FEM SNABBA: Matchen som hade ALLT – “Bara att tacka”
Det blev delat pott när Norrköping besökte Djurgården under måndagseftermiddagen. Matchen slutade 3-3 efter två sena mål. FD:s reporter John Marthinson svarar på fem frågor om matchen.
Din bild av första havlek?
– Den var tempostark och böljande. Det var två lag som ville pressa sina motståndare och anfalla snabbt vid bollvinst. Chanserna avlöste varandra, och det gjorde även målen. Telo gjorde 1-0 och Eriksson kvitterade innan Eliasson snyggt skruvade in ledningsmålet för Norrköping på frispark.
Din bild av andra havlek?
– Den fortsatte som den första. Med högt tempo och chanser åt bägge lagen. När Eriksson kvitterade var känslan att Djurgården skulle vända på matchen, men Norrköping spelade smart och gjorde också 3-2 sent. Men Djurgården hann kvittera efter att inhopparen Tino Kadewere prickat både Fjolursons fötter, och stolpen, innan bollen passerade mållinjen.
Norrköping drog på sig dubbla skador, vad vet du om det?
– Wahlqvist blev utbytt redan i den första halvleken när han fastnade med foten i konstgräset. Det såg läskigt ut men visade sig bara vara en stukning. Hans ersättare Eric Smith blev tacklad i luften och landade illa precis när domaren blåste av första halvlek. Han fortsatte spela i den andra, men blev sedan utbytt och tog sig då för revbenen samtidigt som han grimaserade illa. Inget besked om eventuell skada än.
Flera snygga mål i matchen, men vilket var snyggast?
– Telos 1-0-mål var snyggt eftersom allt hände i en rörelse. Mottagning, väggspel, långskott innan Djurgårdsförsvaret hunnit blinka. Den är min favorit. Sen är såklart Thorarinssons “ribba in” halvvolley snygg men den kändes på något sätt mer turligt. Men det kanske bara är jag.
Sex mål i samma match, årets mest underhållande match hittills?
– Svårt att svara på då jag inte har sett alla. Men spontant så innehåll den här matchen ALLT. Mål i mängder, målchanser, tuffa tacklingar, mäktigt tryck från läkarna, tunnlar och en dramatik där matchen var jämn både i spelet och resultatmässigt ända till domaren blåste i sin vissla. Det är bara att ge Johannesson credd för att han satte en nivå som både spelarna och publiken köpte, det blev inte tjafsigt eller sönderblåst. Också ett tack till spelarna och tränarna som bjöd in till underhållning.
Den här artikeln handlar om: