LÅNGLÄSNING – Antonsson: ”Skyttekung? Jag vill inte sticka ut hakan men…”

UPPLANDS VÄSBY. Marcus Antonsson vräkte ifjol in 12 mål i ett svagt Kalmar FF. På den allsvenska upptaktsträffen sa han att anledningen att han inte gjort så många tidigare är ”att det är svårt att göra mål när man inte får spela”. FotbollDirekt slog sig ner med Unnarydssonen för att prata Rasmus Elms genialitet, Henrik Rydströms fysik, flyttryktena och MFF-tränarens skyttekungstips.
– Har man gjort 12 mål så vill vill man inte göra färre, säger han i en lång intervju.

Den allsvenska upptaktsträffen 2016 går av stapeln på Scandic Infra City utanför Stockholm. Klubbarnas respektive ”monter” står uppradade och det vimlar av journalister på plats som köar för intervjuer med Henrik Larsson, Andreas Alm, Markus Rosenberg med flera. Vid Kalmar FF:s sitter Marcus Antonsson själv. Jag slår mig ner och nämner han svar på scen om varför han inte gjort så många mål förrän säsongen 2015. Han skrattar lite innan han upprepar scen-svaret.
– Det är inte lätt att göra mål när man sitter på bänken. Jag gjorde ju tre mål och fyra assist på hösten när jag fick chansen i Halmstad. Så det var ju där det började egentligen. Sen ja… fick jag förtroende i Kalmar, en viktig och tydlig roll som jag trivs jättebra med, säger han.

Gick det som du hade tänkt i fjol eller gick det lite över förväntan?
– Jag har alltid haft en tro på mig själv och vet att jag har kapacitet. Jag har också alltid gjort mål genom mina ungdomsår och upp. Det har varit min främsta egenskap att många gånger bara stå rätt och raka in returer. De målen är lika mycket värda de. Jag visste att jag kunde bidra med det men 12 mål är ju bra, speciellt i ett lag som kommer på 13:e plats.

Varför blev det 12 mål ändå då?
– För att jag trivs oerhört bra. Jag skulle säga att det är en väldigt viktig del i det hela. Jag trivs jättebra med lagkamrater och har fått en status i gruppen och en tydlig roll som passar mig. Sen har jag bra spelare runtom mig som servar mig med bollar.

Det surrades lite efter förra säsongen att det var en del klubbar som drog i dig. Berätta.
– Jo, men det var ju så. Det var som en helt ny värld som öppnades upp. Det var väldigt mycket intresse från sommaren och framåt, hela tiden egentligen, även om allt inte var konkret. Det fanns en del konkreta förfrågningar och det där är smickrande och kul, men samtidigt så har jag ingen brådska. Man ska inte underskatta att trivas där man är, för jag tror det är en väldigt viktig del i att prestera på max. Jag trivs så jäkla bra och därför tänker jag inte hoppa på något som inte känns bra helt enkelt.

Var det någonting som du var sugen på då?
– Nej, ingenting i detta fönster som kändes rätt. Det ska vara rätt för mig och för Kalmar.

Hade Kalmar något bud som de accepterade men där du tackade nej?
– Jag vet faktiskt inte hur det funkade, det där sköter min agent i samråd med Kalmar. Men jag vet att det fanns konkret intresse…

…Från andra allsvenska klubbar?
– Eeeh… Det vet jag inte. Det var ett tag sen.

”Ja” alltså?
– Hehe.

Det är ju oundvikligt att prata om Rasmus Elm när man pratar Kalmar. Och i din roll, du ska ju förvalta det som han brer fram, är det tänkt. Hur är han att spela med?
– Han är en fantastisk fotbollsspelare vilket alla vet. En Rasmus Elm i form är en av Sveriges absolut bästa fotbollsspelare. Så jag njuter varje dag av att vara en spelare i samma lag som honom. Det finns mycket att lära och jag kan få ut mycket av mina spetskvalitéer tack vare honom också. Det är härligt, han är fantastisk.

Nu är han kanske inte på sin maxnivå men om man ser tillbaka på när han ”kom fram” så var han väl den största talangen sedan Zlatan. Han var bofast i landslaget, han spelade i en toppklubb i Europa. Blir det som att få en ”touch” av hur det är på högsta nivå?
– Ja, det kan man absolut säga. Man ser hans extrema kvalitéer så nära. Grejen är att den första träningen han gjorde när han kom till Kalmar, då hade han inte spelat på typ över ett år och var med och i princip lattjade lite under ett spel. Direkt såg man att touchen fanns där och alla andra de kvalitéer han besitter. Han har en fantastisk egenskap att skapa sig själv tid i alla situationer och ja, jag tycker att man får en liten känsla av hur det är på högsta nivån.

Jag läste ett bra reportage om det i Expressen där Mattias Luhr besökte Kalmar under en träning och skrev följande om Rasmus: ”Det är tvåmålsspel, åtta mot åtta på en mindre plan. Jag ser femton allsvenska spelare som stressar fram i ett högt tempo, och gör både bra och dåliga saker. Så ser jag en man som verkar ha all tid i världen på sig varje gång han får bollen. Som sällan slår den givna passningen, men hela tiden hittar klokare och mer vägvinnande alternativ. Det är en häpnadsväckande klasskillnad i kvalitet.”
– Lite så är det ofta. Det är där hans egenskaper ligger. Rasmus är ingen snabb spelare på det visat utan han skapar sig själv tid genom att vara väldigt smart. Ibland kan man nästan uppfatta det som att han har ögon i nacken. Han vänder alltid åt rätt håll. Det är häftigt.

Nu är det kanske inte din spelstil, men kan man lära sig det Rasmus har, eller är det bara något som vissa spelare har?
– I grunden tror jag att det är lite medfött. Sen hoppas jag att man kan lära av det och det försöker jag göra. För även om jag är anfallare så hamnar jag ju felvänd en del och kan jag lära av hans sätt att spela i de lägena så kommer det innebära att jag kanske kan vända upp i vissa lägen och få lättare att komma till avslut.

Här sticker Malmö FF:s tränare Allan Kuhn in, klappar Marcus på axeln, tar honom i handen och säger “jag har tippat dig som skyttekung”. Marcus skrattar.

Henrik Rydström berättade en gång för mig om tiden när han spelade med Rasmus och att han kände att han kunde slarva lite, för även om han slog passningar i knähöjd så sög Rasmus ner dem hur lät som helst och hade ändå in all tid i världen. Kan du på något sätt agera annorlunda i ditt spel för att Rasmus är ”över allsvensk nivå”?
– I vissa lägen i djupledsspelet, som är min stora styrka, så ser man att när bollen är påväg till honom och jag tar en löpning så behöver jag inte ens kolla på bollen utan kan bara fokusera på var luckan finns. För jag vet om att bollen kommer allt som oftast där den ska så att jag får ett perfekt läge. Så på så sätt har man en hög tillit till honom. Hans blick för det.

Lite som att du vet att han ser vad du tänker?
– Ja, precis. Jag behöver inte fundera så mycket på om han gör det utan om jag gör en viss rörelse så kommer bollen där.

På tal om Henrik Rydström. Du spelade ju aldrig med honom, men mot honom. Hur var han?
– Jag har inte mött honom extremt många gånger men han var en ledare på planen, precis som att han var väldigt bra utanför. Tugget hela tiden, som motståndare är det så sjukt jobbigt att möta en sådan motståndare som springer och tuggar en massa skit hela tiden. Som medspelare är det fantastiskt, en pådrivare. Så det är klart att jag tyckte att han var en jobbig jävel då men jag är övertygad om att han var oerhört viktig för Kalmar FF.

Hur är han att ha som tränare?
– Han bidrar med väldigt mycket, han har varit på den här nivån innan, varit en stor allsvensk profil och han vet vad som krävs. Det är han också väldigt noga med att dela med sig av, sin rutin, uppvärmningar, inför matcher, i omklädningsrummet. Allt sådant. Det är väldigt nyttigt för oss.

Han känns som en ganska ”professionell människa”. Tränar hårt, äter bra, sover bra, uppstyrt och hej och hå. Är han så som coach också?
– Han är väldigt ambitiös. Jag skulle kunna ringa honom mitt i natten och be honom komma till träningsanläggningen och köra extra. Det är något jag uppskattar väldigt mycket med honom. Det finns nog många som bara är sugna på att gå in och dra en kaffe efter träningen, men han brinner för det han gör och det smittar av sig.

Han sa när han tog jobbet att han skulle vara bäst tränad i laget. Är det så?
– Jag vet faktiskt inte riktigt, han har inte varit med på våra fyspass. Han kör mycket crossfit och håller igång på det viset men han är jäkligt vältränad.

I en intervju jag gjorde med honom sa han att han nog kan göra hur många armhävningar som helst.
– Hehe, han är ganska duktig på att krydda till det också. Även han kan bli trött, faktiskt.

Är han med och lirar på träningar?
– Han var med en gång under träningslägret faktiskt, vi körde tempospel och han gjorde det bra, säger Marcus och skrattar.
– Just den där viljan och pondusen, han skällde ut någon junior för att han inte gjorde jobbet. Det var härligt!

Vad tror du om det här Kalmar? Det känns som att ni underpresterade i fjol sett till pappret?
– Som du är inne på så… vi var väldigt besvikna med placeringen förra året. Vi vet att vi har väldigt bra kvalité i laget och många individuellt väldigt skickliga spelare. Jag tycker att vi fått ut en del och fått en del kvitton på det under försäsongen. Bland annat slog vi Elfsborg borta i avgörande gruppmatchen fast vi haft problem på konstgräs tidigare. Vi var bättre än Malmö och hade ledningen i halvtid i semifinalen. Vi har vänt underläge mot Värnamo med två man mindre i cupen och… ja, jag tycker att det har sett väldigt bra ut hittills. Samtidigt är vi ödmjuka inför det som väntar. Vi vet om att det blir tufft, men jag tror att vi har lärt oss mycket från förra året. Vi vill inte hamna där igen.

Du sa förut att det är viktigt med vilken miljö man är i, att man inte ska hoppa på första bästa erbjudande och så vidare. Vad är det i miljön i Kalmar som gör att du hittills har lyckats bra där?
– Det är familjär, härlig stämning och väldigt lik mentalitet från det stället jag kommer ifrån, Unnaryd i västra Småland. Jag klickar bra med personerna och känner ömsesidig respekt. Jag trivs jätte, jättebra i Kalmar.

Förresten, tror du Allan Kuhn får rätt?
– Det är väl lite för kaxigt att säga det och så mycket vill jag inte sticka ut hakan. Men kan jag göra om bedriften från förra året och vi blir bättre som lag så är det klart att jag kommer hamna i fler situationer och i så fall har jag förutsättningarna, kanske.

Hur många baljor ska det bli för att du ska vara nöjd då?
– Det är lite kopplat till hur laget fungerar, det är en lagsport det här och det går alltid i första hand. Men samtidigt så är det klart att har man gjort 12 mål så vill vill man inte göra färre. Jag har väl lagt en ribba och hoppas definitivt hoppa över den.