JUST NU PÅ FD: ”Bäst av alla” på träningarna – AIK-stjärnan: ”Lite nervöst!”

DUBAI/STOCKHOLM. Panos Dimitiradis är tillbaka efter åtta månaders skadeuppehåll. I morgon gör han comeback när AIK tar emot Landskrona i svenska cupen.
– Jag har väntat på det här jättelänge för att kliva ut. Det känns lite nervöst då det är första gången efter nästan ett år borta. Men det ska bli spännande, säger han till FotbollDirekt.se.

Panos Dimitriadis värvades inför förra säsongen av AIK från Brommapojkarna och hann göra sex matcher innan olyckan var framme på en träning. Korsbandet var av och 28-åringen har kämpat för att komma tillbaka sedan dess. Nu är han framme vid målet och i morgon finns han med i truppen när AIK tävlingsdebuterar för året mot Landskrona i svenska cupen.

FotbollDirekt träffade honom under AIK:s läger i Dubai och pratade om förra året som han gärna beskriver som ”ett jävla skitår”.
– Ja, det var det, kan man ju säga. Skadan kom lite olägligt med tanke på att jag fick en så bra start. Sen när han gick som jag ville så fick jag skadan, så det var jobbigt. Men jag har lagt det bakom mig nu. Jag tränar fullt nu så det är bara match som saknas, säger han.

Hur var dina ”ups and downs” under tiden?
– Det är svårt att säga. När jag tittar tillbaka på det så känns allt mycket enklare. Men under tiden man går igenom tuffa sekvenser så… det går inte att beskriva. Det var allt från att jag ville sluta med fotbollen till att helt plötsligt vara motiverad och sen en enorm längtan efter att komma tillbaka.
– Det har varit lite upp och ner men jag har varit stark när det gäller den biten. Jag har tränat väldigt mycket extra och bara försökt förbereda mig mentalt och fysiskt så mycket jag kan fram till i dag.

Hur har det varit att hantera när du kommer närmare och närmare comeback?
– Den tuffaste biten har varit att hålla tillbaka, för jag vill ju så mycket. När allt är så nära så vill jag mer än jag egentligen bör göra. Men tillsammans med fys och tränare och alla möjliga så har vi försökt att jag inte ska gå på det för tidigt. Det gäller att trappa upp det hela tiden.

Hur är formen?
– Det är bra. Jag känner mig väldigt bra tränad och även formen fotbollsmässigt är bra. Allt sitter som det ska. Det är bara matchbiten, matchtempot som jag behöver få i mig så att jag är hundra procent.

Hur har den mentala biten varit under skadeperioden?
– Det är klart att det också är en upptrappning, man känner alltid efter och så som knäet mår så mår man själv också. Men senaste tiden har jag inte känt någonting i knäet utan det har känts jättebra. Sen måste man försöka släppa det här med att tänka på att man haft en skada och gjort en operation. Där är tankarna nästan helt borta från min del också.
– Det blir lite vad du gör det till tror jag. Du kan välja att gräva ner dig, att kämpa dig vidare eller ja, vad du nu väljer. Mina val sedan dag ett har bara varit att se framåt och lagt upp mina mål och min plan för att komma tillbaka ännu starkare.
– Allt har känts väldigt bra men det är också lite därför vi har tagit det lugnt, för det vore dumt att kasta bort allt det.

Har du känt stress?
– Ja, lite grann. Man vill vara på planen och visa sina kvalitéer, så det är klart att jag blivit lite stressad. Jag vill vara den som tränar mest och allt sånt. Men någonstans måste jag respektera det att jag haft en tuff skada som inte är att leka med.
– Sen vet jag själv mina kvalitéer och vad jag kan så på så sätt är jag inte stressad alls.

Det gick jäkligt bra precis innan skadan. Vad ser du framför dig nu när du kommer tillbaka?
– Alla var ju jätteimponerade men jag känner fortfarande att jag hade mer att ge. Det var på väg mot något ännu mer och jag känner att jag kommer få ut det i år. Jag har tränat mig ännu mer redo än jag varit tidigare både fysiskt, mentalt och jag känner mig starkare på alla sätt. Så i år är förväntningarna att det ska bli bättre än tidigare.

Tror du din mentalitet under rehabilitering gynnades av att det gick så bra innan?
– Självklart, så är det alltid. Det är alltid självförtroendet som avgör hur du presterar, mår, allt. Jag fick mina sex matcher och det var inte så många men det var tillräckligt för att skapa mig ett namn här och folk vet vem jag är, förväntningarna är högre nu och alla längtar efter att se mig spela igen. Allt sånt är bara stora plus och det är det jag fått med mig under den här resan.

Jag har pratat med några av dina lagkamrater och de flesta är eniga om att du sett ruggit bra ut på träningarna, kanske bäst av alla.
– Skönt att höra. Jo, det har varit så lite faktiskt om jag ska vara ärlig, inte för att skryta eller så men jag har varit i bra form och jag är stark på alla sätt.