GULDTEMPEN: ”Lite för många slätstrukna spelare i Malmö”

Med sex dagar kvar till den allsvenska premiären så började FotbollDirekt ta tempen på de tippade guldfavoriterna. Det blir totalt sex stycken nedslag signerade Patrick Ekwall och Mathias Lühr fram till serien äntligen blåser igång på söndag.
Vi fortsätter med ett lag som missat SM-guldet två år i följd – Malmö FF.

Vad är skillnaden på Malmö FF från i fjol?

– Det är ju relativt tydligt. Ingen Markus Rosenberg och en ny tränare, som på den här nivån måste betraktas som relativt oprövad som huvudtränare.
Samt det faktum att klubben proklamerat att de måste få fram fler egna spelare.

Men är det bättre eller sämre då?

– Jag tror inte att det finns mycket om kan bli bättre UTAN Rosenberg och så tänker nog inte sportchefen Daniel Andersson heller. Det kommer att bli annorlunda och i grunden måste det vara ovisst för en klubb där enbar SM-guld räknas.
Hittar Jon Dahl Tomasson rätt i sin mix och ideologi, då kan det förstås bli bättre. Eller det ”måste” bli bättre för att uppnå målsättningen, att vinna allsvenskan.

Vilket är det viktigaste guldvapnet?

– Att på bästa sätt kunna utnyttja den enormt stora truppens kapacitet på bästa sätt. Inte minst under en säsong där det kommer bli två matcher varje vecka.
Jag tror inte det kommer handla om en enskild spelare, som det ofta blev med Rosenberg, utan om att maxa ett starkt kollektiv.

Någon svaghet måste finnas också, va?

– Japp. Frågetecken finns. Kommer ny tränare, annan fobollsfilosofi och tänkt nysatsning på lite yngre spelare fungera på en och samma gång? Det är förstås den stora frågan som hela Malmö ställer sig. 

Vad ska man mest se fram emot att se hos Malmö FF?

– Den frågan hänger ihop med mycket av det jag beskrivit ovan. I mångt och mycket känns Jon Dahl Tomasson som Malmös mest intressanta nyförvärv i det sammanhanget.
Men det blir såklart också intressant att se hur spelare som Adi Nalic, Anel Ahmedhodzic, Amel Mujanic och Tim Prica utvecklas. Om de får spela.

***

Hur det än går för Malmö FF; det kommer handla om tränaren.
Jon Dahl Tomasson kastas rakt ut i den allsvenska elden som tränaren med smått omöjliga krav.
MFF ska vinna, spela mera ”attraktivt” och samtidigt ge fler unga spelare chansen.

Nu finns de förstås resurser i Malmö FF, som det inte finns någon annanstans, så egentligen är ingenting omöjligt.
Men det spelar ingen roll hur många unga spelare som JDT ger chansen eller hur spännande fotboll laget spelar, om Sveriges i särklass rikaste klubb missar ligatiteln för tredje året i rad så är det ett präktigt fiasko.
Så höga måste kraven vara på en klubb med överlägsna resurser i allsvenskan.

Jon Dahl Tomasson känns dock inte som en fegis. I dubbelmötet med Wolfsburg i februari tryckte han direkt in Anel Ahmedhodzic och Adi Nalic i startelvan, före en hel del etablerade namn.
Rätt många rapporter från Malmö säger dessutom att dansken laborera hejvilt med spelare och positioner under hela våren, oavsett vilka namn det rört sig om. Det talas om att etablerade spelare knorrat och att det ”händer saker”. Ett tecken på att Tomasson går benhårt på sin linje.
Men att chansa en aning i Europa League-match där ingen räknar med avancemang är en sak.

Att spela roulette i allsvenskan en helt annan, där kommer de ställas helt andra krav från en hel stad.
Där kommer bara segrar att räknas.
Malmö FF har en jättetrupp, i mina ögon med lite för många slätstrukna spelare som man inte ”blivit av med” i en orolig pandemitid.
Och även om den här säsongen lär kräva en stryktålig spelartrupp så måste MFF:s toppnamn leverera. Allt från Johan Dahlin i målet till Rasmus Bengtsson, Anders Christiansen, Fouad Bachirou till de offensiva toppnamnen Ola Toivonen och Isaac Kiese Thelin.
Det är inga unga talangfulla namn som kan säljas vidare direkt.
Men det är med sådana spelare som du vinner allsvenska guld med.

Lyckas Jon Dahl Tomasson hitta mixen som kompletterar stjärnorna så kan han lyckas med uppdraget.
I slutändan handlar det om att vinna SM-guldet. Ingenting annat.