”Djurgården har en bra grund och inga stora frågetecken”
KRÖNIKA. 0-0 i en vårkall cuppremiär. Trots det finns det mycket som talar för att ”Super-Bo” har gett Pelle Olsson många bra stenar för att bygga ett något lyckat i Djurgården.
Det har varit en hektisk vinter för sportchefen Bosse Andersson och han har lovordats för att med relativt små medel lyckats rekrytera spelare som ska passa väl in i Djurgården på både kort och lång sikt.
Nu har man spelat den första tävlingsmatchen efter den match som precis avslutats på Tele 2 Arena. 0-0 mot ett disciplinerat Ängelholm som inte lade fingrarna emellan i närkampsspelet. Djurgården skapade ett par perioder av intensivt tryck mot gästerna utan att lyckas spräcka duktige Oscar Berglunds nolla.
Med reservation för att detta var det första jag såg av Djurgården 2015 och använder det som utgångspunkt i mina funderingar. Kanske blir bilden något skev men det här såg jag idag i alla fall:
– Förutom några returer av den lite märkligare sorten är naturligvis Kenneth Höie en väldigt bra allsvensk målvakt.
– Ett mittbackspar i Emil Bergström och Omar Colley som liknar varandra en del i spelstilen. Colley naturligvis vänsterfotad men både ger intrycket att gå under begreppet ”rejäla” försvarsspelare. Båda två har en fysik värdig en mittback. Dagens match satte inte mittbacksparet i svårigheter gällande uppspel då det inte sattes någon press alls från Ängelholm och inte heller några bekymmer i djupled. En ganska lugn afton för mittbacksparet med andra ord.
– Ett innermittfält bestående av Alexander Faltsetas och Kevin Walker som båda är skickliga passningsspelare. I dagens match blir det inte speciellt mycket djupledslöpningar från någon av dessa. Ängelholm ställde upp laget och bjöd inte till men det måste ändå löpas mer och oftare.
– Högerkanten, för dagen med Stefan Karlsson som högerback och Haris Radetinac som yttermittfältare känns ganska ok, Radetinac är en klasspelare som blir oerhört viktig för Djurgården även 2015. Stefan Karlsson å sin sida får se till att leverera bra annars lär Tim Björkström vilja ha den platsen.
– Vänsterkanten med Jesper Arvidsson som vänsterback och nye Daniel Berntsen glimtade bitvis till. Arvidssons defensiv blir viktig om Berntsen spelar framför honom. Elliot Käck finns i truppen, väldigt sugen på att ta vänsterbacksplatsen, eller kanske är det så att Käck och Arvidsson kan utgöra vänsterkant under delar av denna säsong?
– Två forwards där nye Sam Johnson ser väldigt intressant ut, framför allt i djupled. Det går verkligen undan när han sätter fart. Kerim Mrabti är en också han en intressant spelare med väldigt bra teknik och speluppfattning.
Så vad blir det av dessa spridda åsikter då?
Ja, dagens match gav inga klara svar i mina ögon men lämnade inte heller några större frågetecken. Djurgården skapar chanser, några bör man givetvis sätta dit och vinna denna match. Ängelholm uppträdde disciplinerat och gjorde det svårt för Pelle Olssons mannar på ett sätt som fler lag kommer att göra i det allsvenska seriespelet, och då på ett ännu skickligare sätt.
Det sägs att det saknas en pusselbit i sportchef Anderssons bygge och vem den spelare är kan man fråga sig?
Som åskådare till dagens match skulle jag säga att en storväxt forward av ”target”-typ som kan bana lite väg för Johnson, Mrabti, Jawo, Ratetinac och Berntsen. En spelare med bra egenskaper i boxen vid inläggsspel och som kan vara uppspelspunkt högt uppe i banan i omställningsspelet.
Pelle Olsson vet vad han håller på med och att laget nu uppträder på ”Olsson-manér” i mångt och mycket talar för det. För att nästa steg och lyfta Djurgården till de höjder jag tror att alla i klubben vill krävs detta.
En annan ”lösning” skulle vara att droppa ner Mrabti lite mer i banan och på så sätt ”knyta ihop” mittfältet och anfallet på ett tydligare sätt.
Djurgården av idag har en bra grund att stå på och kan den sista pusselbiten falla på plats relativt snart kan nog det bli en ganska trevlig säsong för Djurgårdens IF.
MAGNUS ÖSTERBERG – TWITTER
Den här artikeln handlar om: