Guterstams krossade illusioner

Hammarbystjärnan om proffslivets vedermödor

STOCKHOLM. Efter ett nära fyra månader kort proffsäventyr är Olof Guterstam tillbaka i den svenska huvudstaden. Illusionerna om proffsets la dolce vita är krossade. Men inte ambitionerna att etablera sig ute i fotbollseuropa.
– Aldrig ett bottenlag i Belgien igen, säger Guterstam med ett motsägelsefullt skratt, i en intervju med Fotbollsverige.se.

I mitten på februari i år träffade Fotbollsverige.se Olof Guterstam i Bryssel, hemstaden för hans då nyförlösta proffskarriär i bottenlaget i den belgiska toppdivisionen, FC Molenbeek. 25-åringen hade då varit i klubben i två veckor, spelat en match, gjort sitt första mål, fått sin leasade Mazda, men inte elen inkopplad i en lägenhet han just fått nycklarna till.

Även om det med tiden ljusnade i lägenheten blev det så mörka tabelläget som jumbo, som Guterstam var inlånad för att ändra på, bara mörkare och mörkare. Olofs fyra mål på nio matcher räckte inte långt för en klubb med en egenmäktig president och ett lag med spelare med ytterst tveksam inställning.
– Det finns några konstiga historier att berätta, konstaterar den till Stockholm återbördade BP-spelaren.

Kunde ha blivit AIK eller Djurgården
För även om vi träffas på Hammarbys träningsanläggning Årsta IP, Guterstams nya fotbollshem sedan knappt två veckor tillbaka, är han bara utlånad från Brommapojkarna. Hammarby var det hetaste, ja i realiteten det enda, riktiga alternativet när Guterstam bestämt sig för att inte fortsätta i superettan och BP.
– Jag är nöjd med valet av Hammarby. Men det kunde ha blivit Djurgården eller AIK också. Jag har ett förflutet i Djurgården och jag gillar Thomas Lagerlöf i AIK sedan många år, men Hammarby visade verkligen att dom ville ha mig så valet var rätt enkelt.

Det var redan i vintras aktuellt med en övergång till Örebro SK för den i superettan-sammanhang fruktade målskytten, men nu i sommar har Guterstam sagt ifrån när ÖSK visat fortsatt intresse.
– Jag är less på att spela i bottenlag. Örebro har haft problem att göra mål och jag förstår varför dom vill ha mig, men jag är inte så förtjust i att vara indragen i en nedflyttningsstrid.
Vad är det oförtjusande med det?
– Det är en helt annan press på laget och mig som målskytt i dom situationerna. Det är påfrestande psykiskt att spela den typ av fotboll som bottenlag många gånger gör för att klara sig. För mig personligen är det skönare att slippa pressen och istället kunna fokusera på att utveckla mitt spel. Hammarby är på så sätt ett väldigt bra lag att spela i.
Men är inte pressen en del av spelet, någonting man måste lära sig att hantera?
– Jo, så är det. Men i längden tror jag inte det är bra för mig att ständigt spela i bottenlag. Först BP i allsvenskan, sen tiden i Bryssel och vidare till Örebro. Nej, Hammarby känns mer stabilt och framåtsträvande.

Guterstam hundraprocentig
När Olof denna förmiddag tränar med ett fåtal andra spelare på smått idylliska Årsta gör han det med ett ständigt leende på läpparna och många skratt. Inte minst genererar några språkförbistringar med den nye sydafrikanen Nathan Pulse, tillika bittre konkurrenten om en anfallsplats, en lättsam stämning spelarna emellan. Assisterande tränaren Andreas Pettersson drillar den manfallna truppen i passningsspel och avslut på mål. Petterssons vapendragare Tony Gustavsson står vardagsklädd i jeans och en knallröd munktröja vid sidan om och iakttar när han plötsligt utbrister:
– Vilka kvalitetsavslut, Olof! Du är ju hundraprocentig, samtidigt som Guterstam och de andra skjuter omväxlande höger- och vänsterskott i ett mål, mindre än ett innebandymål, uppställt invid elvamannamålets ena stolpe.

Lönen försenad
Att Guterstam trivs är inte svårt att ta miste på. Det handlar inte bara om att han kommit bra in i sitt nya lag, utan den sociala tryggheten i hemstaden Stockholm bidrar också storartat.
– Även om den sociala biten, det rika utbudet av familj och vänner, också kan distrahera och göra att man inte kan koncentrera sig lika bra på fotbollen, så väger fördelarna över. Hammarby är en professionell, välskött klubb. Annat var det i Bryssel.
Olof väljer att skratta åt eländet.
– Det är minst sagt lite annorlunda jämfört med vad man är van vid. Tror du att jag fick lönen i tid? Två veckors försening var inte ovanligt. Presidenten försökte med sina tricks, ville och trodde väl att vi skulle spela bättre. Det fattades nog inte pengar, han höll bara inne lönerna ett tag. Han slutade också betala lön under ett halvt år till en av lagets mest pålitliga målskyttar när han blev skadad under säsongen.

Presidentens tal
När Olof berättar om de i svenskt perspektiv något udda klubbledarstilen blir frågan om han någon gång kom ner till omklädningsrummet i halvtid i skogstokigt tillstånd oundviklig…
– Inte i halvtid, men han hade ett allvarligt snack med oss en gång. Han förklarade klart och tydligt hur mycket vårt lag betydde för honom och för andra människor. Att vi skulle skärpa oss och spel bättre var budskapet.
Att som spelare kom med synpunkter och kritik mot tränarens val av spelsätt var enligt Guterstam mer eller mindre lönlöst i FC Molenbeek.
– Det finns en tydligare hierarki mellan spelarna och tränaren. Det är inte samma sorts dialog som här i Sverige. Alla spelare kunde se och känna att vårt sätt att spela inte skulle ge tillräckligt med poäng, men ingen vågade eller ville säga nåt till honom. Många spelare gav mer eller mindre upp alldeles för tidigt och snackade mest bakom ryggen på ledningen. Det förvånade mig att så många spelare i en proffsklubb kan ha så dålig inställning till sitt yrke.

Plastgräset lockade inte
Guterstam säger sig ha kommit rätt väl överens med tränaren Franky Vanderelst, men trots att klubben uttryckligen sa sig vilja ha Olof kvar var det aldrig riktigt aktuellt.
– Det skulle inte vara utvecklande för mig att stanna och spela i den belgiska andradivisionen. Klubben ville rensa bort mer än tio spelare ur truppen och starta på någonting nytt. Det som den klubben verkligen behöver är en rejäl träningsanläggning. Du såg väl träningsplanen bredvid matcharenan när du var Bryssel…? Att träna på den plastgräsplanen året runt är ingenting jag ville göra, så jag avböjde tidigt en fortsättning.

Aldrig mer i botten av Belgien
Sommarens värsta regnskur i Stockholm infaller när Guterstam och Fotbollsverige.se sökt skydd i en kontorsskrubb bredvid tvättstugan på Årsta IP. Att proffsäventyret inte blev precis som önskat är enkelt att konstatera, men ingenting som Guterstam vill eller kan ha ogjort. Även om det är Hammarby som gäller i höst är han inte främmande för att återvända utomlands i framtiden. Olof snurrar lätt på den blåa kontorsstolen på hjul, reser sig, tittar ut genom dörröppningen och suckar kort om det “belgiska regnvädret“ som dragit in över Stockholm.
– Min franska är hyfsat okej nu faktiskt, tack vare min tid där nere. Den om något har jag utvecklat. Men ärligt talat, aldrig ett bottenlag i Belgien igen.

Läs också: http://www.fotbollsverige…

Text: Dan W Boter