Ekonomisk genomgång – oro redan innan corona

Allt mer talar för att allsvenskan kommer att få svårt att starta upp med publik på läktarna. Och det finns en del som talar för att seriespelet heller inte kommer igång i juni månad så som Svensk Elitfotboll (SEF) och Svenska Fotbollförbundet (SvFF) planerat. 
Oron finns i alla led och så sent som under måndagen så visade Anders Tegnell tvekan över de startdatum som SvFF satt för Svenska Cupen och allsvenskan.
Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog fick frågan om hur han ser på restriktionerna kring fotbollen och om han tror att seniorfotbollen kommer kunna starta i månadsskiftet maj/juni, då med spel i svenska cupen följt av allsvenskan den 14 juni.

Svaret var inte särskilt lovande för dem som hoppats på att de svenska fotbollsorganens plan ska hålla.
– För att lätta på restriktionerna krävs att vi har ett annat smittspridningsläge än det vi har nu, sa Tegnell till SVT Sport.
SVT: Tror du att seniorfotboll kan spelas i månadsskiftet maj/juni?
– Nej, det har jag svårt att se framför mig. Framför allt inte på högre nivåer som innebär en massa resande.

Samtidigt har allt fler klubbledare gått ut och pratat om tunga ekonomiska konsekvenser om allsvenskan startar utan publik.
Hammarbys vd Henrik Kindlund säger att klubben kommer att förlora upp till 30 miljoner om fem-sex hemmamatcher spelas utan publik.
Och många fler klubbar visar oro för vad som komma skall.

Men hur såg då de allsvenska klubbarnas siffror ut innan denna samhällskris drabbade oss? Med vilka förutsättningar gav sig elitklubbarna in i corona?
När FotbollDirekt har jämfört revisionsföretaget EY:s årliga genomgång  (från april 2020) av allsvenska klubbars ekonomi med föregående år så står det klart att den ekonomiska utvecklingen var negativ redan innan.
Bland annat så framkom att det totala egna kapitalet minskat med 56 miljoner kronor  från förra räkenskapsåret ner till 892 miljoner. 
Då ska man komma i håg att det totala egna kapitalet (i EY:s undersökning från förra året) ändå hade ökat med 88 miljoner kronor från 2017. 
Därtill ska man även titta på det faktum att intäkterna för spelarförsäljningar minskat mot föregående år. Från 352 miljoner kronor till 269.
Men inte nog med det, samtidigt växte lönerna från totalt 954 miljoner upp till lite över en miljard kronor medan sponsorintäkterna samtidigt gick ner från 434 miljoner kronor till 412.

Sportfinansanalytikern Dan Persson kommenterade nyligen EY-rapporten så här för FotbollDirekt.se:
– Min bedömning är att det krävs ett eget kapital på 15 procent av omsättning. Först då har man soliditet att hantera en kris, nedflyttning eller liknande pågående coronasituation. Dit kan man nå på sju-tio år genom lägre spelarlöner.
– Detta med 15 procent motiveras av att en helt inställd säsong tror jag bara max sju klubbar överlever.

Framförallt är det slående hur mycket av det samlade egna kapitalet som ligger hos några toppklubbar. Framför allt då Malmö FF, som hade över en halv miljard i eget kapital 2019.
Totalt hade de sex rikaste klubbarna (Malmö, Norrköping, Häcken, AIK, Djurgården och Hammarby) tillsammans drygt 863 miljoner kronor (863 622) i eget kapital. Att jämföra med de nio klubbar som kommer därefter som tillsammans  bara har 28,7 miljoner.

Det dras förvisso ned av Östersunds FK som hade ett negativt eget kapital på 22,6 miljoner. En förlust på otroliga 54,8 miljoner. 

Borträknat ÖFK så har åtta klubbar tillsammans 51,3 miljoner i eget kapital.

Hammarby, som ligger högt i kategorin spelarlöner, ökade sin nettoomsättning allra mest av klubbarna mellan 2018-2019.
Hela +45 miljoner kronor för det publikstarka laget, där mycket var kopplat till intäkter kring biljettförsäljning - vilket således gör potentiella  publikfria matcher till en större smäll än för många andra klubbar.
Siffrorna är fina, men det är Bajens ledning som än så länge visat kanske störst oro över pågående krisutveckling.

IFK Göteborg å sin sida är nog glada idag att de sålde Benjamin Nygren under 2019. Rekordtransfern hjälpte till att boosta det egna kapitalet från 10 till 23 miljoner kronor.
En klubb som står extra stärkta i krisen är naturligtvis Djurgården, detta efter att man fått in cirka 50 miljoner kronor för Marcus Danielson till Kina. Pengar som alltså inte syns i 2019 års rapport där kapitalet istället faller. Detta på grund av satsningen mot guldet i form av övergångar (Emir Kujovic) samt utbetalda guldbonusar.

Fortsatt överlägset bäst ställt har Malmö FF det. Klubben lyckades, trots missat SM-guld, öka det egna kapitalet till följd av ett lyckat Europaspel med avancemang från gruppspelet i Europa League. 

Jämfört med vad EY kom fram till året innan vad det gäller allsvenska klubbarnas samlade kapital så är det inför årets säsong 892 miljoner. 

Klubbarnas eget kapital på koncernnivå 2019 (2018 inom parantes): 

Malmö FF 513 mkr (497 mkr)

IFK Norrköping 111 mkr (101 mkr)

BK Häcken 71 mkr (71 mkr)

AIK 61 mkr (61 mkr)

Djurgårdens IF 57 mkr (72 mkr) 

Hammarby IF 50 mkr (42 mkr)

IFK Göteborg 23 mkr (10 mkr)

IF Elfsborg 16 mkr (19 mkr)

Örebro SK 6 mkr (8 mkr)

Kalmar FF 3 mkr (15 mkr)

Helsingborgs IF 2 mkr (ej allsvenskt spel 2018)

Falkenbergs FF 745 tkr (ej allsvenskt spel 2018)

IK Sirius FK 29 tkr (46 tkr)

Östersunds FK -23 mkr (23 mkr)

Nettoomsättning 2019 (2018 inom parantes)

Malmö FF 372 mkr (343 mkr)

AIK 198 mkr (178 mkr)

Häcken 187 mkr (174 mkr)

IFK Göteborg 138 mkr (128 mkr)

Djurgården 122 mkr (151 mkr)

IFK Norrköping 121 mkr (102 mkr)

Elfsborg 94 mkr (91 mkr)

Kalmar 60 mkr (60 mkr)

Helsingborg 58 mkr (ej allsvenskt spel 2018)

Östersund 51 mkr (140 mkr)

Sirius 51 mkr (50 mkr)

Örebro 50 mkr (56 mkr)

Falkenberg 33 mkr (ej allsvenskt spel 2018)

LENNART SANDAHL - OLA GUSTAVSSON