och hur jag skulle passa in i den. De hade precis bytt till 3-5-2 som jag spelat i Dalkurd. Så jag tänkte att det AIK har sagt och tror att de kan utveckla mig på kan vara det bästa steget för mig från superettan till allsvenskan.

Har du kommit in i laget?
– Ja, de är jättetrevliga allihopa. Alla umgås med alla och är vänliga. Det är inte som folk säger att det kan vara svårt att komma in i Gnaget. Absolut inte. Det har gått jättesnabbt.

Ni har värvat profilstarka spelare och många tippar er som seriesegrare. Tror du att du kommer fixa publiktrycket som är i AIK. Jag menar, får ni en dålig start kommer ni snabbt att få höra det?
– Jag tror att trycket alltid kommer vara där och det är något man får ta som fotbollsspelare. Jag känner inte att det är jobbigt om det är 20 000 på läktaren. Det är snarare bara roligt att spela med mycket tryck på sig. Som spelare är jag ganska lugn och tänker inte så mycket på vad som händer runt omkring.

Det blir stenhård konkurrens om mittbacksplatsen?
– Den är jättehård. Men jag kommer kunna lära mig mycket av ”Nisse” (Nils-Eric Johansson), ”Pertan” (Per Karlsson) och även Sauli (Väisänen) som var med och spelade förra året. Alla nämnda har mer rutin än mig och man lär sig hela tiden. Det är småsaker hela tiden som jag tar med mig.

Du har sagt att du trivs bäst som central mittback?
– Jag trivs nog bäst där. Mot Midtjylland fick jag spela till vänster och det var kul det också. Jag fick hänga med mer i anfallen. Spelar jag i mitten går jag nog bara med upp om jag ser att läget finns efter att ha brutit bollen. Jag är nog mest naturlig centralt.

Då är det Per Karlsson du måste peta?
– Då är det Pertan. Jag lärde mig mycket nu när jag spelade bredvid honom mot Midtjylland. Hur han styrde och ställde bakom mig.

Vad talar för att Rikard kommer välja dig?
– Jag tror att Pertan kommer att få spela i början av säsongen och att jag kommer att få se och lära ett tag. Det är det jag tror i alla fall. Sedan är det bara en bonus för mig om jag får spela. Det är det jag är inriktad på men jag kommer ändå att gasa så mycket det bara går. Jag har ingenting att förlora.

Har du något som de andra mittbackarna saknar?
– Alla har olika saker som de är bra på. Jag hoppas väl framförallt kunna bidra med mitt passningsspel. De korta och längre bollarna.

LENNART SANDAHL