“AIK en fin klubb – men bara att hoppa på Blåvitt”

Han är killen som klättrat upp för stegen i Brommapojkarna och som 18-åring var hetast av alla svenskar på transfermarknaden. Ludwig Augustinsson har redan siktat in sig på att bli något stort. Nu han ska hans dröm förverkligas.
– Det gäller bara att hålla fötterna på jorden, för annars tror jag att det blir pannkaka av allt, säger supertalangen.

Efter tre matcher i superettan 2011 var det inte många som hade bra koll på Ludwig Augustinsson inför förra året. Då slog han till och efter 27 nya framträdanden fanns det istället inte en enda fotbollsintresserad person i Sverige som inte visste vem han var. Dessutom ställde sig storklubbarna på rad, samtidigt som utländska klubbar började få upp ögonen för 18-åringen.

Med sin moderna spelstil har vänsterbacken charmerat hela Fotbollssverige. Tidigt in på silly season började klubbarna också rycka i honom. IFK Göteborg, AIK, IFK Norrköping, Elfsborg, Nordsjälland, FC Köpenhamn. Ja, det bara rullade på. Men sagan börjar inte riktigt där.

Den tog sin början för runt 14 år sedan. När Ludwig var fyra och ett halvt år började han spela fotboll – i talangfabriken Brommapojkarna. Redan då drömde han. Han ville bli bäst. Redan då visste han. Han skulle göra allt för att nå högst.

– Jag kom med i BP:s förstalag redan från början och sedan gick jag hela vägen, så jag klättrade på stegen ända upp till a-laget. Redan då var jag väldigt fokuserad, det har jag alltid varit. Och jag har Brommapojkarna att tacka för mycket, säger Augustinsson till FotbollDirekt.se.

– Jag har spelat lite hockey och innebandy och så där, men fotbollen har alltid varit nummer ett för mig. Det är den som gäller.

Under det senaste året har supertalangen utvecklats enormt och med bland annat ett speciellt driv, fint passningsspel och härliga inlägg har Augustinsson gjort sig till en allsvenskans hetaste löften inför 2013. Men nu har tryggheten i Brommapojkarna, som han spelat för under hela sin karriär, bytts mot storklubbslivet i IFK Göteborg.

– Det är klart att jag kände mig väldigt trygg i BP, men det var ändå rätt att lämna. Jag har högre mål än att spela i Brommapojkarna och då måste man gå vidare. Jag kände att det här kan vara ett bra steg, att gå till allsvenskan för att sedan ta sig vidare ut i Europa. Många frågar mig varför jag inte gick utomlands, men jag vet att det finns så många spelare som sitter på bänken där. Jag är självsäker som person och känner att det här är rätt för mig.

Försvararen kastades också rätt in i hetluften när affären med Blåvitt blev klar. Först väntade ett träningsläger i Spanien och därefter några dagar hemma i Sverige innan Copa del Sol och debut mot storlaget Shakhtar Donetsk stod på agendan.

– Det har varit perfekt. Jag flög direkt till Barcelona och det var bra med ett träningsläger så att jag fick lära känna grabbarna direkt. De är jättesköna. Så det kändes jättebra och sedan var man hemma i Sverige i en vecka innan Copa del Sol, ja. Där var det kanon med tre matcher och det har känts bra både för mig och laget.

Det blev ingen mjukstart i Göteborg för Augustinsson, som gjorde debut i IFK-tröjan mot Shakhtar Donetsk. FOTO: Bildbyrån

Nu har Augustinsson precis kommit hem till hotellrummet i Göteborg igen efter en utflykt i La Manga med det svenska P19-landslaget, där det blev ett kryss mot Portugal och en seger mot Norge. Några stressiga dagar är alltså till ända, men redan i morgon ska talangen visa upp sig för Blåvittfansen på hemmaplan för första gången. Då möter Göteborg danska Sönderjyske i en träningsmatch.

Man kan inte säga annat än att 18-åringen njuter av sin tillvaro för tillfället.

– Jag tror att spelarna här har gått stärkta ur förra säsongen. De tänker inte på det som hände förra året, utan alla blickar framåt och det är en väldigt bra stämning i laget. Det är en väldigt positiv anda – och i år ska vi bli ett topplag.

– Det är skillnad jämfört med BP och vi har många riktigt bra spelare. Man ser att det finns spetskvaliteter i spelare som Hysén och Sobralense. Så vi kan bli farliga i år.

Vad har Mikael Stahre sagt till dig under din första tid i klubben?

– Vi har haft lite snack och han tycker att det ser bra ut för mig. Han menar att det bara är att kriga på och fortsätta, och det ska jag göra.

Men hur kom det sig egentligen att det blev Göteborg för Augustinsson? En stockholmare, med känslor för AIK, valde bort spel på Friends Arena för chansen att visa upp sig i den blåvita dressen.

– Det var ju en hel del klubbar – både svenska och utländska – som var ute efter mig, men när jag träffade Håkan (Mild, sportchef i Göteborg) och Mikael (Stahre, tränare) fick jag ett jättepositivt intryck. De berättade om hur de såg på allt och hur de tänker sig med klubben. Jag fick se Kamratgården och kände att förutsättningarna inte kunde bli bättre än så. Sedan var speltiden en annan viktig faktor i mitt beslut. Här känner jag att det finns goda chanser till spel om jag bara gör mitt, förklarar Augustinsson.

Det snackades ju mycket om AIK. Var det mellan IFK och AIK det stod när du valde?

– Jag träffade ju fyra klubbar; Norrköping, AIK, Elfsborg och Göteborg – och Blåvitt kändes bäst. Det kändes rätt från början.

Var det faktumet att AIK har Nils-Eric Johansson på vänsterbacken som gjorde att du inte gick dit?

– Om man kollar på AIK:s trupp så ser man att det är tuff konkurrens där och man vet att Nisse finns där. Blåvitt kom med en bra plan för mig och det kändes rätt direkt från början, så det var bara att hoppa på tåget. Det är klart att AIK är en fin klubb, men jag kände direkt att Göteborg var rätt.

Det var inte bara Blåvitt som jagade 18-åringen. Vänsterbacken besökte även AIK, Norrköping och Elfsborg, samtidigt som utländska klubbar visade intresse. FOTO: Bildbyrån

Hur var det att som 18-åring helt plötsligt ha massa klubbar som ryckte i dig?

– Det kändes ju lite konstigt. Jag snackade ju en del med min agent och det dök bara upp en klubb, en till, en till, en till och så vidare. Men man blev bara glad, för det är bara kul att många jagar en. Då ser man att de gillar det som man har gjort. Det gäller bara att ha fötterna på jorden så att man inte flyger i väg, för då tror jag att blir det pannkaka.

– Jag försöker att inte tänka på allt det där. Men visst, det är lite annorlunda nu med fler folk som känner igen mig.

Hur tänkte du kring att lämna Stockholm för Göteborg?

– Jag tänkte bara positivt faktiskt. Det kan vara bra att få bo lite själv, att lära sig det och mogna till lite. Det tror jag kan ge mig jättemycket. Nu får man lära sig att tvätta och laga mat. Det har man inte gjort så mycket innan.

Att Augustinsson har siktet inställt på att nå långt märks tydligt.

– Jag har väldigt höga mål, tränar jättemycket extra och har koll på kosten. Jag är målmedveten helt enkelt. Jag har alltid har varit bestämd och jag vet jag vill. Men jag måste vara noggrann och jag satsar 100 procent i allt jag håller på med, säger han.

Svensk fotbolls framtid på ytterbacksplatserna? Augustinsson och Emil Krafth. FOTO: Bildbyrån

I Göteborg finns också stora möjligheter att ta nästa steg i karriären, precis det som Ludwig är ute efter.

– Man märker verkligen att det är en stor klubb. Det är mer pengar, vi käkar frukost och lunch på anläggning, vi bor på kanonhotell när vi är i väg och det finns så mycket som man får hjälp med utanför plan. Sedan har klubben också många fantastiska fans och det kommer jag säkert märka i morgon på Valhalla. Det är kul, för jag växer bara av att spela inför publik.

Augustinsson är alltså mer än redo för den press och de förväntningar som väntar i IFK Göteborg, trots att miljöombytet från Brommapojkarna kommer att bli stort.

– Det var något som jag ville ha nu när jag lämnade BP, mer press, fans och allt som hör till att spela i en storklubb. Tidigare när jag spelat större och viktigare matcher har jag gjort bra ifrån mig. Då har jag bara försökt njuta. Men jag har inte spelat inför så här mycket publik som Blåvitt har, men det ser jag bara fram emot.

Ett fullsatt Gamla Ullevi kommer inte att bli några problem?

– Nej, jag kommer bara gå ut och njuta.

Matcher och speltid lär det i alla fall bli för 18-åringen. Logi Valgardsson är inte längre önskad av Blåvitt, samtidigt som Erik Lund har problem med skador och Mikael Dyrestam helst av allt vill spela mittback. IFK kommer därför att ge Augustinsson stort förtroende framöver. Redan nu är han förstealternativet på vänsterbacken.

– Men det finns inga garantier för speltid. Nu har jag spelat tre matcher och det har känts bra för mig. Jag måste ju visa att det är jag som ska spela, för presterar jag inte så ska jag heller inte spela. Det handlar bara om att jobba hårt och försöka ta chansen. Skulle jag inte få spela så får jag bara jobba extra och ännu hårdare.

– Jag känner att jag är mogen för det här nu. Om jag inte hade känt det så skulle jag inte gått hit, då skulle jag varit kvar i BP. Då hade det ändå varit allsvenskan, men spel i en mindre klubb.

Har du någon målsättning inför säsongen?

– Jag hoppas bara på att ta en plats i Blåvitt och i U21-landslaget. Jag vill spela så mycket som möjligt, göra lite poäng, hålla tätt bakåt och dominera min kant.

Augustinsson i landslagströjan. FOTO: Bildbyrån

Augustinsson har redan debuterat i U21-landslaget och hoppas alltså kunna slå sig in ordentligt i Håkan Ericsons lag.

– Jag tror absolut att det är realistiskt. Det har känts bra i de senaste U19-matcherna och jag tror att det finns jättegoda möjligheter till att slå sig in i U21.

Vad tror du blir det svåraste med spel i allsvenskan istället för superettan? Är det defensivt främst?

– Jag tror det blir lite allt möjligt. Det kommer gå fortare och man kommer möta bättre spelare. Det blir bättre ytterbackar som man ska ta sig förbi, och ja, allt kommer bli bättre och lite tuffare. Men det har känts väldigt bra hittills. Speciellt defensivt, både för mig och laget.

Hur tänker du kring din framtid? Vad vill du med din karriär?

– Jag har alltid sagt att jag vill bli den bäste i världen på min position. Jag vill så klart ut i Europa och spela i a-landslaget och allt det där. Men det är långsiktiga mål och jag tänker bara på det som är här och nu, annars kan man flyga i väg.

Om några år lägger väl Patrice Evra av i ditt favoritlag Manchester United. Tar du över då?

– Ja, förhoppningsvis, avslutar Ludwig med visst allvar i rösten.

Och kanske kommer vi att få se honom på Old Trafford i framtiden. Fram till i dag har i alla fall ingenting stoppat Ludwig Augustinsson och just nu finns det heller inga hinder i vägen för supertalangen. Svensk fotboll kan mycket väl komma att få njuta av 18-åringens prestationer under en lång tid framöver.