”Hade åtta David Accams räckt till seger?”

Roar Hansen tvingades för första gången förklara en allsvensk förlust som tränare i Helsingborg. Han förklarade inte bort den. Tvärtom konstaterade han jobbig fakta: Hans lag slutade spela fotboll efter ledningsmålet. ”Är det inte kul att göra mål? Varför fortsätter de inte springa och spela som vi gjorde de första 20 minuterna? Samma sak mot Öster. Jag fattar ingenting. Jag kan stå där som en professor och vifta, men vad hjälper det när resten är nere i källaren” sa han efteråt.

Mjällby har tagit sig upp ur den samma. Det har varit mycket frustration i truppen senaste dagarna vilket Anders Torstensson vittnade om, men när bussen närmade sig Olympia lade man eländet på Stockholm Stadion bakom sig. På tisdagen kommer förresten disciplinnämndens motiv till beslutet att återuppta matchen på Stadion.

Detta var förresten första gången någonsin som Helsingborg blivit av med alla tre poängen i en allsvensk match mot Mjällby. Att det skulle hända den här gången kändes rätt overkligt när HIF trummade med vindsnabba David Accam, spelskicklige Alejandro Bedoya och en oväntad skyttekung i Mattias Lindström, som nu tangerade sitt rekord från tiden i Gais där han också lyckades göra mål i tre matcher i rad.

Mjällbys snabba replik, när Kristian Haynes styrde in kvitteringen efter obegripligt tafatt försvarsspel, var förstås vägvinnande.

När Peter Larsson sju minuter in i andra lika obegripligt älgade ner en motståndare när han redan hade ett gult i bagaget så var det förstås tacka-och-ta-emot-läge för Mjällby som spelade enligt boken. Marcus Ekenberg och Kristian Haynes opererade optimalt på topp och lät inte HIF:s mittbackar styra uppspelen som de annars är ganska hyfsade på.

Utvisningen blev förstås en gigantisk uppförsbacke för Helsingborg. Det konstruktiva passningsspelet hade man dock tappat på vägen före Larssons uttåg. ”Ofokuserat och okoncentrerat” sa Alejandro Bedoya i varannan mening när han med blomsterkvast i handen förklarade förlusten.
Kanske hade åtta klonade David Accams räckt för seger? Med speed, vilja och fokus.

HIF hade chansen att ta sig upp i topp. De drömmarna grusades efter 67 minuter när bollen borrade sig som en magnet på Mjällbyfötter och Haris Radetinac efter tusen returer kunde trycka in 2-1.
Fråga vi inte får svar på: Hade det räckt för HIF med en frisk Ardian Gashi? En infektion i kroppen höll honom utanför truppen och nu jobbar Helsingborgs medicinmän för högtryck för att rivjärnet ska vara spelklar mot IFK Norrköping på torsdag.

Mr Mjällby – Marcus Ekenberg – är en bit efter ghananen i den klassen nu för tiden. Ekenberg, som tillhörde HIF:s trupp under det osannolika Champions League-äventyret 2000, stod och skämtade med Mattias Lindström vid avsparken inför andra halvlek. Vad som sades ville Ekenberg inte berätta, mer att de känner varandra sedan landslagsåren. Det där var ju faktiskt sant. De forna lagkamraterna i HIF kamperade också ihop i något ungt landslag. Jag tror inte att leendet försvunnit från Ekenbergs läppar ännu.

Jag har hört så många historier om Ekenberg – alla med glimten i ögat. På måndagskvällen var grovjobbaren, av den gamla skolan – och som duger mer än gott i en allsvenska 2013 – själv med och skrev historia på Olympia.
Kusinen från landet gillar turnerandet, att rulla in i de större städerna och skrattande ta med sig några poäng hem.

Det är lag som Mjällby och Gefle som kommer avgöra den här allsvenskan. De tippade topplag som inte är på tårna mot så kloka och kompetenta lag kommer tappa många budgeterade poäng på vägen.

Ljumma vindar gjorde sig påminda i Helsingborg. Ändå bara 6 844 i publiken. Det är en väldigt dålig siffra på Olympia. Det kommer krävas poäng på bortaturnén i veckan för att de ska få ytterligare sällskap på läktarna.

Torbjörn Dencker är expert på fotbollen i Skåne och mångåriga reporter på Helsingborgs Dagblad. Nu driver han Alltidfullsatt.se och krönikerar om Skåne-fotbollen en gång i veckan på FotbollDirekt.se.