PÅ FD: Djurgården och Östersund i Dream Team – större än MFF

Den 7 november klockan 19.30-21:00 är det dags för ”Allsvenskans stora pris” som sänds på C More och TV12. Jag har skickat in min röster, några minuter före deadline som brukligt, men har lite svårt att hålla mig tills 7 november så bestämde mig här och nu för att göra en ”BERGMANS STORA PRIS”.

”Bergmans stora pris” är en o-er-hört spännande bloggserie i två delar och dag ett (det vill säga i dag) rivstartar vi med årets lag (plus bänk etc).
Det måste inte prompt vara ett fungerande lag på planen utan jag har helt enkelt pussla ihop de spelarna jag tycker har varit bäst i år.

Och det blir fler spelare från Östersund och Djurgården – än från som exempelvis Malmö FF.
Kort motivering på samtliga och allt ni inte håller med om får ni gärna ta ut på mig via Twitter.

Kör en klassisk (?) 3-4-1-2.

Johan Wiland, Hammarby IF/Malmö FF
– Allsvenskans bästa målvakt såväl under första halvan i MFF som under andra halvan i Hammarby. Sommarens bästa värvning och en viktig pjäs i Bajens framtida bygge. Gör aldrig en dålig match och knappt ens ett slarv. Tar det han ska ta och ibland även det han inte ska ta. Seriens i särklass bästa keeper.

Felix Beijmo, Djurgårdens IF
– Modern ytterback som bara maler på längst högerflanken. En gång sa (läs skrek) en PT till mig (när jag kämpade med armhävning nummer åtta) ”DU SKA BLI EN MASKIN!”. Kan varit något i stil med Felix Beijmo han syftade på. Kände mig dock mer som en mackapär och som sådana har även motståndarna agerat ibland när Beijmo kommer framrusande. Framtida landslagsback. (Och JA jag vet att han kanske inte gör sig i en trebackslinje men det här laget kommer ju aldrig att spela ihop så det är lite skit samma).

Per Karlsson, AIK
– Som vanligt en av allsvenskans allra bästa spelare. Skyhög lägstanivå, dippar aldrig. Allsvenskans bästa mittback de senaste fem åren och en spelare som alla allsvenska tränare nog hade plockat om de haft chansen. En garant för att AIK:s försvar kommer fortsätta hålla hög klass.

Rasmus Lindgren, BK Häcken
– Har kämpat på i skymundan. Spelskicklig, lugn, trygg och samtidigt en pådrivare av stora mått. En kapten uti fingerspetsarna som – klyschvarning – alltid kommer till jobbet, stämplar in och så vidare. En nyckel i Stahres Häcken som sällan får den kredd han förtjänar.

Niclas Eliasson, IFK Norrköping
– Att komma tvåa i assistligan med bara 17 matcher är förstås grymt imponerande. Allt som AIK har hoppats ska komma fram fullkomligt exploderade i ”Peking”. Var allsvenskans bästa spelare fram till att han lämnade för Bristol City. Grymt tillslag på såväl inlägg som skott och en förmåga att gång efter annan ta sig förbi sin gubbe.

Fouad Bachirou, Östersunds FK
– Navet på Östersunds mittfält. Slår nästan aldrig bort en boll och är finfin på att vinna tillbaka den. I ett Östersund där många spelare varit väldigt bra i år skulle jag ändå säga att Bachirou är den som är lagets viktigaste spelare.

Anders Christiansen, Malmö FF
– Bäst i det bästa laget gör förstås att han är allsvenskans bästa spelare och detta med en ganska stor marginal. Vinner boll, fördelar boll, driver själv, skapar massor med chanser och är ett hot för motståndarna på alla sätt och vis. Komplett och jag skulle bli mycket förvånad om han spelar i MFF längre än till kommande sommar.

Ken Sema, Östersunds FK
– Ett sjuhelsikes genombrott och nästan i nivå med Eliasson. Lite ”tyngre” både på gott och ont men med en fin vänster han också. Känns som det finns ännu mer som ligger och bubblar under ytan här och det ska bli oerhört kul att följa honom när han tar nästa steg, bort från Östersund.

Magnus Eriksson, Djurgårdens IF
– Poängkungen som blev en krigare som blev en poängkungskrigare. Flest mål med en omgång kvar, flest poäng med en omgång kvar. ”Mange” har varit bra i, i stort sett, varenda match den här säsongen. Viktigare för Djurgården än alla hajpade nyförvärv.

Nahir Besara, Örebro SK
– Lite väl djupa dalar ibland men hans toppar är bland de högsta i allsvenskan. En poängspelare av rang i ett Örebro som inte direkt rosat marknaden den här säsongen. Vore intressant att se vad han skulle kunna prestera i ett allsvenskt topplag.

Saman Ghoddos, Östersunds FK
– Allsidig anfallare som skapar mycket på egen hand. Bra avslutare, bra passningsspelare, grym teknik och en förmåga att växla upp när det gäller som mest. En matchvinnartyp som klivit fram när det behövts.

Bänk: Peter Abrahamsson, BK Häcken, Jesper Arvidsson, IK Sirius, Jon Gudni Fjoluson, IFK Norrköping, Anton Tinnerholm, Malmö FF, Erdal Rakip, Malmö FF, Mohamed Buya Turay, AFC Eskilstuna, Markus Rosenberg, Malmö FF.

Graham Potter, Östersunds FK
– Motivering överflödig egentligen. Så som Östersund spelar fotboll, så som de ändå helt okej lyckades kombinera sitt första Europa-spel med allsvenskan, så som spelare som kommer till klubben utvecklas. Finns ingen motsvarighet i allsvenskan och Potter är by far seriens bästa tränare i år.