DERBYKRÖNIKA: “Djurgården måste vara oändligt trötta på tjatet”

Det är derby på Tele2 Arena imorgon, Hammarby mot Djurgården. Båda lagen har lagt en resultatmässigt svag vår bakom sig och stabiliserat sig avsevärt i tabellen under hösten. Hammarby har ett rejält mentalt övertag mot Djurgården vars derbysvit inte är rolig att titta på med blå-blåa ögon. Jag ser fram emot några riktigt spännande 1 vs 1 här, några “matchen i matchen”.

Det är inte helt fel att en omstart innefattar ett 08-derby och det kan förhoppningsvis bli den kick-start man vill ha efter (ännu ett) uppehåll denna säsong. Att kunna träna normalt och förhoppningsvis kurerat de spelare som haft diverse skavanker har säkert varit skönt för många lag. Jag förväntar mig pigga spelare med bra fart i benen och fräscha skallar. Det är skapliga förutsättningar det.

***

Djurgården verkar generellt nöjda med Mark Dempsey som chef och det mesta talar för att parterna hittar en lösning om fortsatt samarbete, det är säkerligen ett bra beslut. Utifrån betraktat har laget fått bättre fart  sitt spel sedan hans intåg och resultaten i sig vittnar ju om det. En tränare som unisont har vunnit stöd hos såväl ledning, spelartrupp och supportrar på så kort tid har hamnat rätt. Det är bara att gratulera alla parter.

Hammarby å sin sida mår nog också ganska bra med tanke på den fina hösten. Försvarsspelet sitter bättre och man har blivit väldigt svåra att skapa mycket chanser på vilket naturligt nog resulterat i färre insläppta mål också. Nanne Bergstrand och Mats Jingblad har visserligen varit föremål för vissa spekulationer, men resultaten släcker det mesta av sådant. Vad gäller ett fortsatt samarbete här handlar nog noll och ingenting om resultaten. Det har man uppfyllt.

Det är helt enkelt två lag utan större press och med en generellt sett bra formkurva som möts.

***

Derbyspöken eller inte, tillfälligheter eller nerver – många djurgårdare måste drömma (åtminstone) lättare mardrömmar inför måndagens match. Inte för att den här matchen avgör deras säsong utan snarare för att man måste vara oändligt trötta på tjatet.

***

Alla vet att att derbyn ger samma utdelning som vilken match som helst. Tre poäng vid seger, en poäng vardera vid oavgjort och så då givetvis noll poäng till ett förlorande lag.

Men alla vet också att det är en sanning med modifikation. För det är det. Supportrarnas sätt att se på det är annorlunda och kan aldrig negligeras i den här frågan. Så är det och kommer att fortsätta vara så. Det är en stor del till att derbyn är vad de är. mer hjärta, mer passion och i slutändan mycket större känslor oavsett hur de tre poängen fördelas.

Jag skulle säga att vinst i derbyn är värt så mycket att det inte går att mäta. Det blir en positiv våg genom alla led i klubben – alla blir positiva och orkar lite mer.

En förlust slår hårt – men är inte lika genomsyrande. En förlust glömmer man snabbare.

***

Utan att veta startelvorna ser jag framför mig några riktigt fina “matcher i matchen”:

Joseph Aidoo (Hammarby) vs Michael Olunga (Djurgården)

Det här är två spelare med en utvecklingskurva som slår det mesta. Aidoo som har stått för flertalet strålande insatser där hans snabbhet och fysiska styrka har blandats men brytningar av absolut högsta klass.

Olunga är ett lysande exempel på hela Djurgårdens säsong: En minst sagt tung vår där målen uteblev trots relativt många chanser, självförtroendet långt ner under platsgräset på Tele 2. Men så kom målet och därmed vändningen, sedan dess har han börjat leva upp till det rykte han hade när han signerade kontraktet.

Vi pratar om två fysiskt starka spelare med en snabbhet som imponerar. Olunga är riktigt stark i kroppen och detsamma gäller Aidoo.

***

Ögmundur Kristinsson (Hammarby) vs Andreas Isaksson (Djurgården)

Ett föga vågat grepp att säga att målvakterna kommer att ha en avgörande roll, men utan tvivel intressant.

Kristinsson har varit helt ok men knappast någon frälsare sedan han tog över efter Johannes Hopf (med ett mellanspel av Tim Markström). De senaste månaderna har Hammarbys sätt att spela dock gett den isländske målvakten en bättre arbetsmiljö och han har radat upp hållna nollor. 64% i räddningsprocent och sju (7) hållna nollor så här långt. Belönades med speltid i VM-kvalet för Island nyligen.

Isaksson måste ju ses som en av de allra största värvningarna under sommaren, både för att han håller bra allsvensk klass och för att det på något sätt underströk den satsning som klubben gjorde för att vända en dålig trend. Isaksson har inte dominerat men har visat glimtar i vissa matcher som hållit hög standard. Någon lysande statistik har han inte sedan återkomsten. 57% i räddningsprocent och ännu ingen nolla för Isak. Ännu.

Nanne Bergstrand (Hammarby) vs Mark Dempsey (Djurgården)

Nanne Bergstrand har gjort ungefär samma sak som i det allsvenska comeback året ifjol. Han har omprioriterat sättet att spela i stor omfattning. Det är en imponerande egenskap även om han är “medskyldig” till att man tvingats till detta. Bergstrand har ofta genomtänkta svar att komma med men i matchcoachningen känns han ibland aningen seg.

Mark Dempsey har gjort sig populär i Dif-kretsar och ser ut att få förlängt kontrakt. En derbyseger skulle säkerligen påskynda ett sådant beslut och framför allt underlätta inför nästa säsong rent mentalt. Dempsey är livligare vid sidlinjen än sin motståndare här, frågan är om han kan styra matchen dit han vill med annat än sina engelska glosor.

***

Det går ju att se på saker och ting med lite olika glasögon inför denna match. Min syn får bli är att den här matchen inte alls gäller tre poäng, den gäller mer än så.

Ingen av tränarna skulle hålla med mig, men rätt många av supportrarna.

Jag menar att tabellen ser ut som den gör och att det handlar m e r om själva utfallet av matchen än själva tabellen:

Om Hammarby vinner är det ytterligare en fjäder i derby-hatten för laget och för Nanne, sådant glöms aldrig bort. Sådant ger som tidigare sagt en rejält positiv våg.

Om Djurgården vinner skulle det döda snacket om som förföljer laget med den urusla sviten. Hela klubben kan skaka av sig den negativa ångest som det tjatas om innan varje derby. Ett mentalt spöke skulle dö.

Om Hammarby förlorar förlorar man sitt derbyfacit som många har pratat sig varma om länge – är det borta så är det borta.

Om Djurgården förlorar så är det ytterligare en spik i kistan och några hundra dagar kommer att läggas till i “xxxx-dagar sedan Djurgården vann ett derby”.

***

Vilka har tagit hand om uppehållet på bäst sätt? Vilka kan fullfölja sin matchplan närmast 100 procent? Vem har bäst kontroll på sina nerver, för det påverkar garanterat?

***

Sista derbyt, sista holmgången på planen för denna säsong. Låt det bli där det avgörs, alla övriga skärmytslingar än de mellan spelarna hänvisas till närmaste grusgrop. Vi vill se fotboll.