”Kan inte förklara hur det är att spela inför den publiken”

David Fällman lämnar Hammarby för Ålesund. I dag gick Bajen ut med att mittbacken kommer lämna för spel i Norge.
En sejour om drygt tre år i Bajen är till ända, och det är en period där klubben nått högre sportsliga höjder än på länge.
När Fällman kom till Hammarby 2018 så hade klubben tre år i allsvenskan med två elfteplatser och en niondeplats bakom sig, dessförinnan fem års ökenvandring i superettan.

En fjärdeplats det året följdes upp av en tredjeplats 2019 vilket gav Europaplats för första gången på 13 år. Fjolåret blev ett sportsligt misslyckande för ett haussat Hammarby men man räknas inför årets säsong återigen bland favoriterna. 

Tre år kan gå snabbt, men det kan också kännas som mycket längre tid.
David Fällman har tidigare pratat om hur snabbt han fann sig tillrätta i Hammarby.
När han nu ska sammanfatta sin tid i Bajen så är det med en känsla av att den här perioden om tre år varat mycket längre än så. Hur det att känna sig så hemma i klubben så snabbt som han gjorde har sträckt ut tiden: 
– Tre år... det känns som att jag varit i klubben i mer än sex år. Det känns verkligen som det, och det gjorde det redan efter första året. Då kändes det som att "oj, här känns det som att jag varit tidigare", och mycket längre än vad ett år har gått. Men det var också på grund av sättet jag fick komma in i klubben. Hur jag blev mottagen, hur jag fick vara mig själv, hur spelarna och ledarna behandlade mig. Det kommer jag aldrig glömma än idag. Det betydde väldigt mycket, och det gjorde att resterande månader och år blev lättare, enkla att ta vara på.

– Jag är fortfarande en begränsad mittback, men jag har växt både i mitt spel på planen och utanför planen. När jag kom till Hammarby hade jag kanske inte riktigt de egenskaperna och den statusen som jag fått nu.

– Och det är på grund av hur jag blev mottagen. Jag glömmer aldrig spelare som "Jille" (Hamad) och Kennedy, hur de tog emot mig från dag ett... det betyder oerhört mycket när jag tänker tillbaka. Nu blev jag lite sentimental här, men när du snackar om tre år... jag kände bara "shit", det känns verkligen som det dubbla.

Och det är inte vilka tre år som helst heller. Det är tre, eller i alla fall två, väldigt betydelsefulla år för Hammarby...
– Ja, alltså det är utan tvekan mina tre bästa år i karriären. Och det är utan tvekan de tre bästa åren i de klubbarna jag varit i, om man kollar på klubbens prestation. När jag kom till Hammarby så var min första och enda tanke; "Hur kan Hammarby inte vara med i toppen, med tanke på vilka resurser de har". Det var ju exakt det de ville, och de talade verkligen om att jag var en viktig del i det. Och det är jag också väldigt tacksam mot, att de trodde på mig där. För det var ändå ett stort steg för dem. 

– Nu är Hammarby där och kommer utan tvekan fortsätta vara där, om man bortser från förra året. Men det året kommer vara glömt om ett tag. Helheten är att Hammarby är ett topplag nu, de är där de ska vara. Och det gläder mig.

David Fällman lämnade Dalian Transcendence i Kina vintern 2017-18, då hans kontrakt där hade gått ut. Han blev klar för Bajen i februari 2018, men det var aktuellt med en övergång långt innan det.
Vintern 2016 hade klubbens chefsscout Mikael Hjelmberg hört av sig för första gången med en trevare om att komma hem till Sverige och spela i Hammarby.
Det skulle dröja ett år då Fällman var kontrakterad i Kina en sista säsong och tåget kunde lika gärna ha gått. Han säger nu att han var beredd att hoppa av kontraktet i Kina i förtid för att inte missa chansen: 
– Redan efter första året i Kina så pratade jag med Hjelmberg, han tog kontakt. Jag ville egentligen ta mig loss därifrån, men jag bara såg problem. För det handlar ju mycket om tajming i fotboll, där var deras tajming att de ville ha in mig. Men det blev ju inte. Jag hoppades och levde på turen i ett år där, hade tajmingen kvar. Och så året efter när kontraktet gick ut därborta, så fanns det fortfarande en plats för mig i Hammarby. Och det var rätt avgörande för mycket.

Vad tänkte du när du hörde från dem första gången? 
– Jag tänkte samma sak som året efter, när jag skrev på: Att det är väldigt, väldigt, väldigt många fotbollsspelare som strävar efter att komma till en klubb som Hammarby. Och att jag var eftertraktad av just Hammarby gjorde mig väldigt stolt, och väldigt taggad på att gå till den klubben.

– Det får man inte glömma heller; det är få förunnat att som fotbollsspelare ha tagit sig till en sådan klubb som Hammarby. Med tanke på hur många fotbollsspelare det är därute som kämpar för exakt samma sak. Och det sätter väldigt mycket i perspektiv. Jag brukar inte gilla att prata om mig själv så, men man blir väldigt stolt. Att man tog sig dit, och sedan vad jag har förmodat nu i efterhand så har jag ändå gjort någon nytta i klubben också. Och det blir man också väldigt stolt över. Jag blir glad över det.

Hela publikdelen av Hammarby... hur har det varit, gick det att föreställa sig på förhand? 
– Nej, det går inte att föreställa sig, och jag kommer heller inte kunna förklara för någon. Det har jag sagt tidigare; jag önskar att alla som älskar fotboll får spela till exempel ett derby, en premiär. Det kommer inte gå, det förstår jag ju också. Men jag hade önskat det. För det är något som du i din fotbollskarriär kommer ha med dig resten av livet, och du kommer att växa av det också. 

– Så nej, det går inte att förklara, man behöver vara där. Jag fick en hel del mäktiga matcher; vissa gick inte som man ville, men vissa gick bra. Det har varit helt fantastiskt att vara med om sådana matcher. Man drömde ju bara som liten när man kollade på ett derby till exempel. Jag har många bra minnen nu, från när vi vunnit viktiga derbyn 2018 och 2019, även förra året med. Det är något jag verkligen unnar alla som spelar fotboll. 

Hur har du upplevt relationen till supportrarna? 
– Den har blivit väldigt genuin. Allt började när jag kom hit, att jag fick vara den jag behöver vara och den jag vill vara för att vara bra på och utanför planen. Jag tycker det är viktigt att vi som fotbollsspelare kan vara personliga av oss. Jag har inga problem att vara det. Och jag har kunnat vara det i Hammarby, och det har uppskattats. Bara det betyder mycket. Jag hoppas att de har sett på mig att jag varit väldigt genuin och väldigt ärlig i det som jag har sagt och gjort. Jag brinner verkligen för varje grej jag har gjort på plan och varje grej jag gjort utanför plan. 

– Jag tycker man kan göra så himla mycket saker utanför planen om man tillhör en klubb som speciellt Hammarby, där det påverkar så extremt många människor. Jag vet att många blir glada av att jag har ställt upp på saker och tagit mig tid för folk. Men jag kan garantera att man blir minst lika glad själv, och man växer som människa när man märker att man har sådant positivt intryck på människor. Att man gör dem glada och att det ger dem något. För mig är det en lyx, att ha den förmånen att påverka människor så mycket. 

– Och då är jag bara jag. För mig är jag vem som helst. Men jag vet och förstår att för de som är fotbollsintresserade och älskar Hammarby så är man inte det. Och då har vi lyxen att kunna påverka... de som kanske inte mår så bra, men även de som mår bra, att ge dem enorm glädje. Det är för mig en helt fantastisk känsla att kunna göra.

Om du får betygsätta dina tre år i Hammarby år för år, hur låter det då? 
– 2018 och 2019... helheten på de två åren, det ska med facit i hand resultera i ett SM-guld tycker jag. Men det finns hur många matcher och tillfällen som helst som jag aldrig kommer glömma. Du bygger ju minnen hela tiden i en sådan här klubb, och extremt många i just Hammarby känns det som. Alltifrån spelare, till avslutningar, till olika typer av matcher, till supportrarnas betydelse. Att få vara en del av Kennedys avslutning och hans karriär, det var väldigt mäktigt. Jag har så enormt många minnen! Jag trodde inte man kunde få så många bra minnen på tre år. 

– Förra året så tar jag med mig väldigt mycket också. Jag tar med mig att man lär sig väldigt mycket om fotbollen, om perspektiv, hur viktig fotbollen är för många människor, för utomstående och även för oss. Det är en utmaning för en klubb som Hammarby, som alltid har lyxen att spela inför 20 000 plus hemma, att hantera det. Det var ett mindre bra år resultatmässigt men det fanns mycket att lära sig av. 

Ålesund härnäst, vad är det som har lockat?
– Precis som när Hammarby hörde av sig och talade om hur deras projekt var framöver, hur man vill bygga klubben... så är det lite i jämförelse med Ålesund. De har en väldigt tydlig plan och vilja, att så fort som möjligt ta sig upp i högstaligan igen. Man åkte ju ur i fjol. Och att etablera sig och bli en stark Eliteserieklubb i högstaligan. 

– Men just det lockade mig. Att de är väldigt tydliga med att de ser mig som en väldigt viktig del där. Det finns många likheter med det som var innan jag gick till Hammarby. Jag känner att de också vill att jag ska komma dit och köra min grej, vara den jag är, de känner att de kommer få nytta av det. Sådant fastnar jag för, sådant brinner jag för. Därför känns det som en väldigt rolig och stor utmaning.

David Fällman får nu vänta på att ansluta till Ålesund då de norska pandemirestriktionerna i nuläget sätter stopp för inresor till landet.
Men ett kontrakt ligger och väntar på honom i Norge och det gäller till och med säsongen 2023.
Vad som händer därefter återstår att se, men om det vore upp till Fällman så behöver det här inte innebära det definitiva slutet i Hammarby: 
– Jag ser mer än gärna mig själv i klubben senare. Om det är som spelare eller att arbeta i klubben, det får tiden utvisa. Men jag skulle älska att vara en del av klubben igen, och hjälpa den på de sätten jag kan göra.