LÅNGLÄSNING – Bjärsmyr: “Inte hysteriskt att spela i Blåvitt”

GÖTEBORG. Situationen är ny för många av spelarna i de tre guldkonkurrenterna. IFK Göteborgs Mattias Bjärsmyr har stor erfarenhet av guldstrider.
– Men det är stora matcher och det är det även för mig, säger han till FD.

Lagkaptenen är en av flera återvändare i laget. Gustav Svensson och Adam Johansson var också med om guldet 2007 och har kommit tillbaka efter utlandssejourer. Sebastian Eriksson slog sig in i a-laget säsongen efter och var med om guldstriden 2009. Efter ett par olyckliga år i italienska Cagliari har även han återvänt.

Mattias Bjärsmyr tror att återvändarnas närvaro har betytt mycket:
– Det har funnits en stomme att bygga kring och spelarna som har kommit in nya har hela tiden trygghet i oss. Det hoppas och tror jag i alla fall. Det gör det enklare att komma in i allt som har med Blåvitt att göra. Det är speciellt att spela i Blåvitt men det är inte så hysterisk, galen press som man kan tro när man kommer utifrån kanske. Framför allt häruppe på Kamratgården är det ganska gemytligt och familjärt.

Vad är det som är speciellt med att spela i Blåvitt?
– Den största punkten är här, att det är som det är här på Kamratgården. Dels gästvänligheten och allt det där. Nu ska jag inte säga hur det är i andra allsvenska klubbar för det vet jag inte, men det är ganska högt i tak här. Framför allt vi som har varit med länge säger vad vi tycker och tänker. Och det kan vara tufft för många att ta det, men kan man också släppa det vid sidan av plan är det ganska enkelt att flyta in i en grupp trots allt. Nu ska jag säga att flera som vi har tagit in är rutinerade spelare som har varit med innan.

När man har spelat i Blåvitt är det lätt att återvända, menar han.
– Vi trivdes väldigt bra när vi var här första gången och klubben trivdes med oss. Det är där någonstans det gifte sig.

Bjärsmyr har spelat guldstrider flera gånger tidigare, egentligen överallt där han har varit. IFK Göteborg, Panathinaikos, Rosenborg.
– Och jag har varit på båda sidor. Jag har vunnit och jag har förlorat. Så jag sitter hyfsat lugnt. Men det är stora matcher och det är det även för mig.

Situationen är ny för många spelare i laget. Men lagkaptenen märker än så länge ingen skillnad på hur folk beter sig, nu när avgörandet närmar sig.
– Inte i det vardagliga. Sedan är det jättesvårt att känna av innan match, alla har sina rutiner. Jag kan nästan allas. Där är det ingen som gör avkall på något sätt. Alla har skött det väldigt bra. Sedan kan man inte styra folks känslor under match, man kan hjälpa dem lite på traven.

Hur kan du hjälpa till?
– Försöka sprida ett lugn liksom. Dels i spelet. Nu är det beroende på vilka matcher det är, när vi mötte Halmstad behövdes inget lugn, då behövdes något annat. Då fick vi försöka göra det. Man kan se framför sig en avgörande match hemma mot Kalmar. Då kanske man också behöver dra ner någon istället. Så det är olika i olika typer av matcher, det är det som är det svåra.

Han tror att bristen på rutin som vissa spelare har, kan vara en styrka också.
– Vi har många som aldrig har vunnit och det är en hunger i sig. Det såg vi i cupen, det var inte så många i laget som hade vunnit den innan. Men så tog vi hem den ganska enkelt, kändes det som. Så jag hoppas att vi kan visa den hungern i de sista matcherna.

Hur är din egen hunger?
– När jag kom till Blåvitt låg laget elva. Den säsongen slutade vi sjua. Och jag kom hem för att ta tillbaka Blåvitt till toppen. Det har jag lyckats med. Men sedan känner jag att jag vill vara med om det vi gjorde 2007 en gång till. Dels för många spelare i laget men också för fansen som har fått vänta ganska länge nu, mellan de här gulden.

2013 var Blåvitt med länge i toppstriden men föll bort med några omgångar kvar. Förra året gjorde de en svag första halva av säsongen och var avhängda från guldstriden tidigt. Trots en stark höst var de aldrig riktigt nära Malmö FF.

Nu är de där och nosar på allvar. Det trodde inte Bjärsmyr för nio månader sedan.
– I januari, februari var vi i stort sett sju man på träningen, det var några skadade i och för sig. Men det var få spelare i truppen. Då trodde vi kanske inte att vi skulle vara där vi är i dag. Så det är vi glada och stolta över.

Vad är nyckeln?
– Vi har jobbat väldigt hårt för varandra. Vi var sex-sju spelare på vissa träningar och jag kan helt ärligt säga att då fick man jobba för varandra. Det var inte jättesexigt att stå ute i två minusgrader och köra tre-mot-tre i stort sett varje dag en hel vecka liksom. Men där tog alla på sig blåstället och körde. Och det är ingen som har fallit ur ramen någonstans, alla har skött sig.

Trots stor spelaromsättning så har både Göteborg och AIK flera spelare som har varit i situationen förut. I Norrköping finns det färre spelare med den erfarenheten.
– Jag tror att det betyder en hel del. Sedan kan det vara så att spelarna i Norrköping är lite oförstörda också. De vet egentligen inte vad det handlar om utan de bara kör. Men det enda vi kan göra nu är att jaga ikapp och det ska vi försöka göra, säger Bjärsmyr.

I GÅR – BJÄRSMYR OM DE AVGÖRANDE STOCKHOLMSRESORNA.

FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!
– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM

ELITEFOOTBALL – Sveriges bästa statistik-databas för svensk fotboll