”En historisk handlingsförlamning som skadat Blåvitt oerhört”
FOTBOLLDIREKT I SAMARBETE MED SVENSKA FANS
SVENSKA FANS tittar nu på utvecklingen de senaste dagarna i IFK Göteborg. I dag en längre krönika ute så ger bilden av ansvarslöst agerande från många olika håll.
”När vi nu blickar mot den blåvita himlen så är det inte utan en besk eftersmak av ansvarslöst agerande från många olika håll”.
Mats Gren är borta.
Sedan tidigare ordförande Frank Andersson (bilden).
Nu får vi se Poya Asbaghi fortsätta och med Jonas Olsson som sportchef. Bredvid guldtränaren från 2007 hamnar Hjalmar Jonsson.
Frågan är nu hur den här krisen utvecklas?
Går den tillbaka eller får vi se något som fördjupas efter bortamötet med Brommapojkarna efter uppehållet? Krisens djup sitter hur som helst på ett vis som möjligen ännu inte nått botten.
”En storm blåst kring IFK Göteborg vars like vi nog inte sett sedan skattehärvan i mitten av 2000-talet, men nu när vindarna bedarrat är frågan om inte utgången blev precis den som vi alla borde väntat oss?”.
Detta från SVENSKA FANS Adrian Pihl Spahiu.
Redaktören kommer senare in på att IFK Göteborg under flera år saknade en klubbdirektör sedan Martin Kurzwelly rök. I december 2015. I detta tvingades Mats Gren in i en dubbelroll som utan vidare måste ha gjort hans jobb baktungt.
”Mats har jobbat dubbelt, dels med sina egna sysslor och dels med arbetet som klubbdirektör, en situation som de flesta nog är överens om att inte är hållbar. Att ingen ny klubbdirektör tillsattes under de två år Frank Andersson var ordförande i styrelsen för IFK Göteborg är personligen den främsta anledningen till att jag inte ansåg att han kunde sitta kvar om ordförande. Det var en handlingsförlamning som skadat Blåvitt oerhört i min mening”.
Jämte resoneras bilden kring hur IFK Göteborg sålt spelare.
Hur har man lyckats där. Gustav Engvall och Pontus Dahlberg har ju sålts för stora pengar. Ändå finns kritiken där.
”Tittar vi på försäljningarna så har inte heller de kanske motsvarat vad vi förväntat oss. Spelare som Ankersen, Albaek, Gustav Svensson och Ludwig Augustinsson gick alla relativt billigt, och spelare som Thomas Rogne, Ormen och Sebastian Eriksson gick trots ganska mycket investerade pengar i dem som Bosman”.
Den här artikeln handlar om:
