Förre Bajenstjärnans svåra bekännelser: ”Har levt som yrkeskriminell”

Andreas Haddad berättar nu en svår historia om sig själv. Hur han under många år levde i en kriminell tillvaro.

– Jag har levt i en lögn, säger han till NA.

Andreas Haddads självbiografi “Andreas Haddad – Helvetet tur och retur” berättar om mycket känsliga saker.

Haddad har levt i en tillvaro med brott och snabba pengar. Liksom tunga droger. Haddad som spelat i lubbar som Örebro och nu senast Hammarby.

Boken om honom själv som nu släpps har bearbetats fram bland annat genom rådgivning med ”Snabba Cash-författaren” Jens Lapidus.
Bland annat om hur han har lurat större företag på stora pengar.

Han uppger hur han drog in 300 000 kronor i månaden på kriminella aktiviteter och hur han stoppades bara av sin sons födelse från att vara med i ett välplanerat rån mot en guldsmedsbutik.

Men det livet tog stopp innan det hann börja gå fel.

När han blev pappa till sin son Gillion.

Det här var ett år före det att han kom till Örebro SK.

– Jag har levt i en lögn och orkar inte ha det på mitt samvete längre. Det är skönt för min familj, min mamma och pappa att få veta sanningen. Så man kan säga att det är en del av min rehabilitering säger Haddad i en längre intervju med NA.

NA: Du hade två tunga år av skador i ÖSK också – lockades du inte då att börja begå brott igen?

– Absolut inte. Det livet har skrämt mig för mycket. Fram till mina jobbiga skadeproblem i Örebro har jag bara gott att säga om klubben, lagkamraterna och supportrarna. Jag blev väl omhändertagen och är mycket tacksam för det, säger han.

Här följer ett antal utdrag ur boken om Haddads liv, ”Andreas Haddad – Helvetet tur och retur”. Släpps den 1 december.

”Sedan såg jag alltid till att jag själv aldrig utförde brotten. Jag var hjärnan, kungen, inte löparen. Delegerade jobbet och tog inte den avgörande risken. Aldrig den avgörande risken…”

”Shit, vi drog in deg. Sjukt mycket deg. Vi kunde med enkelhet dra in 300 000 kr i månaden. Galna pengar. Gav honom mellan 20 000 och 40 000 kr för det jobb han utförde. Hjärnan ska självklart ha mest”.

”Den här tiden kan jag kalla ”Min tid som ledare i en låtsasvärld”.

”Jag begick brott och drog in stora summor. Större än jag gjorde som fotbollsspelare. Och jag kände mig som en kung”.

”Var ekonomiskt oberoende och kände mig oövervinnerlig. Ingen kunde röra mig, jag var över alla. Det kan låta löjligt men det var så jag kände mig. Untouchable.
Folk lyssnade på mig, ville vara som jag. Ha min hjärna och mitt sätt.
De älskade det och allt detta spädde bara på min tro om att jag var,
ja, kung”.

”Vi utförde aldrig brott som skulle ge mer än 3,5 år bakom galler. Av flera anledningar. Mycket för att man inte vill sitta inne så länge, men också för att jag var ostraffad och skulle då komma ut efter kanske 1,5 år. Kalla det sjukt men det är svensk lag. En lag man kan ifrågasätta, ett sätt att tänka man kan ifrågasätta. Men så tänkte jag och handlade därefter. Och fick man loss femhundra kakor för det, ja, då kunde jag sitta 1,5 år. Lätt.”