LÅNGLÄSNING: Känner ingen ånger – Sebastian Eriksson minns turbulens
DUBAI. Sebastian Eriksson är en av IFK Göteborgs starkast lysande profiler. Efter knallskottsincidenten mot Tobias Sana i fjol valde mittfältaren att rikta kritik mot de egna fansen, vilket fick konsekvenser då han under säsongen fick ta emot burop från vissa fans – men Eriksson ångrar sig inte.
– I grund och botten var det för en god sak, säger 28-åringen till FotbollDirekt.se.
Det var i slutet av april månad som toppmötet mellan IFK Göteborg och Malmö FF blev avbrutet för gott efter att en anhängare till Blåvitt kastat in ett knallskott riktat mot den tidigare Göteborgsspelaren Tobias Sana. MFF tilldelades de tre poängen och en som blev fly förbannad över skandalscenerna på Gamla Ullevi var Sebastian Eriksson, som på Instagram svingade och skrev bland annat följande:
“Jag trodde aldrig jag skulle behöva skämmas övar att spela i IFK Göteborg. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva ifrågasätta mitt yrke och det jag har lagt hela mitt liv på och strävat efter.”
“Jag hoppas det var sista gången.
Sista gången jag skämdes att ha tröjan på mig. Sista gången en fotbollsmatch avgjordes på läktaren och inte på planen.”
Inlägget fick mycket positiv respons från många, men den profilerade mittfältaren fick även hård kritik från somliga och i hemmamatchen mot Östersund i höstas buades han till och med ut. Den nu 28-åriga mittfältaren, som startade i 26 allsvenska matcher i fjol och som nu är inne på sin totalt sjunde säsong i Blåvitt, ångrar inte utspelet.
– Nej, det gör jag inte. Det var längesedan nu, nästan ett år, men jag ångrar inte det jag skrev. Det har blivit konflikter utav det, men i grund och botten var det för en god sak så det är inget konstigt med det, konstaterar Eriksson för FotbollDirekt.se.
Här känns relationen med fansen nu?
– Bra. Det är inga problem.
Sebastian Eriksson slog som 19-åring igenom i IFK Göteborg 2008 och fram till sommaren 2011 var han helt ordinarie på lagets mittfält innan han något oväntat kritade på för Serie A-klubben Cagliari.
Väl på Sardinien hade Eriksson tufft med skador. Den bästa säsongen gjorde han 2013/2014 då han noterades för 20 matcher i den italienska högstaligan, varav tolv från start. Efter ytterligare en tung skada säsongen därpå som höll honom borta från spel valde Eriksson inför 2015 års allsvenska att vända hem till IFK Göteborg. 28-åringen menar ändå att åren i Italien gav honom mycket.
– Det var väldigt annorlunda där, men Italien är ett fantastiskt land att vara, bo och spela fotboll i. Det var ett roligt äventyr och väldigt inspirerande att få spela mot så pass bra spelare. Det enda tråkiga var väl skadorna egentligen, efter den andra skadan orkade jag inte mer utan då ville jag hem.
Längtar du efter att komma ut igen?
– Det är både och för jag trivs väldigt bra hemma i Sverige och Blåvitt. Samtidigt vill man spela i så bra ligor som möjligt med så bra spelare som möjligt. Jag har varit ute en gång tidigare och jag känner ingen panik över min situation och att behöva flytta. Jag har det bra och jag får syssla med det som jag vill hålla på med och dessutom få spela i klubben som jag alltid velat tillhöra så det är dumt att längta därifrån även om man alltid strävar framåt.
Hur mycket bättre har du blivit sedan du kom hem från Italien?
– Det är svårt att säga för det är svårt att jämföra när man spelar på en lägre nivå och känna att man fortfarande utvecklas. Åren går, jag är 28 nu och jag är väl jämnare i mitt spel nu, men det är en bra fråga som är svår att svara på.
Har du fått anbud från utländska klubbar under andra sejouren i Blåvitt eller har det varit rätt tyst?
– Det har varit ganska lugnt de sista två åren.
Du var med på januariturnén och har även tidigare gjort ett par landskamper, men har du gett upp drömmen om det riktiga landslaget?
– Jag är ju inte där i dag, men samtidigt kan fotbollen gå väldigt snabbt. Det räcker att man gör en bra vår och någon blir skadad så är man där igen, men i dagsläget är det inget som jag funderar på överhuvudtaget.
Ni hade lite av ett mellanår i Blåvitt ifjol och var egentligen aldrig nära SM-guldet. Vad talar för att ni kommer ta upp guldjakten på allvar i år?
– Det som talar för det är att många av oss nu spelat ihop i två år och att grunden därför finns kvar. Vi är ett bra fotbollslag, men det kändes som att vi tappade många poäng i fjol när vi var väldigt slitna. Vi hade inte så många spelare att gå runt på när vi gick långt i Europa League-kvalet och spelade två matcher i veckan i två och en halv månad. Där känner jag att vi tappade allsvenskan i fjol, så är det.
– I år har vi inget Europa League-kval om vi inte går och vinner cupen eller om något av de tre lagen som kom före oss vinner cupen (MFF dock inte med i år). I dagsläget vet vi vad vi kan och vad vi har för lag. Får vi bara till vissa saker kan vi vara med och slåss i år.
Är det rent av en fördel för er att inte vara med i Europa i år för att då enbart kunna fokusera på allsvenskan?
– Det är ju det enda argumentet som finns för att inte vara med. Man vill alltid vara med där men rent belastningsmässigt är det kanske bra med tanke på truppen som vi har. Det var som sagt under den perioden som vi tappade allsvenskan i fjol för det sliter extra där.
Med tanke på att allsvenskan gick sådär i fjol, hur surt är det att ni var så nära att kvala in till Europa League men att det ändå inte blev något?
– Precis, vi var så jävla nära och det kändes lite som att luften gick ur oss efter det. Vi hade tappat de där viktiga poängen i allsvenskan och sedan var vi så jävla nära att slå oss in i Europa League men föll på mållinjen. Det tog hårt på oss under hösten, det gjorde det.
Tom Pettersson har lämnat men Abdul Razak har värvats in vilket innebär extra konkurrens för dig. Hur ser du på det?
– Razak är en bra kille och en duktig spelare. Konkurrens måste vi ha, det är inget konstigt i IFK Göteborg. Det spelar ingen roll om det är Razak, Tom eller någon annan. Ska vi slåss om guldet som vi vill behöver vi bra spelare på varje position, det är inget konstigt med det utan så är det bara.
Hur mår du rent formmässigt?
– För egen del känns det bra. Jag känner mig stark och har varit frisk hela försäsongen och även hela förra året så jag känner mig stark och redo för säsongen. Tiden går snabbt, halva februari har snart gått, men som sagt, jag känner mig pigg och fräsch och ser fram emot säsongen.
Är det bara SM-guld som gäller i år?
– Målet är givetvis att vara med där uppe och få en bra start i cupen genom att gå vidare från den. Sedan under själva säsongen finns det inget att be om utan då är det bara att borra ner huvudet och köra. Det är viktigt att ta varje match för vad den är och se till att vara med från början. Fotboll är roligt och det är det som vi vill syssla med. Vi vill vinna och det är det som driver oss, så det är bara att köra.
Den här artikeln handlar om: