Förre AIK-stjärnan om snurren – fyra sparkade tränare sedan augusti: “Sjukt”
Tuff situation för Panajotis Dimitriadis i turkiska Genclerbirligi: Efter en turbulent säsong med flertalet tränarbyten så är den tidigare AIK-mittfältaren bänkad. Men han är helt inställd på att stanna och kämpa – här berättar han om den politiska oron i Turkiet, vad han tycker om årets AIK, om snurren i klubben:
– Det är en krånglig situation, det har varit fem-sex tränare som kommit och gått. Det är fyra stycken som fått sparken nu den här säsongen, säger Dimitriadis till FotbollDirekt.se.
Panajotis Dimitriadis lämnade AIK efter allsvenska vårsäsongen i fjol. Han inledde sin debutsäsong i den turkiska klubben Första säsongen inleddes bra för mittfältarens del, med mål direkt i premiärmatchen. Sedan har det varit upp och ned.
Säsongen inleddes med en nysatsning med Stuart Baxter som tränare. Men den satsningen föll snabbt. Redan efter två omgångar (två raka förluster) så fick hela tränarteamet sparken, och därefter har det snurrat på med flera tränarkonstellationer.
För Dimitriadis del har det inneburit att speltiden har hackats upp. Efter vinteruppehållet har Genclerbirligi stabiliserat sig i tabellen. Nu är laget med Dimitriadis, förre Hammarbymålvakten Johannes Hopf och tidigare Mjällby-och Häckenanfallaren Moestafa El Kabir, på en trygg tolfte plats efter flertalet segrar.
– Det har kommit in fem-sex nya spelare och vi har en ny tränare. En del av värvningarna är hans. Så det är tuff konkurrens nu och vi har också fått lite mer ordning på det efter uppehållet här, säger Dimitriadis till FotbollDirekt.se och redogör för både med- och motgångar personligen:
– Det började ju väldigt bra för egen del, laget gjorde det bra på försäsongen, jag fick starta alla matcher och startade i premiären där jag gjorde mål direkt. Sedan fick Stuart lämna och jag fick mindre speltid under den nya tränaren, Men sedan fick jag problem med ryggen och var borta på grund av det. Jag kom tillbaka, gjorde två starter och två inhopp, spelade bland annat mot Galatasaray. Sedan har vi bytt tränare några gånger och nu har det inte blivit så mycket speltid.
– Det är en krånglig situation, det har varit fem-sex tränare som kommit och gått. Det är en som varit här i två omgångar den här säsongen. Så, ja det är fyra stycken som fått sparken nu den här säsongen.
Fyra?
– Jag vet, det är sjukt. Den senaste tränaren som var innan han vi har nu, han var här i en vecka. Han kom in från en samarbetsklubb som vi har, men han fick lämna snabbt. Han har varit här i två vändor. Nu har det gått bra här en tid med den nye tränaren och laget har fått lite mer stabilitet.
Den senaste tränaren heter Ibrahim Üzülmez, och är flerfaldig turkisk landslagsförsvarare.
– Han är en erfaren spelare som spelat i landslaget och gjort flera säsonger i Besiktas, så han är ett stort namn här nere. Samtidigt är han ganska ung (42) och oerfaren som tränare, det var inte så längesen han slutade som spelare. Men det gör också att han förstår oss spelare på ett annat sätt, och han är väldigt bra med gruppen. Han har fått ordning på det.
Samtidigt har inte Üzülmez gett Dimitriadis någon speltid alls hittills. Efter nyår har den tidigare AIK-mittfältaren inte spelat i ligan, och i vissa matcher inte funnits med på bänken. En förklaring är att flertalet förstärkningar i vinterfönstret har spetsat till konkurrensen.
Bland annat har Genclerbirligi hämtat in tidigare Arsenal- och Barcelona-mittfältaren Alexander Hleb.
– En riktigt bra kille, skön typ. Han gillar att skämta, skön att hänga med. Han är som vem som helst i gänget. Och väldigt bra fortfarande. Han är lite äldre nu och tar inte samma ytor som förr kanske, men han är väldigt intelligent på planen istället. Han håller väldigt bra klass.
– För egen del, jag vet att det kan vända snabbt. Jag ger inte upp utan fortsätter jobba hårt på träningarna och väntar på min chans. Jag har bra kontakt med tränaren, vi pratar mycket och jag är säker på att jag kommer få chansen förr eller senare.
Det låter som att du gillar honom trots att du inte fått spela under honom?
– Ja men det gör jag. Det är tuff konkurrens, men chansen kommer att komma om jag fortsätter kriga på. Samtidigt så är det en bra stämning i truppen. Vi har en jävligt bra lagsammanhållning nu bland spelarna, vi är som en familj.
Har det varit så hela tiden?
– Nja, det har väl varit lite olika från tränare till tränare. Med Stuart i början så var det mycket så, han jobbade på att få alla att dra åt samma håll. Vår nuvarande tränare är likadan, han är väldigt lyhörd med alla spelare och bra på att få ihop gruppen.
Du är inställd på att stanna?
– Ja, det är jag, som sagt så vet jag att det kan vända fort. Det är två månader kvar på säsongen, vii får se om jag får chansen här de matcher som återstår. Sedan får vi se vad som händer, det blir säkert en del ruljans i truppen här i sommar.
Om det varit oroligt i Genclerbirligi så är det ingenting mot oroligheterna utanför planen. Två större terrordåd på kort tid I staden Ankara där klubben hör hemma. I februari dödades 30 personer i ett attentat i staden. Och för knappt tre veckor sedan ett nytt attentat där 37 personer omkom och över 100 skadades.
– Det är en del som pågår, man försöker att inte tänka på det utan leva så normalt som möjligt. Men det är klart att man är lite mer försiktig nu. Det är en politisk situation som är svårt att överblicka. Det är väldigt tråkigt men det bästa man kan göra är att försöka leva så normalt som möjligt.
– Det är verkligheten nu. Det händer så mycket i världen, överallt. Man får vara försiktig i vilket land och vilken stad som helst: här i Turkiet, i Paris, i Belgien, i Stockholm. Tyvärr är det så det har blivit.
Hur påverkar det er i vardagen, är man ute på stan mindre än tidigare?
– Ska jag vara ärlig så har jag inte varit så mycket inne i stan. Man var inne och kollade runt i början när man kom hit, men det finns inte så jättemycket att se i Ankara. Det är inte så många sevärdheter, historiska byggnader eller så.
– Så vi spenderar ganska mycket tid där vi bor, det är ett område nära träningsanläggningen där de flesta spelarna i laget bor. Det är inhägnat med grindar och det är vakter som bevakar vårt bostadsområde, och så har vi ett shoppingcenter alldeles bredvid dit vi ofta går och äter och så. Vi har det mesta där vi bor så vi håller oss mest där, och där vi är känns det ganska säkert.
Livet utanför planen innefattar också att följa AIK – Dimitriadis har ordnat med tv-kanaler så att han kan se alla matcher hans gamla klubb spelar. Allsvenska premiären mot Sundsvall gav 1-1 och mycket kritik mot AIK efteråt, men Dimitriadis tror stenhårt på sitt förra lag:
– En klassisk premiär, det är lite spänt, ny säsong och svårt att veta var alla lagen står. Det är klart att det inte var någon jättebra match, men samtidigt så tror jag väldigt mycket på det här laget. Det är en väldigt bra trupp, en bred trupp med många kvalitetsspelare. Det har varit kvalitetsspelare tidigare också men skillnaden nu är att man har en sådan bredd.
– Det där är så viktigt i allsvenskan. Man ser det ofta, små lag som gör det väldigt bra i början men efter ett tag så blir man avslöjad. Det blir lite skador och avstängningar, press från media… det håller inte över tid, utan bristen på bredd i truppen gör att man inte räcker till.
Kraven är väldigt höga nu, är det motiverat med tanke på Malmös ekonomi?
– Kollar man på trupperna, Malmös, Göteborgs… jag tycker att den här AIK-truppen är på nivå med deras, det är en av de bredaste trupperna i allsvenskan.
– Så om AIK kan få ihop det, lyckas man hålla alla glada och få till en bra lagsammanhållning så kommer det här bli väldigt bra. För att kunna gå hela vägen så måste man få ihop det som ett kollektiv också, som Norrköping gjorde i fjol. Kan de få ihop allting så kommer man nå långt.
Den här artikeln handlar om: