FEM SNABBA: “Irritationen efter matchen säger mycket om hur Blåvitt mår”

IFK Göteborg och Örebro SK spelade 2-2 på Gamla Ullevi under söndagseftermiddagen. FD:s reporter John Marthinson svarar på fem frågor om matchen. 

Din bild av första halvlek?
– Halvleken var jämn, både om vi mäter i bollinnehav och i skapade chanser. IFK spelade enkelt och lyfte ofta den långa bollen upp mot anfallsparet Boman och Hysén. Där hjälpte också ofta Diskerud och Rieks till genom att centrera och vinna andrabollar. Det var tydligt att IFK gick tillbaka till svensk fotbolls grunder på någotvis. Örebro försökte spela igenom Blåvitts försvarsblock med kortare passningar. Två helt olika fotbollsstilar alltså.

Din bild av andra halvlek?
– Matchen öppnade upp sig ordentligt. Först hade IFK en bra period med bra utdelning. Först nickade Rieks in Salomonsson inlägg och sedan serverade Eriksson Boman och helt plötsligt stod det 2-0 till IFK. Perioden efter målet kom Örebro ingenstans och känslan var att tiden skulle rinna ifrån bortalaget. Men när Salomonsson blockerade Semas skott med armen, fick hans sitt andra gula och ÖSK kunde reducera på straffen. Det gav energi och trots att tiden tickade upp på sista tilläggsminuten fortsatte Örebro att ösa på. När Omoh sedan tacklades i straffområdet fick ÖSK en ny straff till hemmalagets stora frustration. Sema var hur kylig som helst och placerade in kvitteringen.

Alf Westerbergs första match vid rodet i Blåvitt, hur märktes tränarbytet?
– Spelarna får automatiskt en tankeställare vid tränarbytet och det brukar nästan alltid ge en kortsiktig effekt. IFK-spelarna brann för klubbmärket och jobbade hårdare än vad de har gjort någon gång tidigare under säsongen. Spelet var också mer primitivt och fokuserat på duellspel, löpstyrka och inläggsspel i straffområdet. Det såg ut att ge utdelning. Irritationen efter matchen över den tappade ledningen säger väldigt mycket om hur IFK Göteborg mår för tillfället.

Örebro fortsätter visa fin form, vad har hänt med Axéns gäng?
– Örebro har skärp till sig och växt upp. Det är inte längre det finspelande juniorlaget med höga toppar och djupa dalar. När de får en smäll ställer de sig upp igen. Hur Axén fick till den beslutsamheten vet jag inte. Men spelare som Mårtensson, Almebäck och Sema tror jag är enormt viktiga. Sen har också tidigare humör-spelare som Omoh och Besara hållt en jämnare nivå.

Några förändringar i Göteborgs startelva?
– Ja efter avskedet av Bjärsmyr och Albaek har Alf Westerberg tvingats ändra om i laget. Eriksson ersätter Bjärsmyr som kapten och Albeak som centralmittfältare. Billy Nordström gjorde en finfin match som vänsterback och Rogne bildar nu mittbackspar med Boo Wiklander, som förövrigt är nu assisterande kapten. Annars är laget intakt. Det finns ju inte så väldigt mycket från bänken att laborera och testa med så det är förmodligen den här gruppen som ska göra det i höst.