PÅ FD: Djurgårdens succéförvärv: ”Vi kommer gå för en topp-placering”
SIDE. Kerim Mrabti, 20, har fått en drömstart i Djurgården. Två mål på två matcher under Turkiet-lägret och nyförvärvet börjar nu målas upp som en av allsvenskans stora utropstecken. FotbollDirekt träffade honom i Turkiet för en lång intervju om hans rötter i Tunisien, rollen i Djurgården, autograferna på Kaknäs och – Siggi Jonsson.
– Han skulle nog bli glad över att jag är här eftersom han själv varit i Djurgården, säger Mrabti.
Vi träffas i hotellfoajen på Djurgårdens spelarhotell i Turkiet. Jag börjar med att fråga hur hans namn ska uttalas.
– Det är svårt, det är internationellt. Farsan är från Tunisien så jag har fått det därifrån. Det har varit under hela min karriär att folk haft svårt med namnet. Nu när man börjar komma upp på hög nivå så börjar folk fråga vilket är skönt, säger han.
– Mamma är hälften svensk och hälften finsk så det är en liten mix av tre nationaliteter. Jag är född i Sverige så jag känner mig mest svensk, men sen har jag ju bakgrunden från Tunisien. Mamma är född i Sverige men pappa är född i Tunisien.
Är du ofta i Tunisien?
– När jag var liten var vi där mycket men vi har lägenhet där och en del av släkten så förhoppningsvis blir det lite mer i framtiden också.
Fotboll är rätt stort i Tunisien väl?
– Ja, absolut. Det är en populär sport.
Vad tycker släktingarna om att du jobbar som fotbollsspelare?
– De tycker det är jättekul! Det är många i släkten som har spelat fotboll. Det är jag som har kommit längst men farsan har alltid sagt att ”du förstörde min karriär” eftersom han fick mig när han var så ung som 22. Han säger själv att han skulle kommit med och landslaget och så men jag har tagit mig högre än honom, så han är nog bara avundsjuk.
– Det blir lite sådana grejer vid matbordet ibland när han säger att han hade blivit bättre. Då frågar jag bara ”var spelade du då?” och han svarar ”division 3”, och ja… det är ju inte samma nivå, säger Mrabti och skrattar.
När vi träffas har Kerim varit Djurgårdens spelare i tre dagar. Det är första dagen på lägret i Turkiet som slutar med att han startar båda träningsmatcherna och gör två mål.
Under vårt samtal fullkomligt bubblar han av energi. Det märks att han trivs med sin nya tillvaro.
– Det är en fantastisk grupp och jag har kommit in så fort här. Jag kom in bra i Sirius också, men det här är annorlunda. Här känns det verkligen som att kemin är sån att det klickar direkt med allihopa.
– Nu har jag kommit in i gruppen och fått känna på klubben. Nu är det att komma in i spelidé och det taktiska som återstår.
Du har varit här kort tid men vad säger du om det lagbygget ni har i Djurgården?
– Det känns väldigt tryggt. Det är en jätteintressant trupp med yngre spelare från superettan och division 1 som gjorde det riktigt bra där. Det kan bli ett intressant år. Och även om vi är många unga och ett lagbygge som även ska vara för framtiden så får det inte ta hur lång tid som helst.
Vad kan man förvänta sig av Djurgården redan i år?
– Vi vill vinna varje match. Det gäller att ta en vecka i taget och det är svårt att förutspå men…
– Vi kommer definitivt gå för en topp-placering. Topp fem. Det känns så i alla fall och det känns så i min hjärna också. Jag har inte kommit hit för att kriga i botten utan jag vill vara med där uppe och har vi alla samma mål och vill det så kan vi nog skapa något väldigt fint här. Något väldigt bra och nytt.
Tuff konkurrens på din position?
– Ja, absolut är det det. Men det utvecklar mig och det fick jag känna på redan i Sirius när jag kom dit eftersom att jag inte hade varit med om någon riktig konkurrens på nivån jag spelade tidigare i Enköping. Jag är inte här för att sitta på bänken och kolla på, jag är här för att kriga, vinna matcher och framför allt för att ta en startplats.
Han fostrades i Enköping och gick hela vägen från ”fotbollsskola” till a-laget och lämnade då för Sirius.
– Enköping har ju haft flera namnkunniga tränare. De har haft Siggi Jonson, Hans Eskilsson, Borqvist, Bosse Petersson, Jesper Blomqvist…
– Det har varit väldigt många profilstarka tränare genom åren men jag har bara haft Siggi av de som var riktigt stora. Han var också en stor bidragande grej för mig att… alltså, jag har inte snackat med honom nu och jag vet inte riktigt om han vet om att jag är här. Han är väl på Island antar jag. Han skulle nog bli glad över att jag är här eftersom han själv varit i Djurgården.
Mrabti har varit djurgårdare så länge han kan minnas och under Djurgårdens guldår i början på 2000-talet så var han på Kaknäs och samlade autografer.
– Det var när jag var nio-tio år ungefär. Då var Djurgården extremt bra med Källström, Elmander, Isaksson. Nu är det dags för oss här, den yngre generationen, att bygga något nytt, avslutar han.
Den här artikeln handlar om: