Därför behöver Blåvitt ”Boom Boom” & ”Bjärsa”

IFK Göteborg går som tåget. Tåget ägs av SJ. Vintertid.

Normalt sätt så gillar jag när David besegrar Goliat och de små – gärna fattiga också – skördar framgångar. Årets största underhållning i idrotts-Sverige var ju till exempel rödhökarnas seriecrash frontat med dunderpuckot Linus Klasens idioti. Men jag kan inte låta bli att hoppas lite på Micke Mourinho och hans Real. När ett svenskt lag för en gångs skull värvar profiler istället för att bara sälja dem så måste det visa sig lyckosamt. Annars kommer ingen direkt klampa i de fotspåren närmsta 50 åren.

Varför vinner inte Göteborg då?  

”FELAKTIGA DOMSLUT!” gapar Feskekörka i kör och det är förstås en bidragande anledning. Dock en alldeles för liten sådan för att det ska gå att  spåra problemets epicentrum dit.

Hade IFK Göteborg fungerat som det är tänkt  så hade en feldömd straff mot ”Peking” i 62:a minuten och ett bortdömt mål i slutminuterna mot Örebro SK inte betytt fem förlorade poäng. Ett bygge av Blåvitts kaliber måste ha större marginaler än så.

Jag tycker att två spelartyper saknas.

1. Pontus ”Boom Boom” Wernbloom.
– Någon som stämmer i bäcken när motståndarna smäller på Nordin Gerzic, SobraGlense, Sana, Farnerud etc. Philip Haglund finns till viss del på det sättet man är inte lika hänsynslös som Wernbloom var. Kjetil Waehler är också spelartypen men är för ”långt ifrån” dessa situationer. Det snackas för mycket och smälls på för lite.

2. Mattias ”Bjärsa” Bjärsmyr
– Kjetil Waehler har kvalitéer, Hjalmar Jonsson – vad än Tom Pettersson sjunger – likaså. Men agerandet so far räcker inte. Det är väldigt stabbigt i försvaret och positionsspelet är inte direkt något att slå kullerbyttor över. Bjärsmyr har – förvisso med väldigt bra kollegor – styrt den blåvita backlinjen med stor framgång tidigare och lär inte ha blivit sämre under tiden i Grekland.

Spelartyp nummer 2 är förstås betydligt enklare för Håkan Mild att hitta. Om ”Bjärsa” får ut sina åtta miljoner och bryter kontraktet med Panathinaikos är det inte alls någon omöjlighet att det blir just honom som landar på den platsen.

Sen måste, måste, måste spelare som SobraGlense, Farnerud och Gerzic börja spela i djupled och hitta instick till Hysén och Söder. Som Göteborg anfaller just nu så är det så förutsägbart att till och med Gary Sundgren hade setts som en kreativt geni.

****
Allsvenskan: Helsingborgs IF-Gais. Publik: 8 102.

Superettan: Umeå FC-Hammarby IF. Publik: 7045.

****
Såg Lilla Sällskapet på Debaser Medis i helgen. Mycket osläppta låtar från kommande albumet (16 maj). Idel framtida hits. En musik som kan beskrivas som (och det här är lånat): ” tuff synthifierad gladpop” och sångaren Erik Emanuel Nordström var outstanding live (även om mellansnacket skulle må bra av lite slipning). Nordström och Maskinen DJ:n Mats Norman kan ha något stort på gång.

Efteråt röjde Mash Up International på ett sätt det var längesen jag såg någon/några göra.

****
Vann det enda jag någonsin vunnit (bortsett från en Orion Cup i Aspudden back in the days då jag blundade under hela straffläggningen) när jag och Jobbahem.nu-Adam Kalin krossade allt motstånd i Puma Social Athletes Trophy.

10-1, 10-2, 10-9 (underläge 6-9 mot Lazee), 10-2 och 32-16 i finalen. Vi vann en flaska Moët och en pokal. Vi traskade Moëten (någon snodde den) värd två lax. Tröståt en Grand De Luxe Guacamole Bacon. Pokalen står på skrivbordet i min lägenhet, matchar lampan.

Ser orimligt glad ut på jubelbilden nedan men det har sin förklaring (?) i att jag precis gjort 32-16 i samma sekund som domare Rutger Hagstad skriker “NOOOOOOOOOLL!” som ett förkunnande att matchen är slut. Jag tyckte helt enkelt att det var häftigt att vinna med dubbelt så många mål.