GULDEXTRA: Nu har det vänt för kritiserade AIK-förvärvet: “Visste att det skulle ta lite tid”

KARLBERG. När AIK skulle ersätta mångårige högerbacken Martin Lorentzson föll valet på en helt okänd islänning: Haukur Heidar Hauksson. Efter tuff inledning där han bitvis varit kritiserad, så har kritiken tystnat allt mer. Här berättar Hauksson om den tuffa starten, den stora omställningen till svensk fotboll och om sin kärlek till AIK-fansen.
– Det är galet. Vi har allsvenskans bästa fans. Jag var van vid 2 000 åskådare på hemmamatcherna på Island. Det är bara härligt att ha sådan här support. Det får en mer entusiastisk att göra det bra, säger han till FotbollDirekt.se.

I fjol höst stod det klart att Martin Lorentzson skulle lämna AIK. Lorentzson hade då gjort sex säsonger i Gnaget och prenumererat på högerbacksplatsen de sista fyra åren.

Hans ersättare hämtades från Island och även om namnet föll många i smaken – väldigt Islandsklingande Haukur Heidar Hauksson – så ska det ju levereras på planen också.

24-årige Hauksson, med tre säsonger bakom sig i isländska högstaligan och KR Reykjavik, var värvad för att gå rakt in i startelvan i AIK. Men de första månaderna såg han långtifrån ut självklar ut som högerback i en allsvensk toppklubb. Han fick en hel del kritik och fick också sitta på bänken i flera matcher.

Men sedan dess har det sakta vänt uppåt. Själv förväntade han sig att det skulle ta tid att fylla ut allsvenska kostymen.

– Det är klart att det tar lite tid att komma in i det. Spelarna här är bättre och tempot är högre, så jag förväntade mig att det skulle ta lite tid. Jag är inte så nöjd med mina första matcher, nu känner jag mig mer bekväm här i den andra halvan av säsongen, säger han.

Ja, det var en del kritik mot dig i början och du fick också sitta på bänken en del?

– Ja, jag fick lite skador där också i början på säsongen och jag tappade min plats. Kenny Pavey tog min plats, och han är en bra spelare. Det här är en stor klubb och då kommer det alltid vara konkurrens. Men när jag pratade med dem innan jag kom hit så sa de att de ville ha en högerback som kunde gå in och spela direkt. Så, jag vet inte om jag förväntade mig spela så här mycket, men jag kände att jag var bra nog att få speltid i alla fall.

– Så det har varit en del att vänja sig vid. Det är mer fotbollsspel här i Sverige än på Island. Där är det mer fysiskt, inte lika “snygg” fotboll, tempot är lägre och spelarna är långsammare med bollen. Så det var det jag kände av mest när jag kom hit. Att tempot var högre. I början kunde jag tappa bort mig lite på träningarna, det tog lite tid att vänja sig. Men det känns som att jag kommit in i det bra nu.

Vad är det du känner att du utvecklat mest sedan du kom till AIK?

– Det är nog defensiven. Spelarnas rörelser är annorlunda här. Man måste vara mer uppmärksam på backlinjens rörelse mer. För vi spelar inte den här offside-grejen så mycket på Island. Här måste man vara uppmärksam på så många fler saker samtidigt. Speciellt när man har Per (Karlsson) bredvid sig, han går upp-ner-upp-ner hela tiden, han är väldigt aktiv och snabb. Så man får vara på tårna hela tiden.

– Så jag känner att det är det som jag utvecklat mest. Jag kände det i första halvan av säsongen; det var lite för öppet bakom mig, jag lämnade för mycket ytor. Men jag känner mig mycket mer bekväm nu och särskilt i de här senaste matcherna.

Men du vill bidra mycket framåt också?

– Ja, jag älskar det, jag älskar att gå framåt. Jag försöker sticka framåt så ofta jag kan. När jag får bollen så är det jättebra, men ibland får man inte bollen och då får man ta en snabb löpning hem igen och blir kanske lite trött. Men det är en del av jobbet som ytterback. Man får springa mycket, upp och ner. Bidra i bägge ändar, framåt också. Jag gillar det.

Du har fått kliva in på mittbacken i några matcher också?

– Ja, jag är inte van vid det. Jag hade spelat där i någon eller några träningsmatcher tidigare i min karriär, inte mer. Men Alm frågade om jag kunde gå in där inför Europa League-matchen mot det grekiska laget (Atromitos), jag sa “jag kan pröva”. Jag tycker det gick bra.

– Och så i derbyt mot Djurgården, när Noah fick rött kort och jag fick gå in tillsammans med Jos. Eller om det var Nisse, jag kommer inte ihåg. Men båda är ledartyper, de styr en i spelet och det är enkelet att spela med dem. Det fungerade bra.

Det här laget har en hel del ledartyper, Hooiveld, Dickson, Nisse…

– Ja precis. De tre är definitivt de största ledartyperna, mer än de andra. “Ishi” också, han är också en ledare. Han snackar mycket, men han är en riktigt bra kille. De är alla bra killar. Jos skriker mycket, ibland vet man inte vad han skriker, Dickson är likadan (skratt). Men det är bra killar ändå.

Det är många karaktärer i laget?

– Ja, precis. Ibland kan det hetta till på träningarna. Det är en del skrikande, men efter träningarna är alla vänner, man glömmer sånt direkt. Ibland blir det lite högljutt, men man tar inte med sig det hem.

De spelare vi nämner nu har också väldigt stor rutin och erfarenhet. Ni är det laget av de tre i guldracet som kanske har flest erfarna spelare, flera med Premier League-erfarenhet till exempel. Kan det vara en fördel för er i de här sista avgörande matcherna?

– Det är svårt att säga. När Jos och “Ishi” kom in så gav det oss mer erfarenhet och sedan de kommit hit så har vi spelat bättre. Så självklart, för oss är det bra att vi har fått in de här erfarna spelarna. Men, Norrköping har det lag som kanske är minst erfaret av de här tre. Men de fightas i varje match och spelar med hjärta. Det är ett väldigt bra lag. Jag vet inte om det är en fördel för oss jämfört med de andra lagen, men jag känner att det är bra för oss att vi har de här spelarna.

Vad talar annars för er i guldracet?

– Det går inte att förutsäga det här. Norrköping har två tuffa matcher, mot Elfsborg och Malmö borta. Vi har Halmstad borta som är på nedflyttningsplats, så det blir en tuff match, de kommer kämpa för sina liv. Sedan har vi Göteborg hemma. De har bäst bortafacit men vi har å andra sidan bäst hemmafacit, så det blir intressant. Det är svårt att säga om något av lagen har någon fördel här.

– Vi spelar en final varje match nu. De här tre matcherna blir som tre finaler. Vi måste vinna. Speciellt när Norrköping och Göteborg har sådan bra form. Det finns inte utrymme för några misstag. Förhoppningsvis kan vi ta det hela vägen. Men vi tar en match i taget, nu är det Halmstad och vi har full fokus på den matchen.

Hur känns det att vara med i det här guldracet nu din första säsong i klubben?

– Det känns väldigt spännande, de tre sista matcherna kommer att bli “crazy”. Norrköping har bra form, de har vunnit sju matcher i rad eller något sånt. De har en tuff match nu mot Elfsborg och vi möter Halmstad. Det kommer bli tajt, jag tror det kommer pågå hela vägen ut. Vår match mot Göteborg blir enormt viktig.

Det är över 30 000 biljetter sålda dit redan nu?

– Ja, precis. Så det kommer bli fantastiskt, spännande hela vägen ut.

Supporterstödet, ja. Hauksson berättade i en intervju med FD i december i fjol om sina förväntningar på den nya verklighet som väntade i en storklubb i Sverige, jämfört med vad han kommer i från på Island. En annan stor omställning för nyförvärvet.

– Det är galet. Vi har allsvenskans bästa fans. Jag var van vid 2 000 åskådare på hemmamatcherna på Island. Nu, att spela i de här derbymatcherna… eller, det behöver inte ens vara derbyn heller… det är bara härligt att ha sådan här support. Det får en mer entusiastisk att göra det bra. Men så klart; när du spelar dåligt, då får du lite kritik. Det är normalt i en stor klubb. Om du inte spelar bra så får du kritik. Alla kan förvänta sig det. Men om du spelar bra, då är det riktigt kul.

– Jag har egentligen bara spelat i en enda sådan match tidigare, mot Celtic i Europa League-kval med mitt gamla lag från Island. Det var väl 25 000 åskådare då. Det var på Celtic Park, och det var bara halvfullt där. Men då fick man den där känslan, hjärtat började pumpa snabbare, man kände att man kunde springa för evigt. Men här är det riktigt bra, när det är derbyn och 40 000 åskådare, alla flaggor och allt det… det är galet.

När man har gjort det flera gånger, blir man blasé? Vänjer man sig någonsin?

– Alltså, det är alltid fint att se det. Men jag blir inte nervös längre. När man går ut på planen, så får man kanske en lite pirrig känsla. Men så fort man tar sin första bolltouch så glömmer bort det. Man går in i sin egen värld litegrann, man tänker inte på det. Jag hör inte vad de skriker på läktarna. Men det är väldigt fint att se fansen, både på hemmaplan och inte minst på våra bortamatcher, de har varit väldigt bra där den här säsongen. De förtjänar väldigt mycket beröm.

Som nämnt är fokus för de närmaste veckorna givet – guldstrid med AIK, med första uppdraget i Halmstad i morgon. Men det finns fler drömmar att förverkliga längre fram. Island är sensationellt klart för EM-slutspelet i Frankrike nästa sommar. Hauksson har hittills fått göra två a-landskamper, men det var träningsmatcher. Under EM-kvalet har han lämnats utanför. Lars Lagerbäck har dock kolla på honom, och förklarade redan i fjol när Hauksson ännu inte var officiellt klar för AIK att han såg potential i högerbacken.

Vad har du för förhoppningar om att komma med i EM-truppen?

– Jag hoppas kunna vara med där. Om jag fortsätter få spela här och gör det bra, då har jag definitivt en chans. Jag har varit med i truppen två gånger under kvalet. Jag känner att jag är bra nog att vara med. Men Lars har förstås inte så stor anledning att ändra i laget nu när det har gått så bra. Jag får vänta och se, förhoppningsvis blir det en del träningslandskamper nästa år och kanske också i år där jag får visa upp mig. Förhoppningsvis får jag chansen.

Det är en Hammarbyspelare du konkurrerar med där på din position?

– Ja, precis, Birkir (Saevarsson). Han är en bra spelare, väldigt erfaren. Han har varit med i landslaget väldigt länge. Så det inte är inte lätt att ta hans plats. Men, han blir äldre, det kanske är dags för förändring (skratt). Nej då, han är en riktigt bra spelare och som jag sa, Lars har ingen större anledning att ändra när det har gått bra.

Vad har du annars för förhoppningar om framtiden fotbollsmässigt?

– Jag skrev ju fyra år med AIK, så det är mer än tre år kvar. Jag tänker inte längre fram än så, jag hoppas bara fortsätta spela bra. Det tar alltid lite tid att vänja sig vid en ny miljö, nytt land och stad, ny klubb, nya medspelare. Men jag har kommit in i det bra, och nästa säsong kommer bli väldigt bra också. Jag ser fram emot det. Jag tror att första säsongen i en ny klubb alltid är lite tuff. Men som jag sa är jag nöjd med andra halvan, och jag tror att det bara kommer bli bättre med tiden.

Du kommer stanna här i flera år?

– Absolut, det tror jag. Sedan vet man aldrig vad som händer i fotboll, det kan gå fort. Men jag hoppas stanna här, fortsätta vara i laget och spela bra. Hjälpa AIK fortsätta göra det bra.

MISSA INTE! 

– Allt om AIK – Gå till FotbollDirekts AIK-sida
– Carlgrens sköna avslöjande
– “Över 200 Premier League-matcher – AIK:s edge i guldstriden”
– Blåvitt-fans lika stora som AIK- och Djurgårdens? 

FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!
– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM

ELITEFOOTBALL – Sveriges bästa statistik-databas för svensk fotboll