Stor statistikgenomgång – “Det här med mål och grejer”
*DET* frisparksmålet av mellanbroder Elm. Ett av alla hans mål på hemmaplan.
I den senaste matchen mot Helsingborg gjorde Hallberg mål för tredje Allsvenska hemmamatchen i rad och vad jag kan se så har något liknande hänt vid fem tillfällen sedan den Allsvenska återkomsten 2004:
1. Tre hemmamatcher i rad av Abiola Dauda år 2012 (IFK Göteborg, ÖSK, Åtvidabergs).
2. Fyra hemmamatcher i rad Rasmus Elm år 2009 (Elfsborg, Brommapojkarna, Djurgården, Helsingborg).
3. Tre hemmamatcher i rad av Patrik Ingelsten år 2008 (Helsingborg, Hammarby, GAIS).
4. Fyra hemmamatcher i rad av César Santin år 2007-2008 (Ljungskile, AIK, MFF, GAIS).
5. Tre hemmamatcher i rad av Mikael Blomberg (!) år 2005 (Hammarby, Landskrona, Helsingborg).
Elms bedrift blev dessutom ännu bättre av att han gjorde mål i hemmamatchen mot Debreceni, så han gick som målskytt i fem raka tävlingsmatcher på hemmaplan. Samma sak med César Santin som nätade i cupfinalen på hemmaplan mot IFK Göteborg år 2007, så för honom var det också fem raka hemmamatcher. Nästa hemmamatch är mot Brommapojkarna, där borde det finnas fina möjligheter för Hallberg att se om han är Elmsk eller Blombergsk.
Nåväl. Att Hallberg dessutom har gjort sina samtliga Allsvenska mål på Guldfågeln (och alla mot samma kortsida) är en intressant statistik, så därför valde jag helt enkelt att spinna loss på hur det har sett hur för KFF-spelarna när det gäller antalet mål på hemmaplan kontra på bortaplan. Statistiken gäller för Allsvenskan 2004-2013 och för spelarna som har gjort minst tre Allsvenska mål.
Namn: Antal mål på hemmaplan / antal mål på bortaplan / procent av målen som har gjorts på hemmaplan
Melker Hallberg: 4 / 0 / 100%
Tobias Eriksson: 11 / 1 / 92%
Viktor Elm: 19 / 6 / 76%
Fábio Augusto: 6 / 2 / 75%
Ricardo Santos: 16 / 6 / 72%
Abiola Dauda: 23 / 10 / 70%
Jonathan McDonald: 4 / 2 / 67%
Anatoli Ponomarev: 2 / 1 / 67%
Fredrik Petersson: 2 / 1 / 67%
Paulus Arajuuri: 2 / 1 / 67%
Patrik Ingelsten: 17 / 9 / 65%
Mikael Blomberg: 7 / 4 / 64%
David Elm: 7 / 4 / 64%
Daniel Sobralense: 12 / 7 / 63%
Erik Israelsson: 8 / 5 / 62%
Tobias Carlsson: 6 / 4 / 60%
Papa Diouf: 3 / 2 / 60%
Måns Söderqvist: 3 / 2 / 60%
Dedé Anderson: 9 / 7 / 56%
Daniel Mendes: 13 / 11 / 54%
Rasmus Elm: 9 / 8 / 53%
Ari da Silva Ferreira: 9 / 9 / 50%
Lasse Johansson: 3 / 4 / 43%
César Santin: 12 / 19 / 39%
Henrik Rydström: 3 / 6 / 33%
Svante Samuelsson: 1 / 2 / 33%
Patrik Rosengren: 2 / 6 / 25%
Diogo Oliveira: 1 / 3 / 25%
Stefan Larsson: 1 / 4 / 20%
Självmål: 1 / 5 / 17%
Övriga: 10 / 18 / 36%
Och ja, jag vet att siffrorna inte stämmer till 100%, men det var 54 spelare och nästan 400 mål att hålla reda på. Detta samtidigt som Svenskfotboll.se inte bara är onödigt övertung och svårhanterlig, utan dessutom inkorrekt på vissa ställen. Jag såg exempelvis att David Elm står uppskriven som målskytt i matchprotokollet för en hemmamatch mot HBK (volleybollslaget-målet), men jag tror att Viktor Elm fick målet i den officiella målstatistiken, trots den tydliga styrningen på David Elms ben. Dessutom har jag säkerligen gjort något litet räknefel, det är sammanlagt två eller tre måls felmarginal.
Vad mer kan då man notera? Mja, förutom det att de grovjobbande mittfältarna verkar ha en fäbless för att göra mål på hemmaplan så är det också uppseendeväckande att se hur få ytterbacksspelmål som KFF har gjort, både på hemma- och bortaplan. Nouri, Sorin, Skjelvik, Sjöstedt, Mattias Johansson, Lennartsson, Solheim, Stoltz, Kaldner, Björklund, Larsson, Thiago Matos, Fried, Dennis Nilsson, Daniel Petersson, Eklund, Öhman och ett par till är de som har fått spela som ytterback. Sammanlagt har de spelarna gjort tio stycken mål vilket kanske låter okej, men räkna då in att Petersson gjorde sitt mål när han var yttermittfältare, Larsson gjorde tre av målen när han spelade som yttermittfältare eller anfallare, ytterligare ett Larssonmål var ett rent frisparksmål (Örebro 2011), Skjelviks mål var också en frispark (Djurgården 2012) och Solheim gjorde mål på hörna mot Syrianska i årets premiär. Carlsson har visserligen gjort några mål när han varit ytterback också, men det har varit på fasta situationer.
Då har vi alltså kvar tre (!) spelmål från ytterbackarna under snart tio säsonger:
1. Johanssons soloräd mot Häcken 2011.
2. Larssons inläggsförsök som gick rakt i mål mot Brommapojkarna 2009.
3. Sorins inpetning från nära håll mot MFF 2007.
Nouri har alltså spelat 135 Allsvenska matcher (både Öster och KFF) utan att göra ett enda mål. Nu vägde han visserligen upp det med att göra ett fint distansskottmål mot Cliftonville ifjol och han gjorde även ett par mål i Superettan 2007, men man hade förväntat sig att en sådan spelare skulle ha tryckt in några fler bollar. Det brukar alltid bli ett par slumpmål per säsong på misslyckade inlägg, kontringar där “fel” spelare råkar komma i rätt position, chansartade långskott och allt sånt där, men inte för Nouri.
Och ja, medan vi ändå kör mål så kan vi lika gärna göra en lista på de KFF-spelarna som har gjort flest Allsvenska mål sedan 2004.
1. Abiola Dauda 33
2. César Santin 31
3. Patrik Ingelsten 26
4. Viktor Elm 25
5. Daniel Mendes 24
6. Ricardo Santos 22
7. Daniel Sobralense 19
8. Ari da Silva Ferreira 18
9. Dedé Andersson 17
10. Rasmus Elm 17
***
Andersson
Diouf – Söderqvist – Romário
Hallberg – Rydström
Nouri – Djordjević – Öhman – Solheim
Berisha
Övriga: Cramer, Sjöstedt, Thorbjörnsson, Ismael, Gutu, Sachpekidis, Ring, McDonald, Mendes
… men det där är bara om jag vore KFF-tränare inför morgondagens match mot Brommapojkarna. Istället lär Djordjević få sitta på läktaren då Sjöstedt kan spela mittback vilket gör att Bergstrand bara behöver Sjöstedt som försvarsreserv. Annars handlar det mesta om vilka tre spelare som gör Hallberg, Söderqvist och Romário sällskap. Jag skulle bli förvånad om Bergstrand petar Diouf, så ofta som Diouf har fått spela 90 minuter på senare tid. Då är det två platser kvar.
Anledningen till att man skulle kunna peta Rydström för är hans slöa passningsspel. Det blir för många bolltoucher och för mycket tänkande när han har bollen (han verkar sällan ha tänkt igenom passningen i förväg) för att man ska kunna garantera ett snabbt spel med honom på planen. Själva precisionen är det sällan fel på, utan tvärtom så kan hans längre bollar vara riktigt bra, men ibland blir det på bekostnad av tempot. Ismael kanske dessutom har fått vila sig i form igen?
Den sista platsen kan egentligen gå till vem som helst av Ismael, Gutu, Ring, Andersson, McDonald och Mendes, förutsatt att Diouf hamnar uppe på topp ifall Ring, Gutu eller Ismael spelar. Eftersom Sachpekidis är med, vilket gör truppen till 20 man stor, så förväntar jag mig att det kan finnas någon skada eller sjukdom bland de uttagna spelarna.
Brommapojkarna… Orkar jag inte med att prata om idag. Det kan räcka med att säga att min önskevärvning finns där.
***
Ingelsten? Jag vet inte. Det känns som att vi redan har den spelaren i form av Mendes, även om Ingelsten är mer av en målhuggare och Mendes mer av sönderspringare så handlar det om offensiva allroundspelare som har rutin och kämpar på bra, men som saknar tekniken och högstanivån för att dominera matcher. “Hemvändare” är oftast en fin tanke, men det är så sällan det blir som förväntat. Att värva på grund av nostalgi brukar bara slå fel ut. Under de senaste tre åren har Ingelsten spelat 20 matcher där han har gjort tre mål och tre assist, och det har varit rätt typiska Ingelsten-grejer. Hugga någon långboll när backlinjen är okoncentrerad då matchen är avgjord, någon snubbelassist till en medspelare, något ryck förbi motståndaren.
Mål 1 (4.00 in, i slutet av videon)
Mål 2 och Assist 1 (först assisten, sedan målet)
Mål 3 (straffmål, 3.00 in, i mitten av videon)
Assist 2
Assist 3 (2.30 in, i mitten av videon)
Han har ungefär samma poängsnitt som Söderqvist, McDonald och Diouf har den här säsongen. Räkna då in att han blir 32 år i januari, har en skadehistorisk som är jobbig, vi har många offensiva spelare, han lär kräva en förhållandevis hög lön och ett kontrakt på kanske tre år…
Jo, han skulle kanske kunna peta in några skitmål (“OCH DET ÄR JU DET SOM BEHÖVS”, skriker någon nu), men samtidigt känns det högst tveksamt att han skulle vara lika bra i spelet som KFF:s nuvarande offensiva spelare. Ingelsten är ju i grund och botten en begränsad spelare som gör en del mål men inget mer. Det hade alltså gått jämt ut. Vi hade gjort några fler skitmål, men också blivit ett spelmässigt sämre lag och på det sättet tappat några mål.
Så… Njä. Jag förstår tanken, särskilt om Mendes inte hittar formen igen och kan avlösas på något sätt, men annars… Njä.
Den här artikeln handlar om:
