KRÖNIKA: ” MFF:s ledning måste erkänna direkt – MP och Daniel ska tala ut”

Malmö FF är ute ur Champions League. Mot makedonska FK Vardar föll man med 3-1 på “bortaplan” (spelades ej på Vardars hemmaplan) och jag är knappast ensam om att anse att det är ett stort fiasko. Nu måste MFF:s ledning snabbt erkänna misslyckandet och Magnus Pehrsson och Daniel Andersson måste tala ut med varandra – för en omedelbar nystart.

Visst: Om Malmö hade tagit tillvara på hemmamötet på ett riktigt sätt.
Om Yosimar Yotún hade använt bredsidan istället för vristen (vid ledning 0-1 den här andra matchen).
Om, om om. Men det är inte tillräckligt. Malmö FF måste själva inse (vilket jag tror att de gör också) att det här var långt ifrån godkänt, jag vill faktiskt kalla det för fiasko. Kanske hade man redan tankarna på “bro-derbyt” mo FC Köpenhamn som förmodligen skulle ha väntat i nästa omgång?

Jag har varit inne på det många gånger, när Malmö FF sparkade Allan Kuhn efter SM-guldet ifjol (och missat avancemang till Svenska Cupen) drog man upp ribban på väldigt hög ingångshöjd för nästkommande tränare: vinn, vinn snyggt och gör det med ett ledarskap som passar alla i klubben.

Att åka ut mot den här typen av motstånd är lika illa (möjligt överdrift) som att förlora mot Landskrona BoIS i Svenska Cupen).

Visst saknades Markus Rosenberg i den första matchen men ändå, det går inte att snacka bort oavsett vad. MFF:s trupp är byggd för att klara dubbla tävlingar, där ingår det att spelare ibland saknas. Och med Rosenberg blev det ju inte bättre heller, även om hans personlighet ännu betyder ofantligt för MFF. Bäva för dagarna som väntar sedan han slutat.

***

Att Vardar tog varenda möjlighet att fördröja, filma och fördröja lite till ingår även det. Alldeles för många av Malmö-spelarna såg ut att tappa fokus.
Man lyckades inte heller riktigt skapa det tryck man kunde förvänta sig även om man hade bollinnehavet i jakten på en kvittering till 2-2. Jag gillar inte heller att se det sätt Vardar dödade tid och rytmen i matchen på men helt ärligt kan ingen malmöit sura över det.

Hade Malmö gjort sitt eget jobb bättre hade Vardar fått springa livet ur sig redan i Malmö och den andra matchen varit en transportsträcka.

***

IK Sirius hämtade upp 3-1 underläge på Swedbank för ett par dagar sedan, kanske var det en indikation på att formen, och/eller att fokus inte riktigt funnits i truppen den här så oerhört viktiga veckan? Ja, det är något som är fel. Det är ju i så fall det största av misstag, att man inte mår som bäst när det gäller som mest. Det tillsammans med så många skador – det vill helt enkelt till att det stämmer med allt när det gäller som mest.

***

Den eviga “bra för svensk fotboll/skadeglädjen” hos allsvenska konkurrenter låter jag vara. Till Malmös fördel finns ju att nu är det “bara” allsvenskan som står i kalendern (och Svenska Cupen lite senare i höst) det ger ju Magnus Pehrsson, och sportchefen Daniel Andersson lite att prata om de närmaste dagarna….rensa all luft som finns. Snabbt kunna gå vidare med så stor tydlighet och gemensam syn in i minsta detalj som möjligt. Vad ska vi göra? Så här ska vi göra det.
Med så många utgående kontrakt och stor press på MFF – titta på den plan som finns och precisera varenda detalj – alternativt bryt upp och amarbeta efter den nya situationen.

Vad menar jag med ovanstående i klartext då?

Jag menar att Malmö FF med allsvenska mått mätt har den överlägset bästa truppen. “MP” har lyxproblem varje vecka när det sitter väldigt, väldigt bra spelare på bänken varje match.
Nu kommer inte slitaget på spelartruppen att vara likadant och behovet av att rotera truppen på grund av fysiska/psykiska skäl vara i det närmaste obefintligt. Å ena sidan lyx å andra sidan ett problem när spelare vill spela match varje vecka.

Pa Konate till Serie A (SPAL), Johan Wiland (till Hammarby) och Magnus Wolff Eikrem (någonstans där han blir ordinarie) är tre exempel på förändringar som jag kan tänka mig att Malmö FF står inför.
Och då menar jag inom kort. Det finns kanske ytterligare spelare som nu kommer att få minimalt med speltid och som i och med detta bör se sig om efter nu klubbadress.

***

Östersund har självaste Galatasaray på grillning inför returmötet nere i Turkiet samtidigt som Malmö FF åkte ut mot ett makedonskt lag som inte ens fick spela sin hemmamatch på sin egen arena. Det är ju inte riktigt vad man såg framför sig när lottningen låg på bordet.

***

Jag är givetvis medveten om att Allan Kuhn inte fick sparken för att laget inte avancerade i Svenska Cupen utan att det handlade om ledarskap och säkerligen andra saker också. Men Malmö FF kan mycket väl stå inför en tuff höst där trycket på att vinna SM-guld blir ännu hårdare nu när man inte får möjligheten att leverera Europaspel i någon form.

***

Herregud vad jag hade velat få se ett dubbelmöte mellan MFF och FCK. Det hade verkligen varit intressant! Jag tror för övrigt att FCK kör över Vardar över två matcher.

***

Malmö FF har ju en ekonomi som spelar i en helt annan division än övriga allsvenska lag oavsett att man nu blir utan UEFA-cashen så på den fronten är det ju ingen skillnad.
Det som däremot är skillnad är just det jag nämnt ovan med en trupp som är “för” bred och som man nog behöver minska nu, man har inte råd med en massa missnöjda spelare som dessutom inte kommer att få spela.

***

Magnus Pehrsson har ett av de absolut mest åtråvärda uppdragen som finns i svensk klubblagsfotboll och resurser som ingen annan har.
Med det följer också tunga krav på sig att leverera resultat.
Malmö vill etablera sig ute i Europa-spelet och den punkten för man stryka för ett år framåt.
Minst.
Malmös ledning må vara väldigt nöjda med Pehrsson och hans ledarskap i förhållande till hur det fungerade med föregångaren Allan Kuhn men inte accepteras väl något annat än att vinna allsvenskt guld?

På lördag väntar Jönköpings Södra hemma på Swedbank i vad som nu blir Malmös vardag resten av 2017. Allt annat än seger på lördag skulle, i alla fall hos mig, signalera att något är riktigt galet i den upplaga av MFF vi ser i år.

Nu vill det till krafttag. Moraliska krafttag. Direkt. I allsvenskan.
Det bästa som kortsiktigt kan hända med ljusblåa ögon sett är att laget tar en stabil seger på lördag och att två, tre eller kanske till och med fyra spelare säljs/får lämna truppen detta transferfönster och därmed eliminera det jag annars tror är det enda som kan hindra dem från SM-guld: disharmoni.