Krönika: Farväl min älskade Steven Gerrard
Jag närmar mig 30-strecket och känner allt oftare att fotbollen glider ifrån mig, att jag är för gammal för att idolisera spelare, att hålla på ett lag och att skrika mig hes framför TV:n när mina favoriter spelar. Men så, med flera års mellanrum, dyker tillfällen upp då nästan ingenting är starkare än min kärlek till min klubb, min arena och framförallt min kapten.
Nu ska väl nämnas att jag sällan varit den som skrikit högst i soffan, skrutit mest om fantastiska segrar eller varit mest passionerad. Jag har alltid varit en påläst, men tyst supporter. En som inte syns och sett från de stora klacksektionerna kanske inte ens skulle räknas som ”äkta”. Men det här ska inte handla om mig. Det ska handla om min enda idol, den enda fotbollsspelare som hittat in i mitt hjärta och som jag inte hade tvivlat en sekund på att gifta mig med, av ren kärlek, om chansen uppkommit.
Vi har haft många fina stunder tillsammans, trots att det bara är jag som vet att vi delat dem. Vi kan minnas tillbaka på din nervösa debut, ditt första mål, dina sena avgöranden, Istanbul och dina glödande ögon efter ett av alla derbymål mot Everton. Givetvis finns det också tunga och mörka stunder i vårt långa förhållande. Du har förlorat flera av dina lekkamrater under åren, det har varit straffmissar och finalförluster. Hala gräsmattor, djupledslöpande fransmän och självmålsnickande norrmän som också sabbat matcher, dagar, veckor och år.
Förra lördagen sa du adjö till din stad, ditt vardagsrum och din stora röda familj. I morgon åker du till Stoke-on-trent och avslutar kärlekshistorien på riktigt, men det var ju inte så vi ville att det skulle sluta. Det fanns en möjlighet att få avsluta med en FA Cup-final, en sista match och ett sista avgörande distansskott i krysset. På din födelsedag dessutom, men det här kanske är slutet som alltid varit skrivet för dig. Nära, men aldrig riktigt hela vägen är något som blivit signifikativt för både din och min tid med vår älskade klubb.
Jag kommer alltid minnas vår tid tillsammans som positiv och kärleksfull. Trots att du vissa gånger varit nära att bedra mig med andra har du alltid ändrat dig i sista sekund och återvänt hem.
Steven Gerrard, min älskade kapten. Tack för de fantastiska upplevelserna, för alla mål, crossbollar, glidtacklingar och framförallt din fantastiska passion för staden och klubben i ditt hjärta. Du är en levande legend och kommer alltid vara Mr. Liverpool för mig och miljoner andra supportrar.
Den här artikeln handlar om: