FD:s krönikör: “Kan inte kräva mer av Blåvitt – kommer inte att orka”

KRÖNIKA MED FOTBOLLDIREKTS MAGNUS ÖSTERBERG
Det är full fart i allsvenskan igen och ett transferfönster som står på vid gavel. Det som sker utanför planen är alltid oförutsägbart, men det verkar smitta av sig även på det som sker innanför de vita linjerna. Känslan är att det kommer att bli oerhört tätt såväl om platserna 1-3 – samt i den nedersta regionen av tabellen. Nagelbitare att vänta!

Det är som vanligt igen, matcherna är igång och det i en rasande takt, men tack och lov återstår ganska exakt halva serien kvar att spela. Tabellen haltar en aning då de lag som kvalar till europaspel har spelat matcher “i förväg”.

Malmö FF förlorar inte och även om de “bara” har kryssat mot både AIK och Djurgården på senaste tiden känns det som att de är för starka för att de lag som jagar bakom ska komma ikapp och förbi. Guldet lär hamna i Malmö till slut då de har den bredaste bredden och den spetsigaste spetsen.

Bakom MFF är det AIK, Djurgården och BK Häcken som jagar närmast.
Både AIK och Häcken är som bekant i Europa-kval och det tar en del kraft och uppmärksamhet.
Sett till vad de båda lagen har presterat den senaste tiden lär de kunna hänga med ett bra tag till och verkligen pusha Malmö. Djurgården har “bara” striden i allsvenskan att hantera och det är såklart gynnsamt. Det är nog dessutom tur för Djurgården att det är så då truppens bredd inte är den allra bästa. Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf har dessutom ett sparkapital i Astrit Ajdarevic som ännu inte varit 100 procent tränad, men det närmar sig. Ska det bli toppstrid hela vägen in behövs hans spetskompetens på planen.

IFK Norrköping har inte samma flyt i sitt spel som jag förväntade mig och de har inga marginaler att tappa mer fart nu om man ska blanda sig i på allvar. Isak Pettersson har varit briljant, Simon Thern oerhört viktig och Jordan Larsson gör mål. Men fler spelare måste både höja sig och bli jämnare i sina prestationer. Sead Haksabanovic var en stor investering och han behöver producera mer när han väl spelar.

Hammarby har samma läge och inga marginaler att snubbla. Islossningen hemma mot Falkenberg var en bra start men segern i slutminuten mot GIF Sundsvall var inte lika övertygande. Nu gäller det att fortsätta att plocka trepoängare ett par omgångar till om det ska bli en spännande höst.

Det är självklart ingen raketforskning att säga att det är dessa lag som kommer att slåss om de tre högsta, åtråvärda, placeringarna.
Men nu har jag ändå sagt det.

***

IFK Göteborg var första halvan av serien kanske den allra största positiva överraskningen. Den ganska hårt ifrågasatta truppen visade gång på gång att de hade betydligt högre nivåer i sig än vad många trodde sig veta.
Den ekonomiska sitsen har dock satt djupa spår och försäljningarna av Benjamin Nygren och Carl Starfeldt har lättat på de ekonomiska problemen men kostar ju i kvalitet också. “Paka” Lagemyrs skada (korsband) är väldigt kostsam då han varit en av de allra bästa spelarna och väldigt viktig för Blåvitt.
Truppen var “tunn” innan säsongen men presterade väldigt bra, nu är den ännu tunnare och frågan är vad man kan kräva av de som är kvar. Ett eller ett par nyförvärv är nog tämligen nödvändigt. Jag tror i vilket fall som helst inte att IFK Göteborg orkar hänga med i toppen.

**

I den nedersta delen av tabellen har det också blivit väldigt jämnt. AFC Eskilstuna har plockat poäng och ser dessutom över sin trupp. Även om det återstår många svåra uppgifter har AFC i alla fall sett till att ha kontakt med lagen ovanför de otäcka strecken.

GIF Sundsvall har också tvingats sälja bärande spelare på grund av den svaga ekonomin. Laget (och klubben i stort) har dock erfarenhet av att kriga i botten, det kan man ha stor nytta av när det drar ihop sig. Insatsen mot Hammarby var ett steg i rätt riktning prestationsmässigt, men det måste ramla in poäng på kontot också.

Kalmar FF går tungt, riktigt tungt. Målproduktionen är svag och man ser allt för ofta vilse ut. Även om det nog inte fanns några superhöga förhoppningar tror jag inte att det skulle se ut såhär. Känslan är oundviklig att KFF kommer att kämpa hårt för fortsatt allsvensk existens.

Falkenberg var tippade i botten och det är där man ligger. Känslan är dock att det här laget, med tränaren Hasse Eklund i förarsätet, ändå håller på att växa in i den här allsvenska kostymen. De är nederlagstippade innan varje match men med det också noll press utifrån. Det kan man dra nytta av när det drar ihop sig.

***

Ovisst och spännande på väldigt många håll och kanter, det går inte bortse ifrån. När nu transferfönstret är öppet så kommer förutsättningarna med all säkerhet att förändras en del, frågan är bara hur mycket och i vilka lag?