PÅ FD: AIK-stjärnan i Långintervju – ”Galet – vad är det här, tänkte jag”

Möt den numera före detta AIK:aren Dickson Etuhu. I en lång intervju med FotbollDirekt berättar han om det tuffa året. Sin bild av svensk fotboll. Obasis flytt till AIK och om sin egen framtid – och hur han drömde om att göra AIK ännu större.
– Jag kom till Sverige för jag vill bygga upp någonting, säger Dickson Etuhu till Fotbolldirekt.se.

Dickson Etuhu har ett tufft år bakom sig sportsligt.
Endast två matcher från start, båda i början av säsongen. Efter att han drog på sig en skada i segdragen magen så var han tillbaka och redo för match igen efter cirka tio omgångar.

Men 34-åringen fick aldrig chansen.
I stället blev det ett år där han allt som oftast stod utanför truppen.

Nu känner han att det är dags att visa vad han kan.

Han har inte på långa vägar gett upp karriären.

I går träffade FotbollDirekt honom på ett hotell i centrala Stockholm, ett samtal om tiden i AIK,framtidplaner som fotbollsspelare – men även om vad svensk fotboll behöver för att utvecklas ännu mer.

Själv beskriver han hur han är tillbaka i fysisk fin form och är redo för att spela fotboll. Hälsan den är numera på topp.

– Jag mår fantastiskt fysiskt, jag är exalterad över framtiden. Känner att jag vill spela mer matcher. Man behöver matcher för att hänga med. Det är det jag har missat det här året i AIK. Med situationen jag haft i AIK är det väldigt tufft. Det är väldigt svårt att känna att man är fit för att spela i fem månaders tid utan att få speltid. Just att känna att man är fysiskt fit men inte får utgöra det man älskar, säger Dickson Etuhu till FotbollDirekt.se.

När du kom till Sverige, varför blev det AIK?

– Jag kom till Sverige för jag vill bygga upp någonting, vill vara delaktig i en förändring. Det var framförallt den orsaken. Jag hade mer än tillräckligt med alternativ för att stanna i England. Jag minns när jag flög över till Stockholm, då fick jag ett samtal av Joleon Lescott som var i West Bromvich just då. Han sa att de ville ha mig där. Men jag såg någonting annat i och med om jag kom till Sverige. Svensk fotboll är så annorlunda om man jämför med England och jag ville vara en del av en klubb som AIK. Genom att föra klubben framåt på varje sätt jag kan som en spelare med mina erfarenheter. Nu blev det inte riktigt så. Därför behöver jag ge det ett nytt försök, även fast jag lätt hade kunnat gå tillbaka till England för att spela för en bra klubb. Men jag kan inte misslyckas med något som intresserar mig så pass mycket.

Du ser inte på det som ett misslyckande?

–  Nej jag har lärt mig mycket om svensk fotboll. Jag kom hit utan att veta någonting. Jag förväntade mig att det skulle vara som i England. Men så är det inte, allt är annorlunda – fotbollen, människor ja allt.

På vilket sätt är det annorlunda?

– Alltså det är mer…ska se hur jag kan uttrycka det. Det är okej att vara mer smutsig. Du behöver inte vara rädd för att säga det du tycker. Du behöver inte vara rädd för att förändra saker. Men ingen dömer dig för det, de ser det som att du har karaktär. I Sverige kan man inte ha för mycket karaktär, och jag är en person som har mycket karaktär. Så det är svårt för mig att försöka vara någon som jag inte är. Det är sån jag är och det är det som har tagit mig framåt som spelare. Det är det svåraste för en fotbollsspelare – det mentala. Hur stark du kan vara både på och utanför planen i den här fotbollskulturen. Det är det som gör skillnaden mellan de vanliga spelarna och de bästa spelarna, inte för att jag är den bästa spelaren. Men jag menar det är viktigt mentaliteten för det är det som är allra svårast för en spelare.

När du först kom till AIK, hur skulle du jämföra svensk fotboll från då till nu?

– När jag först kom visste jag inte vilken potential svensk fotboll hade. Svensk fotboll skulle kunna vara en av de roligaste ligorna att kolla på inom Europa. Den svenska vägen är väldigt professionell och allt är ordentligt gjort. Så allt finns för att det ska bli en väldigt bra liga, det har jag lärt mig under mina två år här. När jag först kom visste jag inte så mycket, bara att det fanns ett par klubbar som kunde konkurrera på en högre nivå. Men det är inte bara det för det finns andra klubbar som är på väg upp och spelar bra fotboll. Till exempel Östersund som har spelat bra fotboll. Du har Häcken, AIK så klart, IFK Göteborg och Malmö. Det är några lag som verkligen kan konkurrera i toppen. När jag först kom visste jag inte det.

När Dickson tog beslutet att komma och spela i allsvenskan hade han inställningen att vara bäst. Han kom inte hit för att spela av karriären utan han hade tydliga mål. Han vill testa sin vinnarskalle här efter skadedrabbade år i England.

– När jag kom, med all respekt för allsvenskan så var det ju från en av världens bästa ligor. Jag tyckte det var kul att spela här, jag visste att jag var bättre än de flesta. Jag kände aldrig att jag var andreman utan att jag hela tiden var nummer ett. Men det är min personlighet, även om jag skulle möta Barcelona så i min skalle är jag ändå nummer ett. Men allsvenskan har så mycket potential och det har jag lärt mig under dessa två år.

Vad tror du saknas för att allsvenskan ska ta nästa steg då?

– Du vet det är ju hur ligan styrs, för det handlar ju mycket om pengar. Pengar inom fotbollen har blivit galet. Så det är svårt att behålla duktiga spelare spelare, men man vet aldrig vad som kommer hända i framtiden. Som liga har den möjligheten att bli väldigt bra så småningom.

– Jag har lärt mig är att det finns många väldigt bra unga spelare i Sverige.

Som i AIK till exempel…

– Ja, men olyckligtvis på grund av pengarna inom fotbollen kommer de att flytta. De kommer inte stanna här. Och det är sorgligt på nåt sätt att de inte kan behålla dessa spelare. Det är där de förlorar på det, det blir som att spelarna utnyttjar allsvenskan som ett mellanstop.

Hur är känslan nu när du lämnar?

–  Ja du…jag älskar den här klubben, det var en klubb jag klickade med tidigt. Och jag kände att fansen älskade mig tillbaka, jag känner det fortfarande när jag går på gatan. Men tillslut känner man att om man inte är önskad någonstans, då är man inte önskad helt enkelt. Jag kommer alltid ha en speciell känsla för den här klubben.

Hur går du vidare från det?

–  Jag känner att det inte kan avslutas så här. Jag måste visa folk vad jag kan, påminna dem. Det har varit lång tid sen folk såg mig. Förra säsongen fick folk se glimtar av vilken typ av spelare jag är. Så jag kan inte lämna det så här. Om jag var skadad då vore det naturligt och ingenting man kan göra något åt. Men nu var det så att jag var hel, så nu har jag den här elden i min mage. Om jag beslutar mig stanna i Sverige kan det bli en intressant säsong för mig, att komma tillbaka till AIK som motståndare kommer vara speciellt för mig personligen.

Vill du stanna?

– Jag vill stanna i Sverige, men jag kan inte stanna i Stockholm. Kommer aldrig spela för något annat lag här. Det vore som att köpa en Ferrari och sen köra en Skoda. Det är ett för stort steg. Av den orsaken kan jag inte stanna i Stockholm och kommer aldrig spela för något annat lag här. Men efter karriären kommer jag förmodligen bo i Stockholm, för jag gillar staden. Så min bas kommer vara här.

Har du pratat med andra klubbar i Sverige?

– Självklart har jag gjort det, men det vet du att jag inte kommer berätta om. Inte ännu. Jag har ändå haft tur, folk känner till min situation. Så de har kontaktat mitt folk och visat intresse. Och det känns ändå skönt, att de stora klubbarna fortfarande värderar mig högt.

Dickson Ethu har en gedigen meritlista med spel i flera Premier League-klubbar.
Bland annat Fulham, Sunderland och Manchester City. Han ser tillbaka på sin tid i England med glädje. Det var även där han hade sina bästa år under sin karriär.
Men i efterhand känner han ändå en bitterljuv känsla då han medger att han borde ha tänkt till ett par gånger innan besluten för att lämna fattades, framförallt i två av klubbarna.

– Det är någonting jag är stolt över. Min bästa tid i min karriär var ändå när jag spelade i Fulham. Under Roy Hodgson och Mark Hughes. Det var speciellt för vi kom till Europa League-finalen, även om vi förlorade var det en härlig resa där vi slog topplag på vägen som Juventus och Roma. Det var en riktig underbar upplevelse. När jag lämnade laget ville de ha kvar mig, det kan vara något jag ångrar så här i efterhand. Det och när jag lämnade Manchester City, där erbjöds jag ett sexårskontrakt men jag tackade nej till det. För under den tiden hade jag möjligheten att jobba med David Moyes så då tog jag den och lämnade City. Så det och när jag lämnade Fulham kan jag ångra. Känns lite bittert så här efter, jag hade förmodligen kunnat avsluta min karriär i Fulham annars.

Hade du önskat att du fick stanna i AIK ett år till och visa vad du kan?

– För mig var det inte så mycket om fotbollen utan om att få klubben att växa. Det handlade inte bara om att spela matcher utan hjälpa de unga, hjälpa klubben att göra viktiga beslut. Hjälpa coachen. Inte bara om fotboll. Så det handlade inte så mycket om att spela i ett till år utan att få ha en relation med fansen, spelarna, med snubben som klipper gräset, snubben som städar och de som lagar maten. Det är en familj med extremt mycket passionen omkring klubben.

Visste du om hur passionen är i AIK med fansen och allt runt omkring?

– Nej det var en chock, min första träning var det fem tusen människor på. Det var helt galet. Vad är det här tänkte jag. Det var då jag insåg att detta var en riktig stor klubb.

Hur skulle du beskriva fansen?

– Passionerade, och precis som mig är de galna.

Sett galnare fans tidigare?

– Det finns alltid galna fans runt om i världen, men för ett plats som Sverige är det kul att se.

AIK tog in Chinedu Obasi under sommarfönstret och det innebar succé.
Den nigerianske anfallaren och tillika vännen hade förmodligen inte hamnat i AIK om det inte vore för Dickson. Bara dagen innan han flög in till Solna var han beredd att skriva på för en annan klubb. Dickson såg till att så inte blev fallet.

– AIK pratade om honom med mig. Jag så då jag kunde få honom att komma hit. De frågade mig om jag var säker, jag svarade absolut, han är som min lillebror. Jag ser efter honom för jag har känt honom länge. Så jag ringde upp honom på facetime, han sa att han var redo att signera med en annan klubb men då sa jag NEJ..du ska inte signera där, du ska komma hit och signera med AIK. Han sa att han inte visste något om AIK, då förklarade jag att du vet att jag är här. Så skriv inte på, kom hit och se i stället. Du kommer gilla det. Så han kom och skrev på. Han litar på mig.

Så allt skedde på grund av dig?

– Nej på grund av honom för det var han som skrev på. Jag hade en influens i det hela, och så även AIK. Så klart måste det ju vara en bra klubb. Han kan ju inte bara komma på grund av Dickson. Dock var han var ju redo att skriva på för en annan klubb. Så visst har jag en stor del i det hela. Sen att han skulle lyckas hade jag ingen tvivel på för han är en toppspelare. Jag har spelat med honom i flera år i landslaget och med all respekt så är han bättre än allsvenskan. Men det är kul att vi har fått sett en sådan duktig spelare i AIK.

Dickson Etuhu har själv alltså haft ett år långt i från Obasis höjder.
Säsongen hann bara bli ett par matcher gammal innan han åkte på en udda skada i magen, det var till och med så att läkarna inte riktigt visste vad det var.
Dock kunde ett beslut fattas om en operation.
Efter ingreppet skulle det ta tio matcher innan han var tillbaka på planen. Men trots att han var ”fit” så uteblev speltiden – och så kom det att bli för resten av året.

– Det var jobbigt. Men det är fotboll du vet, laget gjorde det bra utan att förlora även om vi inte vann ligan.  Det såg kompakt ut, de var svåra att ta sig förbi defensivt även om de inte spelade på topp. Spelet som Rikard Norling byggde upp var svårt att bryta sig igenom för motståndare. Det var kul att se, men också svårt att se för mig personligen. För man vill ju vara involverad. Men ärligt det funkade ju, visst vi vann inte ligan men det gick bra.

Utan skadorna hade det varit annorlunda?

– Absolut hade det varit annorlunda, för att spela fotboll är allt för mig. Men samtidigt om jag hade spelat hade vi kanske åkt ur?…nä jag skojar.

I stället för att fokusera på det förflutna vill han nu se framåt.
Att försöka motbevisa kritiker är inte det som Dickson är ute efter.

–  Det viktiga för mig är att det handlar inte om alla andra, det handlar om mig själv. Jag ska bevisa för mig själv hur bra jag är. Nästa år behöver jag släppa ut allt. Så det är det jag är mest exalterad över, bevisa för mig själv. Jag har ingenting att bevisa för någon annan. Jag har haft min karriär.

Hur många år till tror du att du spelar?

– Jag tror att jag kommer spela två år till. Jag känner mig fortfarande väldigt fit. Det känns inte annorlunda nu jämfört med när jag var 30. Så jag är lyckligt lottad Min fysik är annorlunda jämfört med andra spelare. Jag är inte tung, men är ändå stark och kvick. Och när man blir äldre får man ju även mer spelintelligensens. Vilket gör det lättare.

Han fortsätter..

– För mig handlar det om att hjälpa laget både på och utanför planen. Det var som jag sa det handlar inte bara om spelet, utan att hjälpa det lag jag är i att växa. Men så klart djupt inne vill jag ju spela för jag har mycket att bevisa för mig själv.

Som tränare i framtiden ser däremot inte Dickson Etuhu sig som.
Han menar att han är för personlig i sina relationer till spelare och att det skulle innebära att ett ansvar som huvudtränare skulle vara för komplicerat.
Men att utveckla spelare verkar vara någonting som han är helt öppen för. Han ser en norm inom svensk fotboll där unga spelare inte får känna på hur hårt det kan vara inom europeisk toppfotboll.
Detta ser han som ett problem för svensk fotboll.

–  Folk verkar inte inse att det är mer viktigt än det man gör på planen i Sverige. När du ser på de stora matcherna som spelas i England och Champions league så handlar det om vilka som är starkast mentalt, för alla spelare är lika bra som varandra på planen. Vem är starkast för att pressa sig till att göra skillnad, det är nyckeln till framgång. De spelar ingen roll hur hårt de tränar om det inte har det mentala. För de behöver inte göra detta, de är multimiljonärer. Som en sådan spelare är du väldigt populär och känd och får allt du vill. Det är lätt att bli lat då men spelare med det mentala blir inte det – det är skillnaden.

Är det något som går att läras ut till unga svenska spelare?

– De behöver det. Man måste det. Det är skillnaden jag ser på unga svenska spelare och unga engelska spelare – D e t mentala. Många unga svenska spelare som lämnar Sverige för att ge sig av utomlands kommer kanske inte så långt som de borde för de är inte mentalt förberedda på omställningen. Det är ett problem i Sverige, det behövs karaktär. Det går inte att komma från Sverige där du har haft barnvakt i flera år för att sen spela i en liga som har brasilianare, afrikaner och spanjorer. De kommer göra allt för att ta den där tröjan som innebär speltid. Och det måste man vara beredd på om jag ska vara ärlig. Det är därför jag tror att svensk mentalitet måste in från början för unga svenska spelare, det går inte alltid att vara snäll.

Tror du att det är möjligt?

– Självklart är det möjligt. Man måste tränas så. Kolla bara på Zlatan, därför han är där han är. Han har så klart en underbar talang men hans mentalitet har gjort att han passar in med toppspelare i Europa.

Eftersom Dickson Etuhu talar gott om Sverige och Stockholm kan det vara möjligt att han är med och bidrar på den här punkten. Nigerianen själv är inte blygsam med sin hyllning till Stockholm och Sverige.

– Jag älskar Stockholm. Vacker stad, bra mat. Känner mig hemma här. Sverige överlag känner jag så inför, säger han och fortsätter:

Till och med under vintern?

– Till och med under vintern. Det är lugnt, då får man bära en snygg jacka i stället.

DANIEL FORSBERG

MISSA INTE – MER OM AIK
– HAR AIK någonsin varit mer värt än i dag – succésiffrorna
– Vad är på väg att hända? – känsliga läget för AIK-stjärnan